Är jag pinsam?

[Petruska]

Jag blev faktiskt inte bjuden på ett bröllop dit min sambo var bjuden. Hade träffat brudparet vid flera tillfällen innan och kunde inte tolka det hela på annat sätt än att de var oartiga. Faktiskt.

Då var det väl så, då.

Andra möjliga tolkningar kan ju handla om att bjuda de man faktiskt känner - inte bara har träffat några gånger - på sina viktiga grejer i livet. Man kan även tänka sig att de helt enkelt inte tycker det verkar vara särskilt roligt för dig på deras bröllop där du inte känner de andra. Den tolkning jag själv hade föredragit, handlar om att brudparet har en vänskapsrelation med din partner, och att de intresserar sig mer för relationer än för artighet.

Men visst, inom en konventionell uppfattning om artiga sociala spel, så anses det nog fortfarande just mest artigt att bjuda båda parterna i ett par. För egen del skulle jag gärna se att något annat än artighet, till exempel människors vänskapsrelationer, sågs som det viktigaste i umgänget.

 

[Hermelin]

Jag hade frågat. Det är uppenbarligen inte tydligt vad som menas. Och det finns säkert en uppfattning om vad som är rätt enligt något etablerat etikettsystem där Magdalena R är hövding. Men jag hade ringt som en vän som blivit bjuden på kalas av en vän.

 

[shampiz]

Tycker absolut inte att det skulle vara pinsamt att fråga.

Men är det ingen mer än jag som tycker att om man bjuder in någon till sitt bröllop eller liknande ALLTID inkluderar partnern till den man bjuder in? Om jag skulle bjuda in till bröllop och skickat inbjudningar och bjudit in någon som jag inte visste om att denne hade ett förhållande så skulle jag bli väldigt ledsen om den personen inte frågade mig om denne kunde ta med sig sin partner, oavsett om jag kände personen eller inte.

 

[Magnum]

Tycker absolut inte att det skulle vara pinsamt att fråga.

Men är det ingen mer än jag som tycker att om man bjuder in någon till sitt bröllop eller liknande ALLTID inkluderar partnern till den man bjuder in? Om jag skulle bjuda in till bröllop och skickat inbjudningar och bjudit in någon som jag inte visste om att denne hade ett förhållande så skulle jag bli väldigt ledsen om den personen inte frågade mig om denne kunde ta med sig sin partner, oavsett om jag kände personen eller inte.

Tycker jag också!

Jag har som sagt varit på flera bröllop utan att känna varken brudpar eller andra gäster än min sambo. Jag har även blivit bjuden till möhippan samtliga gånger. Vilket jag tack men nej tack avböjde då det kändes lite too much. Gesten var fin men...näe...
Brudparet har varit glada att jag trots allt velat komma och har alltid välkomnat en framtida vänrelation.


På tal om att värna om vänrelationer osv, så kan det ju också vara en start på en NY vänrelation (vilket väl inte är att förkasta) och även om man är jättebra vän med den inbjudna men inte ses så ofta så torde resultatet vara att det nästan är oundvikligt att även om man enbart bjuder den ene i paret att man kommer att 'behöva' umgås med båda i framtiden.
Jag förstår dock båda sidor när det är en så pass stor dag i livet, men jag hade inte velat dela på ett (särskilt inte på ett stadgat) par.

Ser framför mej nästa gång man träffas där bara ena varit bjuden, 'tack för senast vilket fantastiskt bröllop'. Varvid dennes partner börjar skruva på sej eftersom denne inte ens var bjuden. DET däremot hade känts otroligt mycket mer pinsamt! Tycker jag då!

 

[stjarnhimmel]

Tycker absolut inte att det skulle vara pinsamt att fråga.

