Att lägga sig i sin partners val av hund?

[Riru]

Skulle min sambo välja tex Labrador skulle jag flytta ut, är så rädd för de hundarna så det finns inte.
Sen finns det vissa jag inte vill bo med, dreggelraser

Jag ska snart skaffa hund, jag ska, inte min sambo. Men jag tar gärna emot all form av kritik på valet av hund från honom.

Det skillnad om två hundintresserade köper en hund tillsammans, eller om en köper en hund till sig

Det är väl ingen skillnad? Såvida man inte är särbo.
Vi planerar en familje/gårdshund och sen draghundar till mig. Trots att det kommer vara mina hundar så måste maken vara ok med dom. Jag kan ju tex inte skaffa en husky eller malamute bara för att jag vill syssla med drag och skita i hur dom hundarna påverkar resterande djur och familjemedlemmar.

 

[Vovve]

Det är väl ingen skillnad? Såvida man inte är särbo.
Vi planerar en familje/gårdshund och sen draghundar till mig. Trots att det kommer vara mina hundar så måste maken vara ok med dom. Jag kan ju tex inte skaffa en husky eller malamute bara för att jag vill syssla med drag och skita i hur dom hundarna påverkar resterande djur och familjemedlemmar.

Jag anser att det är skillnad för varför ska jag som är den som har intresset köpa en hund som inte alls passar mej bara för att min sambo som bara klappar och snabbkissar om det är nödfall tycker att det va en fin och glad hund?
Jag har intresset, jag vill ha hund, jag betalar allt som har med hunden och göra och då är det också jag som väljer vad det blir för hund.

 

[Riru]

Jag anser att det är skillnad för varför ska jag som är den som har intresset köpa en hund som inte alls passar mej bara för att min sambo som bara klappar och snabbkissar om det är nödfall tycker att det va en fin och glad hund?
Jag har intresset, jag vill ha hund, jag betalar allt som har med hunden och göra och då är det också jag som väljer vad det blir för hund.

För att man är inte ensam i hushållet som ska ”stå ut” med hunden, om det är en opassande ras för övriga i familjen. Är det verkligen så konstigt?

Ex 1. Barn och katter, partner är inte intresserad av drag men vill skaffa husky. Jomentjena, suveränt, blir den understimulerad så kommer den gå betserk på inredning och katter. Fetnej.

Ex 2. Har flera hundar redan och partner vill skaffa Akita eller Malamute (som såvitt jag vet numer, oftast inte går ihop med andra hundar. Nej det går liksom inte heller.

Ex 3. Partner vill skaffa jakthund med lätt till skall. Jag har svåra sömnproblem och vaknar av minsta lilla, blir irriterad som fan på hundar som skäller som idioter, och vill inte ha nån hund som väcker barnen i tid och otid. Nej nej nej.

Jag vill heller inte torka dregel överallt.

En hund är inget som bara påverkar en själv när man är sambo.

Jag skiter iaf fullständigt i om det är partnerns hund. Ska den in i VÅRT hem så ska den smälta in och inte bli ett problem alla måste anpassa sig efter. Annars är det särbo som gäller.
Men vi är tydligen väldigt olika gällande detta!

 

[Vovve]

För att man är inte ensam i hushållet som ska ”stå ut” med hunden, om det är en opassande ras för övriga i familjen. Är det verkligen så konstigt?

Ex 1. Barn och katter, partner är inte intresserad av drag men vill skaffa husky. Jomentjena, suveränt, blir den understimulerad så kommer den gå betserk på inredning och katter. Fetnej.

Ex 2. Har flera hundar redan och partner vill skaffa Akita eller Malamute (som såvitt jag vet numer, oftast inte går ihop med andra hundar. Nej det går liksom inte heller.

Ex 3. Partner vill skaffa jakthund med lätt till skall. Jag har svåra sömnproblem och vaknar av minsta lilla, blir irriterad som fan på hundar som skäller som idioter, och vill inte ha nån hund som väcker barnen i tid och otid. Nej nej nej.

