Att gå in oss någon annan oinbjuden (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 16)

[startpompe]

Jag ser det som att här är katten, porslinet och de flesta av möblerna fina iaf

Nä, men allvarligt. Mitt hem är i allmänhet stökigt och dammigt (aldrig ohygieniskt givetvis) och klarar man inte det är det nog bättre att inte komma hit. Huset är gammalt och tungjobbat plus att jag knackat på väggen ett antal gånger. Jag lägger hellre min ork på att laga god mat åt mina vänner än att jaga minsta lilla dammråtta Mitt hus är för mig som ett älskat mysplagg, inte så vackert kanske men bekvämt och högt älskat.

Det låter som du prioriterar helt rätt, låter klokt !

Jag jobbar på att bli bättre på det, för de sitter ju egentligen bara i mitt huvud

 

[Monimaker]

Jag hör till den skara som hade blivit skogstokig om någon bara klampat in i mitt hem sådär. Mitt hem är mitt och det är endast de som bor här som har rätt att bestämma när folk är välkomna och vem som är det. Jag skulle aldrig kunna slappna av med dörren olåst om jag anade att någon skulle komma in oinbjuden.

 

[Inte_Ung]

Genom att klaffsa in i någons hem för att man inte kan lägga band på sig och fråga om man får det innan man gör det.

Ojdå, så pass.
Problemet är väl att lyckas med att fråga.
Jag tycker nog att de som vill vara ifred får ta och låsa sin dörr alternativt sätta på en kedja eller liknande.

Svårast är det ju att få tag på människor med hemligt telefonnummer, så ett sökbart telefonnummer som man också svarar på. Klampa in är ju oftast inte första valet utan det sista försöket till att få kontakt.

 

[Inte_Ung]

Genom att olovligen befinna sig i någons bostad tolka jag det som.

Det blir ju inte olovligen förrän man vet om att man inte får vara där.

 

[Inte_Ung]

Jag fattar faktiskt inte varför det är så himla svårt att låsa dörren om man inte vill att någon skall gå in genom den.
Låst dörr är ju en tydlig signal om att man inte vill att någon skall gå in utan lov. En signal som alla fattar.

 

[Inte_Ung]

Är för övrigt från en liten norrländsk ort och känner inte alls igen snacket om att man minsann bara kliver in hos varann på landet. Det måste vara stora lokala variationer, eller så har man helt enkelt mindre folkvett på vissa ställen och ursäktar det med att det är en kulturell grej...

Vissa gillar det faktiskt.
Att andra klarar av att släppa in sig själva så att man slipper springa till dörren.

Det är helt enkelt olika tycke och smak. Inget är mer rätt än det andra och ibland så krockar det.
Ett bra sätt att slippa oönskat besök är att låsa dörren.
Andra kan faktiskt ha helt andra preferenser på vad som är "rätt sätt" än du.

 

[Huggorm]

Vissa har bara ett rum som verkligen är privat, förmodligen sovrummet. Resten av huset kan folk komma och gå i. Inte minst om de har ungar och alla deras kompisar springer in och ut

 

[mars]

Och om ingen svarar då?
Varför är det så svårt att låsa dörren alternativt ha en kedja?

Då är det väl rätt tydligt att man inte är hemma eller inte vill ha in dem ändå.
Jag har inga problem att låsa dörren, den är alltid låst.

 

[mars]

Det blir ju inte olovligen förrän man vet om att man inte får vara där.

Vad får dig att tro att det är ok att gå in?

 

[mars]

Jag har alltid låst dörr, inte för att jag har ohyffsade grannar som klampar in utan för att här där jag bor ser inte samhället ut så numera att man kan strunta att låsa om sig pga tjuvar. Det är inte som i min barndom på 60-70 talet.

 

[stjarnhimmel]

Jag fattar faktiskt inte varför det är så himla svårt att låsa dörren om man inte vill att någon skall gå in genom den.
Låst dörr är ju en tydlig signal om att man inte vill att någon skall gå in utan lov. En signal som alla fattar.

Jag tycker det är märkligt att folk inte förstår att någon annans hus är en tillräcklig signal. Det här är någon annans hem borde vara tillräckligt för att stanna. Jag tänker att man får lära sig vad som är mitt och ditt. Är det någon annans så tar man inte det om man inte kollat att det är okej.

 

[Sel]

I ett av husen där jag städar har jag lärt mig att det är rätt gott om folk som kommer och går oavsett om husfolket är hemma eller inte. Grannen kommer in och hämtar kattmat (de matar husets katt i sitt hus också. ) och om de råkat glömma nyckeln och bakdörren är låst släpper jag in dem förstås, annars spatserar de bara in. Samma sak med killen som promenerar hunden, han kan komma in och göra sig en kopp kaffe också... men saken är att det är så uppenbart en -överenskommelse- mellan de människorna och familjen som bor där.

Annat folk ringer på dörren och väntar på svar oavsett om dörren är olåst eller inte. Har aldrig ens varit med om att någon kommer sig för att känna på handtaget för att se om den är öppen eller inte, vare sig i mitt hus eller någon annans. Inget svar betyder endera att ingen är hemma eller att man får försöka igen senare.
Lås ska väl ändå hålla buset borta, inte behövas för att sätta stopp för vanliga välvilliga människor.