Men är det ingen mer än jag som tycker att om man bjuder in någon till sitt bröllop eller liknande ALLTID inkluderar partnern till den man bjuder in? Om jag skulle bjuda in till bröllop och skickat inbjudningar och bjudit in någon som jag inte visste om att denne hade ett förhållande så skulle jag bli väldigt ledsen om den personen inte frågade mig om denne kunde ta med sig sin partner, oavsett om jag kände personen eller inte.

Jag var på bröllop i höstas där närmsta vänner och familj kom på vigsel och lunch. Sedan på kvällen kom respektive och andra bekanta. De valde att göra så dels pga att de sa att de ville ha de närmsta på vigseln. De såg inte anledningen till att ha folk på vigseln som de annars aldrig umgås med.
Dels var det en praktisk fråga- platsen för vigsel och lunch var väldigt liten och alla hade inte fått plats.

ens bröllop är väl typ den enda dagen i sitt liv då man får göra precis som man vill. Så om man inte vill ha respektive så förstår jag inte varför man ska känna sig skyldig att ha med dem.

 

[stjarnhimmel]

Jag tror också att ekonomi kan vara avgörande. Om man bjuder respektive så blir det ju ett antal pers till som man ska ge mat. Det kan handla om rätt många tusen till.

 

[lilstar]

Det är inte pinsamt om du frågar på ett sätt så att de inte tror att du förväntar dig att de ska bjuda partnern också. Om samtalet börjar kännas pinsamt när de säger att det bara är du som är bjuden kan du alltid släta över det med att prata om hur himla roligt det ska bli att fira deras bröllop och hur mycket du ser fram emot det så har du visat att du inte är sur.

Jag hade tolkat det som att de bara bjuder dig ts, inga konstigheter för bröllop är ju oftast som bekant en ganska dyr historia. Men vem vet? Bättre att fråga än att komma dit ensam och inse att du tolkade fel.

 

[tolksele]

@Petruska som @Magnum sa kan ju ett bröllop vara "ingången" till en vänskap eller tvärt om, att man känner sig lite utanför när det kommer på tal.

För övrigt kände jag andra på det bröllopet och som sagt båda i brudparet. Min sambo är en av deras närmare vänner och vi bodde ihop vid tidpunkten för bröllopet.

Jag har nu varit med om båda.
Sociala regler är ju till för att underlätta i relationer till andra människor och jag tycker därför att det finns en poäng i att följa dem.
Till vårt bröllop kommer etablerade par bjudas tillsammans, annat är otänkbart för mig.
Hur ofta är man vän med en i en relation och sen ovän med dess partner? Det lär väl ändå höra till undantagen..

Men folk gör ju själva som de vill.

 

[Petruska]

@Petruska som @Magnum sa kan ju ett bröllop vara "ingången" till en vänskap eller tvärt om, att man känner sig lite utanför när det kommer på tal.

För övrigt kände jag andra på det bröllopet och som sagt båda i brudparet. Min sambo är en av deras närmare vänner och vi bodde ihop vid tidpunkten för bröllopet.

Jag har nu varit med om båda.
Sociala regler är ju till för att underlätta i relationer till andra människor och jag tycker därför att det finns en poäng i att följa dem.
Till vårt bröllop kommer etablerade par bjudas tillsammans, annat är otänkbart för mig.
Hur ofta är man vän med en i en relation och sen ovän med dess partner? Det lär väl ändå höra till undantagen..

Men folk gör ju själva som de vill.

Jag har inte varit på många bröllop, men de jag har varit på har i begränsad mån inneburit att huvudpersonerna kunnat ägna särskilt mycket tid åt var och en. Ville jag lära känna någon av dem, skulle väl i stort sett vilket som helst annat tillfälle vara bättre. (Och jag är helt enkelt inte så känslig att jag känner mig utanför om min partner pratar med andra om något de har gjort. Jag pratar ofta tex om hästar med mina vänner. Sådant går ganska lätt att leva med, tycker jag. Det måste väl ändå vara få par som gör exakt allting tillsammans för att undvika att någon känner sig utanför.)