Jag vill heller inte torka dregel överallt.

En hund är inget som bara påverkar en själv när man är sambo.

Jag skiter iaf fullständigt i om det är partnerns hund. Ska den in i VÅRT hem så ska den smälta in och inte bli ett problem alla måste anpassa sig efter. Annars är det särbo som gäller.
Men vi är tydligen väldigt olika gällande detta!

Ja vi ser detta väldigt olika och så är det ibland. Jag och min sambo är helt överens om att jag bestämmer vad för hund jag skaffar och då funkar det bra för oss att göra så här eftersom att han inte har det intresset mer än att han gillar hundar och han klappar gärna men inte mer än så.

 

[AraSlei]

För att man är inte ensam i hushållet som ska ”stå ut” med hunden, om det är en opassande ras för övriga i familjen. Är det verkligen så konstigt?

Ex 1. Barn och katter, partner är inte intresserad av drag men vill skaffa husky. Jomentjena, suveränt, blir den understimulerad så kommer den gå betserk på inredning och katter. Fetnej.

Ex 2. Har flera hundar redan och partner vill skaffa Akita eller Malamute (som såvitt jag vet numer, oftast inte går ihop med andra hundar. Nej det går liksom inte heller.

Ex 3. Partner vill skaffa jakthund med lätt till skall. Jag har svåra sömnproblem och vaknar av minsta lilla, blir irriterad som fan på hundar som skäller som idioter, och vill inte ha nån hund som väcker barnen i tid och otid. Nej nej nej.

Jag vill heller inte torka dregel överallt.

En hund är inget som bara påverkar en själv när man är sambo.

Jag skiter iaf fullständigt i om det är partnerns hund. Ska den in i VÅRT hem så ska den smälta in och inte bli ett problem alla måste anpassa sig efter. Annars är det särbo som gäller.
Men vi är tydligen väldigt olika gällande detta!

I det här inlägget låter det som att en hund som är vad som helst utom en soffprydnad vore ett problem för dig, medan de flesta som svarat i tråden har arbetande hundar av något slag.

Dina exempel känns inte applicerbara på de som svarat i tråden (bl a jag själv), eftersom partnern i alla exempel verkar sakna kompetens och/eller kunskap om rasen/hundtypen som tas upp.
Har man det skaffar man inte en husky om man inte tänker hålla på med drag, en akita/malamute som man är medveten om inte är en typisk flockhund och som inte får arbeta eller en jakthund som inte får jaga.
Den generella jakthunden är dessutom sällan skällig, däremot har vissa spetsar lättare till skall än många andra raser. Det finns ju dock många spetsar som inte är jakthundar.

Tillägg:
När jag beslutar om ras är det självklart också mitt ansvar att se till att hunden inte blir något en partner "behöver stå ut" med, men helt ärligt har jag sjukt svårt att se mig själv leva med någon som ser min största hobby som en belastning och ett problem.

 

[LaMagia]

Jag har alltid förundrats över hur en del verkar vilja styra personen de lever ihop med. Om min man vill ha en egen hund av annan ras, så är det ju för att han är intresserad. Annars finns det ju ingen anledning för honom att vilja ha en hund till i huset, eftersom vi har tillräckligt som det är. Jag skulle hjälpa till så att en bra valp hittades hos en bra uppfödare, men aldrig att jag skulle säga: "En sådan ras kommer aldrig in i vårt hus!". För mig låter det väldigt respektlöst. Min man äger tre traktorer och några åkgräsklippare som står här hemma på gården. En del i körbart skick och andra som skruvobjekt. Folk i vår närhet har uttryckt beundran över hur snäll jag är som låter honom skaffa så många traktorer och gräsklippare Varför i herrans namn skulle jag INTE göra det? Det är ju han som tycker det är roligt, så det är ju hans val. Tänk om jag skulle säga att han inte får skaffa en traktor för att den är för ful...
Här hemma är det jag som har det stora hundintresset, men det är ju liksom inte så att jag måste fråga min man om han kan sköta om hundarna om jag ska iväg en helg... Det är ju VÅRA hundar!

