Att leva utan partner (barn osv.)

[Nepenthe]

Det är så skönt att höra att ni är så peppande! Buke överlag har verkligen hjälpt mig att tänka utanför boxen i mångt och mycket och det är verkligen befriande. Det är lite läskigt att folk här ute i verkliga livet kanske inte alltid är lika nytänkande, men det är väl också någonting som man får vara förberedd på.

Jag vågade prata lite om det här med min bästa killkompis idag. Trots att han är den mest normkritiska kompisen som jag har så var jag ändå lite nervös för att han skulle säga saker som "Ska du inte bara vänta lite tills du träffar rätt person?" eller liknande. Men han sa bara att han absolut tyckte att det var en bra idé att kolla på möjligheten, och att han trodde att jag skulle bli en jättebra mamma oavsett hur jag väljer att göra det. Känns fantastiskt hittills att ha både ert och hans stöd.

Samma för mig

Jag är 32 och de flesta runt mig har hus och barn så jag har mått dåligt över att jag inte lever så. Sen började jag ventilera mig här och läsa andra trådar och började tänka på "men vill jag verkligen ha barn?" "vill jag leva i en relation?"

Jag vet inte riktigt än men jag vet att om jag blir utan båda så klarar jag mig bra ändå

 

[Vallmo]

jo men det lät som att du inte har någon mening i ditt liv för att du inte partner eller barn.

Jag uppfattar det precis tvärtom.

Dessutom uppfattar jag det som att @Singoalla verkligen har tänkt efter och ser möjligheter i det mesta. Jag är imponerad över att ts är klok och mogen och dessutom väldigt öppen för olika alternativ. Och så förhållandevis ung ändå.

I övrigt håller jag med @Petruska helt. Du har kreativa och kloka tankar.
Jag blir själv väldigt inspirerad och påverkad av hur du, @Singoalla tänker. Det låter härligt att kunna vara så självständig och kunna tänka sig att ta ett aktivt beslut att leva själv.
Och i ärlighetens namn, hur mycket gladare blir vi av att ha en man därhemma? Många trådar här beskriver motsatsen.

 

[Wysiwyg]

Och i ärlighetens namn, hur mycket gladare blir vi av att ha en man därhemma? Många trådar här beskriver motsatsen.

Halvt kl

Fast jag tror ju ändå det är fler som är lyckliga i sin parrelation än olyckliga. Även om det är olyckan en vanligtvis får höra om. Ingen startar väl en tråd om sitt ordinära förhållande?

Jag upplever det lite svårt att uttrycka längtan efter partner och sambo, både irl och här på buke. I verkligheten har jag fått höra att "det är väl bara anstränga sig lite", "du måste vara öööööppen för det", "men Gud står hela ditt liv och faller med en partner, du måste ha mer intressen" etc. Även här på buke tycker jag tidvis det har varit populärt att anklaga tvåsamhetstörstande personer för att vara osjälvständiga och i behov av ett liv, typ.

 

[Singoalla]

Jag uppfattar det precis tvärtom.

Dessutom uppfattar jag det som att @Singoalla verkligen har tänkt efter och ser möjligheter i det mesta. Jag är imponerad över att ts är klok och mogen och dessutom väldigt öppen för olika alternativ. Och så förhållandevis ung ändå.

I övrigt håller jag med @Petruska helt. Du har kreativa och kloka tankar.
Jag blir själv väldigt inspirerad och påverkad av hur du, @Singoalla tänker. Det låter härligt att kunna vara så självständig och kunna tänka sig att ta ett aktivt beslut att leva själv.
Och i ärlighetens namn, hur mycket gladare blir vi av att ha en man därhemma? Många trådar här beskriver motsatsen.

Men tack snälla. Åh vad varm jag blev i hjärtat nu

 

[Singoalla]

Halvt kl

Fast jag tror ju ändå det är fler som är lyckliga i sin parrelation än olyckliga. Även om det är olyckan en vanligtvis får höra om. Ingen startar väl en tråd om sitt ordinära förhållande?

Jag upplever det lite svårt att uttrycka längtan efter partner och sambo, både irl och här på buke. I verkligheten har jag fått höra att "det är väl bara anstränga sig lite", "du måste vara öööööppen för det", "men Gud står hela ditt liv och faller med en partner, du måste ha mer intressen" etc. Även här på buke tycker jag tidvis det har varit populärt att anklaga tvåsamhetstörstande personer för att vara osjälvständiga och i behov av ett liv, typ.

Så kan det absolut också vara! I perioder som jag längtat efter ett förhållande tycker jag också att folk har varit lite anklagande. Kanske inte här på Buke för egen del, men IRL. Det var lite det jag menade tidigare i tråden när jag skrev att folk ofta uppmanar till att leva i nuet. Att få längta efter någonting måste vara okej, oavsett om det är en kärleksrelation, ett barn, en ny karriärmöjlighet eller resa.

Sen har du rätt i att det oftast är problemen man får höra om. Dock tycker jag att de flesta problemen jag får höra om avskräcker mig lite, både här på Buke och bland mina vänner. Relationer som anses sunda och lyckliga, och säkert också upplevs så av de inblandade, men som ändå lämnar lite dålig eftersmak hos mig utifrån min syn på hur jag hade velat ha det.

 

[Wysiwyg]

Sen har du rätt i att det oftast är problemen man får höra om. Dock tycker jag att de flesta problemen jag får höra om avskräcker mig lite, både här på Buke och bland mina vänner. Relationer som anses sunda och lyckliga, och säkert också upplevs så av de inblandade, men som ändå lämnar lite dålig eftersmak hos mig utifrån min syn på hur jag hade velat ha det.

Verkligen samma här!

 

[Singoalla]

En liten update!

Jag pratade med landstinget i veckan för att få mer information. Dom visste inte så mycket i växeln, att ensamstående ska få hjälp med inseminering är ju sprillans nytt så jag gissar att det är därför som alla rutiner inte riktigt är på plats. Jag slussades runt lite och informationen på webben var tydligen inte uppdaterad, enligt dem. Men tillslut fick jag reda på att man måste göra en fertilitetsutredning innan man får ställa sig i kö, vilket känns rimligt. Då ska dom också göra en bedömning om de anser att man är lämplig som ensamstående förälder. Jag fick tips om att ringa till Sofiahemmet för att boka in en sådan, så nu pratade jag precis med dom. Barnmorskan jag pratade med var jättetrevlig, och hon ursäktade sig lite för att de har så långa kötider för en sådan utredning. 3 månader. Jag tycker inte alls det är lång tid, och passade på att boka in en sådan.

Jag hade önskat att det fanns lite mer allmänna infomöten, där man hade kunnat få ställa frågor och kanske till och med träffa andra som funderar på att bli ensamstående föräldrar. Innan man beslutar om utredning. Ska kika vidare efter detta! Nu har jag i alla fall en tid inbokad och får fundera vidare fram tills dess Känns det inte bra så avbokar jag, känns det fortfarande bra om 3 månader så gör jag utredningen.