Att inte ha några vänner när man blir gammal

[Görel]

Jag vet inte vad du menar med serviceboende. Idag finns särskilltboende där man hamnar som äldre om man inte längre kan ta hand om sig själv och behöver så mycket tillsyn att den inte kan tillses av hemtjänsten, det är inte valbart utan du måste upp nå en viss nivå av nedsättning för att ha rätt till det. Sen finns det seniorboende som i stort sett är oreglerat dvs vem som helst kan kalla sitt lägenheteshus seniorboende. Det är alltså en vanlig hyreslägenhet där hyresvärden bestämt att du måste ha en viss ålder för att bo. Det är det som finns.

Du har heller inte rätt att få hjälp med flytt och liknande bara för att du är äldre utan det måste du lösa själv.

Ja precis, det är en biståndsbedömd insats. Vi fick kämpa för att få in mamma på ett sådant boende. Trots att hon ramlat och skadat sig så att hon inte kunde gå i trappor längre och badrummet i radhuset låg på övervåningen försökte de slippa att bevilja ansökan. De sa till och med att de hört rykten om ett badrum på nedervåningen, jag fick förklara att det fanns en golvbrunn i tvättstugan på bottenvåningen men att det inte gick att ha en dusch där och att väggarna inte var anpassade efter våtrum. Så det är verkligen inget man kan välja hur som helst.

 

[grodan21]

"Välja"

Det är ju fet kö på serviceboenden? Och byta till lägenhet är utanför mångas budget eller exekutiva funktion, om de inte har barn och barnbarn som kan hjälpa dom med försäljning och flytt.

Läste om äldre person som fick kämpa för att få byta till en billigare lägenhet, då pensionen var för låg för den billigare lägenheten...

 

[Bison]

Här så ser jag en stor skillnad.
Alla människor intresserar mig.
Precis alla, oavsett ålder.

Det betyder inte att jag gillar alla människor.
Jag tycker ganska så illa om dumma människor oavsett ålder.
Men för mig så är människor det mest spännande som finns.

Det är väl det som är den stora skillnaden.
Jag är missantrop och ogillar människor överlag.

 

[mars]

Absolut förstår jag känslan, men det är fortfarande något som man till stor del valt. Att vara ensam pga till exempel boende. Varför inte välja att bo med vänner eller på ett serviceboende? Istället för att sitta själv i en villa. Många har även funktionsnedsättningar (syn, hörsel, motorik mm) även som unga. Inte hindrar det en av mina vänner att hon sitter i rullstol. Nej, att dra på offerkoftan att man är ensam som äldre köper jag inte. Det är ditt liv och dina val.

Välja att bo med vänner?? Nu finns det folk med som inte har vänner.

 

[Odium]

Välja att bo med vänner?? Nu finns det folk med som inte har vänner.

Och vad beror det på? Att ha och behålla vänner innebär att anstränga sig. Vill man inte det så får en väl inse att man blir själv Det är till stor del upp till en själv, eller menar du att att alla andra ska bara vilja vara din vän utan någon form av eget engagemang?

 

[mars]

Och vad beror det på? Att ha och behålla vänner innebär att anstränga sig. Vill man inte det så får en väl inse att man blir själv Det är till stor del upp till en själv, eller menar du att att alla andra ska bara vilja vara din vän utan någon form av eget engagemang?

Hört talas om ev sjukdomar så man inte varit speciellt mkt ute i arbetslivet? Kommer inte diskutera det med någon som saknar insikt.

 

[dubbelt]

Och vad beror det på? Att ha och behålla vänner innebär att anstränga sig. Vill man inte det så får en väl inse att man blir själv Det är till stor del upp till en själv, eller menar du att att alla andra ska bara vilja vara din vän utan någon form av eget engagemang?

Nja, så enkelt är det väl inte. Ibland kommer livet emellan. Det är verkligen inte endast upp till en själv. Absolut till viss del. Men det är verkligen inte hela sanningen.

Och lägg ner med emoij i text. Sjukt irriterande.

 

[Odium]

Hört talas om ev sjukdomar så man inte varit speciellt mkt ute i arbetslivet? Kommer inte diskutera det med någon som saknar insikt.

Självklart, men hur vet du om jag arbetar eller inte? Vänskap behöver inte komma via jobb. Det handlar betydligt mer om hur man är som person

 

[Odium]

Nja, så enkelt är det väl inte. Ibland kommer livet emellan. Det är verkligen inte endast upp till en själv. Absolut till viss del. Men det är verkligen inte hela sanningen.

Och lägg ner med emoij i text. Sjukt irriterande.