 

[em-pirre]

Jag byter hellre partner än begränsar mitt hundval.

 

[Wingates]

Jag byter hellre partner än begränsar mitt hundval.

Samma här. Tur att man är singel

 

[em-pirre]

Samma här. Tur att man är singel

Tur att min sambo vill ha samma sorts hundar som jag vill ha. Och många.

 

[Hyacinth]

Jag tror det beror mycket På hur man bor. Vi har lägenhet, ingen tomt, mitt i stan. Hade vi bott på en gård med stor tomt och möjlighet till hundgård påverkas man mindre. Våra hundar bor med oss 100% av tiden. De måste trivas med varandra, oss och kunna rastas av barn och vuxna. Annars får vi inte ihop livet, en hund påverkar våra liv massor.

 

[Bison]

Jag har alltid förundrats över hur en del verkar vilja styra personen de lever ihop med. Om min man vill ha en egen hund av annan ras, så är det ju för att han är intresserad. Annars finns det ju ingen anledning för honom att vilja ha en hund till i huset, eftersom vi har tillräckligt som det är. Jag skulle hjälpa till så att en bra valp hittades hos en bra uppfödare, men aldrig att jag skulle säga: "En sådan ras kommer aldrig in i vårt hus!". För mig låter det väldigt respektlöst. Min man äger tre traktorer och några åkgräsklippare som står här hemma på gården. En del i körbart skick och andra som skruvobjekt. Folk i vår närhet har uttryckt beundran över hur snäll jag är som låter honom skaffa så många traktorer och gräsklippare Varför i herrans namn skulle jag INTE göra det? Det är ju han som tycker det är roligt, så det är ju hans val. Tänk om jag skulle säga att han inte får skaffa en traktor för att den är för ful...
Här hemma är det jag som har det stora hundintresset, men det är ju liksom inte så att jag måste fråga min man om han kan sköta om hundarna om jag ska iväg en helg... Det är ju VÅRA hundar!

För mig handlar det inte om att jag vill styra min partner. Men jag är pedant, har uselt tålamod och skulle bli galen av en skällhund.
Jag vill ha rent, prydligt och tyst hemma, varför jag också har svårt att se att jag kommer bo med någon igen.

 

[Riru]

I det här inlägget låter det som att en hund som är vad som helst utom en soffprydnad vore ett problem för dig, medan de flesta som svarat i tråden har arbetande hundar av något slag.

Dina exempel känns inte applicerbara på de som svarat i tråden (bl a jag själv), eftersom partnern i alla exempel verkar sakna kompetens och/eller kunskap om rasen/hundtypen som tas upp.
Har man det skaffar man inte en husky om man inte tänker hålla på med drag, en akita/malamute som man är medveten om inte är en typisk flockhund och som inte får arbeta eller en jakthund som inte får jaga.
Den generella jakthunden är dessutom sällan skällig, däremot har vissa spetsar lättare till skall än många andra raser. Det finns ju dock många spetsar som inte är jakthundar.

Tillägg:
När jag beslutar om ras är det självklart också mitt ansvar att se till att hunden inte blir något en partner "behöver stå ut" med, men helt ärligt har jag sjukt svårt att se mig själv leva med någon som ser min största hobby som en belastning och ett problem.

