Ännu enklare att säga åt dem att man inte vill det. Tycker jag. Och så slipper man låsa om man inte vill ha det låst.
Ja, kommunikation löser många problem.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ännu enklare att säga åt dem att man inte vill det. Tycker jag. Och så slipper man låsa om man inte vill ha det låst.
Det är tyvärr bara två alternativ och det är att låsa dörren eller att säga till och det sistnämnda är det inte alltid folk som lyssnar på. Hade nog fixat låset och tagit ett sånt där nytt elektroniskt lås med kod, då behöver du aldrig fundera på nyckeln igen.Det är nog inte enda felet. Ska jag ha dörren låst 24/7 så behöver jag också alltid ha nycklarna med mig och det blir ju sjukt opraktiskt. Nycklarna ska bo i en viss ficka i handväskan, men ska jag bära med mig dem när jag går ut i trädgården och liknande så lär jag tappa bort dem på nolltid.
Ännu enklare att säga åt dem att man inte vill det. Tycker jag. Och så slipper man låsa om man inte vill ha det låst.
Jämför du våldtäkt med att en granne av ohejdad vana går in i någons hus?Vi har numera en samtyckeslag när det gäller sex. Äntligen liksom! Toppenbra! Men, ändå sitter folk och skriver @Wille på näsan att om hon inte vill ha folk som klampar in i hennes hem så är det hennes ansvar att sätta stopp för det. Inte personen som klampar på som ska fråga först. Så märkligt.
Att bara gå in i någons hus utan lov är hemfridsbrott. Man får inte klampa på så bara för att man vill ha tag i någon. Man får inte ens gå in i en ladugård eller ett stall utan att ägaren har okejat det (visserligen också för smittorisken men ändå) men man får inte klampa in i någons garage heller utan att ägaren har okejat det. Ibland är det till och med tveksamt att gå in i någons trädgård.
Så, att fråga först och inte bara klampa på för att man själv tycker att det inte spelar någon roll hemma hos sig är en bra idé.
Håller med! Jag blir döstressad om det knackar på dörren, ofta innebär det att jag måste leta reda på minst ett klädesplagg, stänga tre dörrar för att dölja kaos och dessutom försöka få hunden att fatta att det inte är gigantiska monster som invaderar. Så mycket enklare med ett "är du hemma"-meddelande fem minuter innan.Jag har aldrig fattat det där med att dyka upp oannonserad, vare sig man knackar eller inte. Jag kan tänka mig väldigt många situationer då man inte vill att någon dyker upp. Man är i duschen, har precis kommit ut ur duschen, inte är klädd av någon annan anledning, finner sig i en privat situation med eller utan partner, sover, är ledsen, har en allvarlig konversation med någon, har privata saker framme osv osv. Visst kan det vara mysigt med spontanbesök, men med dagens teknologi är det ju fullt möjligt att bara dra iväg ett meddelande innan och säga att man är i krokarna och kolla om det är okej. Jag skulle ha väldigt svårt för att slappna av i mitt eget hem om jag visste att folk bara kan dyka upp, men ge mig 5-10 min så kan jag vara redo!
Jag behöver minst fyra-fem timmar (helst dagen innan) om folk ska komma in. Ska vi mötas utanför dörren räcker de där fem-tio minuterna.Håller med! Jag blir döstressad om det knackar på dörren, ofta innebär det att jag måste leta reda på minst ett klädesplagg, stänga tre dörrar för att dölja kaos och dessutom försöka få hunden att fatta att det inte är gigantiska monster som invaderar. Så mycket enklare med ett "är du hemma"-meddelande fem minuter innan.
Håller med! Jag blir döstressad om det knackar på dörren, ofta innebär det att jag måste leta reda på minst ett klädesplagg, stänga tre dörrar för att dölja kaos och dessutom försöka få hunden att fatta att det inte är gigantiska monster som invaderar. Så mycket enklare med ett "är du hemma"-meddelande fem minuter innan.