 

[Odium]

Så kan det vara absolut. Men har du värnat om dina vänner så finns de ju kvar? Det enda jag motsätter mig är att det ska vara synd om äldre för att de är ensamma. De har haft hela livet på sig att socialisera, om de velat (alla vill så klart inte). Att du stör dig på dagens sätt att utrycka exempelvis känslor vi emojis, då kanske du inte ska vara på nätet

 

[dubbelt]

Så kan det vara absolut. Men har du värnat om dina vänner så finns de ju kvar? Det enda jag motsätter mig är att det ska vara synd om äldre för att de är ensamma. De har haft hela livet på sig att socialisera, om de velat (alla vill så klart inte). Att du stör dig på dagens sätt att utrycka exempelvis känslor vi emojis, då kanske du inte ska vara på nätet

Nja... livet kan ta vändningar så man under en period inte orkat med att ha den roll i vänkrets som man brukar. Att vara den , t ex, som oftast ordnat /planerat. Eller dödsfall, skilsmässor, sjukdom hos vänner.

Åh... ska jag inte vara på nätet .

 

[Mia_R]

Välja att bo med vänner?? Nu finns det folk med som inte har vänner.

Jag har bott med vänner under studietiden, en del vänskaper har fördjupats och andra dött där och då. Finns inget som säger att bara för att man är vänner så fungerar det att bo ihop.

 

[SiZo]

Nja... livet kan ta vändningar så man under en period inte orkat med att ha den roll i vänkrets som man brukar. Att vara den , t ex, som oftast ordnat /planerat. Eller dödsfall, skilsmässor, sjukdom hos vänner.

Åh... ska jag inte vara på nätet .

Var man en bra vän från början så brukar inte vänskaperna ta slut för att man tar en paus på några år är min erfarenhet. Man hör bara av sig igen, förklarar läget och så är det inte mer med det. Detta känns väldigt vanligt, det blir så för de som skaffar barn - fullt upptagna (och har ingen energi i övrigt pga sömnbrist mm), och sedan några år senare har de tid och energi för vänner igen. Då tar man upp vänskapen igen. Det är inget konstigt alls.

 

[monster1]

Så kan det vara absolut. Men har du värnat om dina vänner så finns de ju kvar? Det enda jag motsätter mig är att det ska vara synd om äldre för att de är ensamma. De har haft hela livet på sig att socialisera, om de velat (alla vill så klart inte). Att du stör dig på dagens sätt att utrycka exempelvis känslor vi emojis, då kanske du inte ska vara på nätet

Om jag tittar runt mig på de som är äldre och känner sig ensamma så handlar det mycket om att de sitter mycket hemma i sin lägenhet och inte kommer ut. Ett liv består ju ofta av att ha människor runt sig stora delar av dygnet och veckan. I skolan, på arbetet, på aktiveringen osv. När man blir så gammal att man inte längre kan ta sig ut själv eller bara korta sträckor/vissa tider så blir man ändå ensam stora delar av dygnet. Även om man har vänner kanske man umgås med dom någon eller några timmar, någon eller ett par per vecka, det är stor skillnad mot att umgås med andra människor i den omfattning man gör på arbetet, i skolan eller på sin aktivering. Även om man värnar om sina vänner så dör dom ju eller flyttar långt bort kanske för att vara med sina barn och barnbarn som flyttat långt bort eller så hamnar man på ett boende där det finns plats långt bort. Färdtjänst kostar pengar och bussar går inte i stora delar av landet. Körkort får man inte ha om man ser dåligt eller är lite förvirrad.

 

[dubbelt]

Var man en bra vän från början så brukar inte vänskaperna ta slut för att man tar en paus på några år är min erfarenhet. Man hör bara av sig igen, förklarar läget och så är det inte mer med det. Detta känns väldigt vanligt, det blir så för de som skaffar barn - fullt upptagna (och har ingen energi i övrigt pga sömnbrist mm), och sedan några år senare har de tid och energi för vänner igen. Då tar man upp vänskapen igen. Det är inget konstigt alls.

Och min spaning och delvis egen erfarenhet är att det inte är så enkelt.

 

[mars]

Jag har bott med vänner under studietiden, en del vänskaper har fördjupats och andra dött där och då. Finns inget som säger att bara för att man är vänner så fungerar det att bo ihop.

Nej självklart inte

 

[hastflicka]

Jag tror att problemet handlar om andra saker än ålder.

Exact!
En av mina kompisar har en pappa som ar 97 ar gammal. Han ar numera pensionerad (lakare) men skoter sina financer och sitt liv, sociala media, email, koper/saljer aktier, etc via sin laptop.
Sa ja ... ett milt intresse att lara sig nya grejor och att se nyttan med datorer sa kan aven aldre skota dem aldeles utmarkt.

 

[dubbelt]

Jag tror att problemet handlar om andra saker än ålder.

Nja. Det är ju fler äldre som är ensamma än yngre. Eller upplever sig ensamma.

 

[Inte_Ung]

Nja. Det är ju fler äldre som är ensamma än yngre. Eller upplever sig ensamma.

Jag är inte så säker på det.

 

[dubbelt]

Jag är inte så säker på det.

Ja du har rätt, kollat lite statistik. Unga människor ligger också högt i olika undersökningar.