Nej inte alls. Finns många raser jag är intresserad av, varav ingen är av typ ”soffprydnad”.
Och jag gav exempel för att visa att en hund inte bara påverkar den som köper hunden. Då det handlade här om att ”jag köper vilken hund jag vill och ingen har något att säga till om eftersom det är min hund så ingen annan påverkas”. Men det spelar tydligen ingen roll så jag lägger ner mina försök att förklara

 

[AraSlei]

Nej inte alls. Finns många raser jag är intresserad av, varav ingen är av typ ”soffprydnad”.
Och jag gav exempel för att visa att en hund inte bara påverkar den som köper hunden. Då det handlade här om att ”jag köper vilken hund jag vill och ingen har något att säga till om eftersom det är min hund så ingen annan påverkas”. Men det spelar tydligen ingen roll så jag lägger ner mina försök att förklara

Jo, men förutsättningen för "jag köper den hund jag vill" är ju i alla inlägg "eftersom jag behöver den typen av hund för det här ändamålet". Inte "för att jag tycker den ser cool ut" eller "huskys är så söta på facebookklipp".
Ser du inte skillnaden?

Min sambo hade fått köpa vilken jakthund som helst, eftersom jag är helt säker på att han skulle ge den hunden ett ypperligt liv. Jag skulle absolut lägga in mitt veto mot en brukshund, eftersom han har noll intresse av att jobba med en brukshund.
Jag, som både jagar och tränar annat, skulle köpa den hunden jag vill ha eftersom jag vet att den får ett fullgott liv oavsett om det är en brukshund eller en jakthund. Jag skulle inte köpa en typ BC eftersom jag inte har tillgång till djur att valla, och därmed inte kan ge den ett bra liv.

 

[Riru]

Jag har alltid förundrats över hur en del verkar vilja styra personen de lever ihop med. Om min man vill ha en egen hund av annan ras, så är det ju för att han är intresserad. Annars finns det ju ingen anledning för honom att vilja ha en hund till i huset, eftersom vi har tillräckligt som det är. Jag skulle hjälpa till så att en bra valp hittades hos en bra uppfödare, men aldrig att jag skulle säga: "En sådan ras kommer aldrig in i vårt hus!". För mig låter det väldigt respektlöst. Min man äger tre traktorer och några åkgräsklippare som står här hemma på gården. En del i körbart skick och andra som skruvobjekt. Folk i vår närhet har uttryckt beundran över hur snäll jag är som låter honom skaffa så många traktorer och gräsklippare Varför i herrans namn skulle jag INTE göra det? Det är ju han som tycker det är roligt, så det är ju hans val. Tänk om jag skulle säga att han inte får skaffa en traktor för att den är för ful...
Här hemma är det jag som har det stora hundintresset, men det är ju liksom inte så att jag måste fråga min man om han kan sköta om hundarna om jag ska iväg en helg... Det är ju VÅRA hundar!

Men det handlar ju inte om att hunden skulle vara ful.
Har man katter när sen inte äta katter.
Har man barn bör den fungera med barn.
Ska fler i familjen ta hand om och rasta hunden så bör den kunna bli hanterad av flera personer.
Har man ett aktivt liv och vill ha ett rent hem så vill man kanske minska på antal saker som ger extra jobb, tex extrema dregelhundar eller hundar som fäller mängder året runt.
En hund är ju inte bara en sak som kommer sitta fint i ett hörn.

 

[Riru]

Jo, men förutsättningen för "jag köper den hund jag vill" är ju i alla inlägg "eftersom jag behöver den typen av hund för det här ändamålet". Inte "för att jag tycker den ser cool ut" eller "huskys är så söta på facebookklipp".
Ser du inte skillnaden?

Min sambo hade fått köpa vilken jakthund som helst, eftersom jag är helt säker på att han skulle ge den hunden ett ypperligt liv. Jag skulle absolut lägga in mitt veto mot en brukshund, eftersom han har noll intresse av att jobba med en brukshund.
Jag, som både jagar och tränar annat, skulle köpa den hunden jag vill ha eftersom jag vet att den får ett fullgott liv oavsett om det är en brukshund eller en jakthund. Jag skulle inte köpa en typ BC eftersom jag inte har tillgång till djur att valla, och därmed inte kan ge den ett bra liv.

