E
Equus_Lufsiskogus
Sv: Är vi hästvärldens "hippies" ?
Här kommer min åsikt i frågan.
Ja. Jag tror säkert att en del av oss NH-människor kan betraktas som hippies. Det är lite som folk som pysslar med naturläkemedel/alternativ till traditionell behandling för värk etc. Vissa av dem har jättebra metoder och är seriösa i det de gör, andra är bara flummare.
Nidbilden av NH är den när en person, oftast en man i övre medelåldern, i cowboyhatt står med en häst i repgrimma i en rundkorall och viftar med ett rep. NH är sååå mycket mer än så.
Själv tycker jag inte att man behöver vara så himla snäv i sina bedömningar vad som är "godkänd" NH och inte. Vi har så många normer i vårt samhälle och dessa normer finns även i hästvärlden. Till NH-folk klassar jag alla oss som strävar efter att relationen mellan häst och människa ska bygga på förtroende och lyhördhet, inte på tvång. NH-folk innefattar oss som strävar efter att lösa problemen istället för att lindra symtomen med en massa konstgjorda medel, främst då hjälptyglar. Så länge man som hästmänniska lever efter detta så tycker jag att man kan säga att man sysslar med NH och då finns det inget rätt eller fel generellt, bara rätt eller fel för en själv och ens häst.
För några år sedan fick jag min första foderhäst, den snällaste lilla islandshäst damen man kunde hitta. 19 år gammal och full av kärlek, så härlig
Hon var lite fet och stel men efter att jag hade haft henne ett tag under min träning blev hon slank och smidig för sin ålder
Men ett problem fanns kvar, hon var nästan omöjlig att få in i stallet! Jag var den ende som lyckades några gånger, men hon ställde sig alltid utanför och frös fast. I stallet stod två andra hästar. En av ägarna var en äldre kvinna med oändligt mycket kunskaper om hästar, hon kunde även NH. Så hon hjälpte mig och började träna både min foderhäst och mig inom området och tillslut gick hästen in utan krångel i stalletSom magi!!
Nu något år senare har jag skaffat egen häst och har försökt behålla NH i hanteringen med honom, det har funkat skitbra och det bandet vi har mellan varandra är helt underbart, mycket tack vare NH:n.
Berättade för en ridkompis om min erfarenhet om NH och försökte få henne att testa det med en av hennes hästar, men hon bara skrattade åt mig och sa att jag var tokig, det funkade inte med NH. Det var bara humbug
Flertalet hästfolk jag har pratat verkar tycka precis som min gamla kompis, att NH bara är humbug. Vi som håller på med NH är tydligen knasiga i bollen, ibland känns det som om vi skulle vara hästvärldens "hippies". De flummiga folket som bara har konstiga ideér..
Nu är jag nyfiken att få veta vad andra tycker om detta? Både er som håller på med NH och ni som inte gör det
Här kommer min åsikt i frågan.
Ja. Jag tror säkert att en del av oss NH-människor kan betraktas som hippies. Det är lite som folk som pysslar med naturläkemedel/alternativ till traditionell behandling för värk etc. Vissa av dem har jättebra metoder och är seriösa i det de gör, andra är bara flummare.
Nidbilden av NH är den när en person, oftast en man i övre medelåldern, i cowboyhatt står med en häst i repgrimma i en rundkorall och viftar med ett rep. NH är sååå mycket mer än så.
Själv tycker jag inte att man behöver vara så himla snäv i sina bedömningar vad som är "godkänd" NH och inte. Vi har så många normer i vårt samhälle och dessa normer finns även i hästvärlden. Till NH-folk klassar jag alla oss som strävar efter att relationen mellan häst och människa ska bygga på förtroende och lyhördhet, inte på tvång. NH-folk innefattar oss som strävar efter att lösa problemen istället för att lindra symtomen med en massa konstgjorda medel, främst då hjälptyglar. Så länge man som hästmänniska lever efter detta så tycker jag att man kan säga att man sysslar med NH och då finns det inget rätt eller fel generellt, bara rätt eller fel för en själv och ens häst.