 

[Enya]

Jag fattar faktiskt inte varför det är så himla svårt att låsa dörren om man inte vill att någon skall gå in genom den.
Låst dörr är ju en tydlig signal om att man inte vill att någon skall gå in utan lov. En signal som alla fattar.

I min värld är den stängda dörren en tydlig signal. En öppen dörr betyder att man kan knacka och sticka in huvudet och hojta. En stängd dörr betyder att man knackar på först. Det är dörren öppen-stängd som är signalen, inte huruvida den är låst eller inte. Man låser ute tjuvar och annat löst folk på nätterna eller när man inte är hemma, när man är hemma är dörren stängd, men olåst. Folk knackar och man ropar kom in och folk stiger in.
För mig är det inte svårt alls, och inte för de mig närmaste heller.

kl

Jag har inget emot spontanbesök, men ser gärna att man skickar sms innan och inte bara öppnar dörren och står i hallen. Har man skickat sms och allt är klart och det är familj eller nära vänner så är det också ok att öppna dörren och kliva in utan att knacka. Då vet jag ju om att de ska komma.

 

[Masqueradee]

Jag kommer aldrig förstå mig på folk som tar sig friheten att gå in i andras hem utan att först få ett godkännande.
Först ringer man och frågar om personen vill/kan ha besök. Sen åker man dit och ringer/knackar på och inväntar svar. Är dörren öppen ställer man sig utanför och knackar på dörrkarm/dörr eller ropar in, och inväntar svar.
Annat är bara oerhört... Jag vet inte. Korkat? Dumt? Gränslöst! Skillnad är om man efter ha gjort detta första gången fått ett uttryckligt godkännande i ett "nej men såhär behöver du inte göra" eller whatever. Då kan man gå in.
Har man inte gjort detta utan bara gått in och personen säger att den inte vill att personer bara går in i dess hem får man respektera det. Punkt. Det är ingen rättighet att öppna stängda dörrar till andras hem.

 

[stjarnhimmel]

Jag har en stor hall men från hallen går dörren in till badrummet. Om folk bara gick in så skulle jag känna mig stressad och aldrig kunna koppla av. Stressad för att behöva sitta och bajsa och plötsligt står någon i hallen.

Jag kan lägga till att jag skulle bli minst lika stressad av att bara gå in oannonserat till en granne och se att grannen sitter på toa eller kommer ut ur duschen.... Lite för mkt...

 

[Inte_Ung]

Då är det väl rätt tydligt att man inte är hemma eller inte vill ha in dem ändå.
Jag har inga problem att låsa dörren, den är alltid låst.

Eller inte hör för att man är i andra änden av huset?

 

[Loppanhellqvist]

Jag bor och är uppvuxen på landet. De enda som har kommit oinbjudna och ibland även bara klivit rakt in är just ”stadsfolk” .
Ett jäkla otyg om du frågar mig! Och det är ändå folk jag känner och har en relation till som gjort så, hade en främmande människa stövlat rakt in hade jag blivit skogstokig!

 

[Inte_Ung]

Jag kan lägga till att jag skulle bli minst lika stressad av att bara gå in oannonserat till en granne och se att grannen sitter på toa eller kommer ut ur duschen.... Lite för mkt...

Jo, det är ju bl.a. därför som man låser dörren.
För att andra skall slippa det.

 

[stjarnhimmel]

Jo, det är ju bl.a. därför som man låser dörren.
För att andra skall slippa det.

Jag tänker att det är därför jag inte gör det- för att den typen av situationer inte ska uppstå. Jag tycker att det är den som går in som har ansvaret. Den går in i någon annans hem- och då kollar man först så det är okej. På samma sätt som om man lånar någons ägodelar.

Enda gången jag skulle rusa in är nog om det skulle vara en fara typ det brinner eller har hänt en olycka. Annars har jag också svårt att förstå varför jag skulle gå in oannonserat. Jag kan vänta tills personen öppnar och åker man utan att ha ringt så får man ju respektera att personen kanske inte har möjlighet då.
Bygger inte detta tänk också på en tradition att man tror att folk alltid är hemma? Om jag skulle åka runt till vänner så skulle ju många inte vara hemma eller inte ha tid. Det känns ju meningslöst då...

 

[Inte_Ung]

Jag kommer aldrig förstå mig på folk som tar sig friheten att gå in i andras hem utan att först få ett godkännande.
Först ringer man och frågar om personen vill/kan ha besök. Sen åker man dit och ringer/knackar på och inväntar svar. Är dörren öppen ställer man sig utanför och knackar på dörrkarm/dörr eller ropar in, och inväntar svar.
Annat är bara oerhört... Jag vet inte. Korkat? Dumt? Gränslöst! Skillnad är om man efter ha gjort detta första gången fått ett uttryckligt godkännande i ett "nej men såhär behöver du inte göra" eller whatever. Då kan man gå in.
Har man inte gjort detta utan bara gått in och personen säger att den inte vill att personer bara går in i dess hem får man respektera det. Punkt. Det är ingen rättighet att öppna stängda dörrar till andras hem.

Folk är olika helt enkelt.
Om min dörr är upplåst så går man lämpligen in och letar upp mig om jag inte svarar på telefonen eller kommer till dörren. Men om man inte vill leta ihjäl sig så är det ju lämpligt att ringa, vi har flera byggnader där jag kan vara.
Vill jag vara ifred så är dörren låst. Och det händer ju det med. När jag jobbar så är det oregelbundna tider så jag sover ofta på dagen.