Självklart ser jag skillnaden, men det är inte det jag pratar om. Jag tycker att en hund måste kunna passa in i familj och vardag, beroende på hur det nu ser ut, det är det enda.

I ditt fall så låter det ju som att era val av hund inte kommer ställa till problem övht och ni har möjlighet att ge hundarna det de behöver. Så då finns ju inget att klaga över.

 

[Riru]

För mig handlar det inte om att jag vill styra min partner. Men jag är pedant, har uselt tålamod och skulle bli galen av en skällhund.
Jag vill ha rent, prydligt och tyst hemma, varför jag också har svårt att se att jag kommer bo med någon igen.

Jag vill inte heller styra, men vi måste kompromissa och komma överens för allas trevnad.
Ska vi tex ha en hund som fäller mycket så ska vi skaffa robotdammsugare.
Hundar som pratar och skäller när de är glada och ivriga gör oss inget, men inte en massa skällande inomhus för minsta lilla grej.
Vi vill båda ha Landseer som familje/gårdshund så det kanske kan behövas en dregeltrasa (?) men det är vi båda med på i så fall.
Jag och maken diskuterar mycket för och nackdelar och vill verkligen att hundarna vi skaffar ska passa in OCH uppfylla våra intressen (tex vill jag pyssla med drag i alla dess former främst).
Blev inte så riktat till just dig utan spann mest vidare på ditt inlägg!

 

[Fruentimber]

För att man är inte ensam i hushållet som ska ”stå ut” med hunden, om det är en opassande ras för övriga i familjen. Är det verkligen så konstigt?

Ex 1. Barn och katter, partner är inte intresserad av drag men vill skaffa husky. Jomentjena, suveränt, blir den understimulerad så kommer den gå betserk på inredning och katter. Fetnej.

Ex 2. Har flera hundar redan och partner vill skaffa Akita eller Malamute (som såvitt jag vet numer, oftast inte går ihop med andra hundar. Nej det går liksom inte heller.

Ex 3. Partner vill skaffa jakthund med lätt till skall. Jag har svåra sömnproblem och vaknar av minsta lilla, blir irriterad som fan på hundar som skäller som idioter, och vill inte ha nån hund som väcker barnen i tid och otid. Nej nej nej.

Jag vill heller inte torka dregel överallt.

En hund är inget som bara påverkar en själv när man är sambo.

Jag skiter iaf fullständigt i om det är partnerns hund. Ska den in i VÅRT hem så ska den smälta in och inte bli ett problem alla måste anpassa sig efter. Annars är det särbo som gäller.
Men vi är tydligen väldigt olika gällande detta!

Jag tror inte alls att du och @Vovve egentligen menar särskilt olika, men dina exempel blir ju ganska konstiga eftersom inläggen i tråden mestadels går ut på att den som också har intresset för hunden och hundens ändamål, också blir den som har störst bestämmanderätt. Vilket jag ser som helt naturligt. Det är ju ingen som pratat om att köpa en husky men inte hålla på med drag? En hund som får sina behov tillgodosedda blir ju inget problem för familjen.

När jag och min sambo träffades hade han helst inte velat ha hund alls. Men med mig kommer hund, punkt slut. Passar inte det får man vara min särbo. Det såg inte sambon som ett alternativ, så han accepterade (och älskar numera) mina hundar. När det var dags för ny ras utgick jag från mina behov, inte sambons. Han promenerar och klappar på hundarna som mest. Alltså är det mitt intresse vi utgår ifrån.

Sambons enda invändning var fällande av hår, men det sket jag högaktningsfullt i eftersom jag själv tycker att det är ett superfånigt villkor som drar ner alternativen något oerhört drastiskt.