Fy fan, jag hade blivit vansinnig. Jag hade antingen 1) bytt kod eller 2) skruvat dit en hasp.Inte okej. Hatar när folk gör så. Vi har kodlås på vår dörr och några av våra närmaste har koden för att kunna gå in och vattna blommor när vi är borta typ. Svärfar är den som är gränslös och dyker bara upp och rycker upp dörren. Jag började därför låsa dörren dagtid men då låste han upp med koden Jag känner mig lite otrygg i mitt eget hem faktiskt. Jag vill kunna vara ifred. Jag kanske är sjuk, ligger och sover, är naken, något barn kanske ligger och sover. Ja, jag har sagt till min man att han får prata med sin pappa om det här men det är visst väldigt jobbigt. Min pappa gjorde också så här men jag talade om för honom att vi uppskattar om man hör av sig och kollar om vi är hemma innan man dyker upp. Så det gör han nu.
Det allra värsta tycker jag var när vår äldsta var nyfödd. Folk vallfärdade hit och bara gick in. Jag ville verkligen inte ha folk hängande över mig när jag satt där blödande med brösten framme. När lillebror föddes var han ju nummer två och folk inte lika intresserade, men svärfar kom oanmäld, gick in i sovrummet och lutade sig över mig som låg i underkläderna, för att titta riktigt nära på den nyfödda. Har så otroligt svårt att släppa att han gjorde så och kan nästan inte prata med honom normalt så här 8 månader senare.
Samma här, senaste året har vi haft 4 grannar som plingat på oannonserat. Varje gång har jag varit oklädd och jagat kläder samtidigt som hunden skäller som om rysk militär håller på att bryta sig in med pansarvagnar. Lagom harmoniskt Är vänner på väg skriver jag att de bara ska kliva in, så blir inte hunden så galen.
Ja, jag ska nog byta kod faktiskt. Bra idé.Fy fan, jag hade blivit vansinnig. Jag hade antingen 1) bytt kod eller 2) skruvat dit en hasp.
Och problemet är löst om hon bara öppnar munnen och säger ifrån. Om det är kutym på landet så vet ju grannen annars inte att det är oönskat.Det är inget problem om alla inblandade är ok med det och tycker att det är en fullständigt normal sak att göra. Det blir däremot ett problem om en person bara tar det för givet utan att den andra är ok med det. Vilket är fallet med @Wille just nu. Hen har en granne som bara går in och hen tycker inte om det. Då blir det ett problem.
Men snälla, hur kan du jämföra det här med me too?!
Jag vet att vi har extremt olika åsikt här men jag kan också säga att det är upp till var och en om man vill uppfattas som en trevlig granne eller en tvär typ som inte inbjuder till spontanbesök. Men då får man också ta konsekvenserna av det, tex att grannar kanske inte är så pigga på att komma över eller hjälpa till. Vill man vara en del av gemenskapen får man lov att bjuda till. TS har dessutom sagt att spontanbesök inte är uppskattade så jag misstänker att det kvittar om grannen kliver in eller bara ringer på...
Det är som sagt ett problem som är lätt löst genom att låsa dörren/sätta upp en lapp/prata med de som kliver in. Men att bli extremt upprörd och börja prata om hemfridsbrott är faktiskt en överreaktion. TS kan ju prova och polisanmäla och se hur det fungerar med grannsämjan.
Och det är precis lika lätt att klä sig i bylsiga kläder och polotröja istället för kort kjol och urringat. MEN, man ska inte behöva det för att skydda sin rätt till privatliv.
Om sen du och dina grannar har en överenskommelse om att det är ok att bara gå in his varandra är liksom inte relevant i ett läge där den ena parten inte gett sitt godkännande.
Men då är det ju bara att säga till grannarna att man inte vill att de kliver in! Att dra in me too i den här diskussionen tycker jag är osmakligt och extremt förringande.
Jag har varit med om i jobbet att för mig totalt okända människor tyckt jag var lite dum som inte bara klev in. Så ja, det är olika på olika ställen men det finns ingenstans där folk är tankeläsare.