 

[LaMagia]

Men det handlar ju inte om att hunden skulle vara ful.
Har man katter när sen inte äta katter.
Har man barn bör den fungera med barn.
Ska fler i familjen ta hand om och rasta hunden så bör den kunna bli hanterad av flera personer.
Har man ett aktivt liv och vill ha ett rent hem så vill man kanske minska på antal saker som ger extra jobb, tex extrema dregelhundar eller hundar som fäller mängder året runt.
En hund är ju inte bara en sak som kommer sitta fint i ett hörn.

Jag är inte pedant, utan har andra prioriteringar i mitt liv. Hade det varit viktigt för mig att ha ett tipp-topp hem som ser ut som i en mäklarannons så hade jag inte haft hund alls.
Vilka raser går ihop med katter och vilka gör det inte? Jag har sålt chow chow till kattägare helt utan minsta problem och ändå finns det chowägare som påstår att chowar är kattätare och aldrig går att ha ihop med katter.
Vilka raser fungerar inte med barn? Även här handlar det ju om hur man har hundar och barn.
Jag är helt ointresserad av t ex brukshundar, men om min man en dag skulle vakna upp och känna att målet med hans liv var att få träna och tävla bruks på hög nivå och därför skulle vilja ha en schäfer, så skulle jag inte hindra honom alls. Han fick chowarna på köpet när han träffade mig och även om det inte är den ras han själv skulle ha om han själv fick välja så har han självfallet inga åsikter om mitt rasval. Jag brinner för min ras och det räcker för honom.
Det jag vänder mig emot är att en part ska ha vetorätt på vilken hundras som ska införskaffas. Om jag har en eller två egna hundar och min partner vill ha en egen hund, av en helt annan ras, vilken rätt har jag då att säga att du måste skaffa en ras som jag godkänner...

 

[BornAgain]

Men det handlar ju inte om att hunden skulle vara ful.
Har man katter när sen inte äta katter.
Har man barn bör den fungera med barn.
Ska fler i familjen ta hand om och rasta hunden så bör den kunna bli hanterad av flera personer.
Har man ett aktivt liv och vill ha ett rent hem så vill man kanske minska på antal saker som ger extra jobb, tex extrema dregelhundar eller hundar som fäller mängder året runt.
En hund är ju inte bara en sak som kommer sitta fint i ett hörn.

Åh, du argumenterar i fel grupp. Här får hundar drägla som gula Nilen och fälla hela tagelmadrasser med hår...så länge som de respekterar fåren, inte slutar springa medan haren fortfarande går, trampar i kontaktfälten (och väntar ut gungan), gör ingångar med attityd, förstår hur en norsk rulle funkar, har bett som en krokodil - alt. klarar av att hålla i en fågel utan att rufsa en fjäder, bjuder på beteenden att klicka, kommer hem med cert...

De flesta av de som svarat i tråden lever hund. Att vara ihop med någon av dem och ha idéer om hundvalet, är ungefär som att säga åt en biker att köpa en Nissan Leaf för att det är mer praktiskt att åka till affären med. Hundarna är inte extra - de är en integrerad del av livet och av den egna personen. Och deras sambor har valt de personerna, de liven och därmed också deras val av hundar.

 

[em-pirre]

Åh, du argumenterar i fel grupp. Här får hundar drägla som gula Nilen och fälla hela tagelmadrasser med hår...så länge som de respekterar fåren, inte slutar springa medan haren fortfarande går, trampar i kontaktfälten (och väntar ut gungan), gör ingångar med attityd, förstår hur en norsk rulle funkar, har bett som en krokodil - alt. klarar av att hålla i en fågel utan att rufsa en fjäder, bjuder på beteenden att klicka, kommer hem med cert...

De flesta av de som svarat i tråden lever hund. Att vara ihop med någon av dem och ha idéer om hundvalet, är ungefär som att säga åt en biker att köpa en Nissan Leaf för att det är mer praktiskt att åka till affären med. Hundarna är inte extra - de är en integrerad del av livet och av den egna personen. Och deras sambor har valt de personerna, de liven och därmed också deras val av hundar.

Klockrent!