Men jag tycker att det intressanta med diskussionen är just synen på artighet och "etikett". Trådar på buke visar ju gång efter annan att "sociala regler" eller "etikett" inte alls används så att de underlättar. Tvärtom ser vi ofta trådar som handlar om vad olika klädkoder betyder, och om vad som är artigt eller oartigt, och liknande.

Vill man bjuda etablerade par som något slags enhet, oavsett om man känner båda i paret eller inte, så är det givetvis okej, och en traditionell syn på umgänge, artighet och relationer talar helt klart för det.

Men kanske vill man något annat med sina relationer, och då väljer man att göra på andra vis. Mycket tyder ju på att just det där med att bjuda "etablerade par" är just en sådan social grej som är under delvis uppluckring. Oavsett vad den som skrev TS inbjudan menar med sin formulering.

 

[stjarnhimmel]

Det blir ju olika eftersom brudpar tycker olika.
Ibland tycker jag folk verkar glömma att det är brudparets dag. De kanske bara vill umgås med son närmsta vän och inte hens respektive. Det är ju brudparet som ska stå i centrum och dagen är ju liksom inte till för att jag som gäst i huvudsak ska få nya vänner. Det kanske blir så men är ju sekundärt.

 

[stjarnhimmel]

@Petruska som @Magnum sa kan ju ett bröllop vara "ingången" till en vänskap eller tvärt om, att man känner sig lite utanför när det kommer på tal.

För övrigt kände jag andra på det bröllopet och som sagt båda i brudparet. Min sambo är en av deras närmare vänner och vi bodde ihop vid tidpunkten för bröllopet.

Jag har nu varit med om båda.
Sociala regler är ju till för att underlätta i relationer till andra människor och jag tycker därför att det finns en poäng i att följa dem.
Till vårt bröllop kommer etablerade par bjudas tillsammans, annat är otänkbart för mig.
Hur ofta är man vän med en i en relation och sen ovän med dess partner? Det lär väl ändå höra till undantagen..

Men folk gör ju själva som de vill.

Kanske inte ovän men att man inte umgås . Med respektive alltså. Jag har flera nära vänner där jag kännt vännen i femton år men respektive har jag träffat ngn gång.

 

[tanten]

Lite knapplån men...

Om jag har en vän jag tycker mycket om så förutsätter jag nog att personens partner också är någon jag skulle tycka mycket om. Självklart är det inte alltid så men grundtanken hos mig är nog den.

Jag skulle vilja ha trevliga människor på mitt kalas. Därför skulle jag nog vilja bjuda även partner eftersom jag tror att denne skulle bidra på ett positivt sätt på middagen.

Det ligger i linje med att jag alltid försökt sammanföra personer jag gillar som jag tror skulle komma att tycka om varann. Jag har skapat några bästa-vän-relationer på det sättet.

 

[Badger]

ens bröllop är väl typ den enda dagen i sitt liv då man får göra precis som man vill. Så om man inte vill ha respektive så förstår jag inte varför man ska känna sig skyldig att ha med dem.

Nej jag tycker inte man får göra precis som man vill. Man har väl bjudit sina vänner på en fest för att de ska ha trevligt inte för att utnyttja dem som scenbakgrund för sig själv? Det är väl alltid trevligt att försöka tänka lite på andra?

Ts, det är ju lite förvirrande onekligen Er med stort E betyder såvitt jag förstått en person medan er med liten bokstav menar flera. Men de som skrev behöver ju inte tycka likadant. Så hur man än gör kan det blir fel och det är väl lika bra att fråga försiktigt?

Vi bjöd respektive och det kändes helt självklart, å andra sidan så skulle väl högst enstaka personer fallit bort om vi rensat respektive vi inte kände, inte så mycket vinst i det. Vi försökte också bjuda hela "gäng" dvs inte plocka en eller två ur en bekantskapskrets. Då skrev vi båda förnamnen på inbjudningskortet och förutsatte att de två med namn kom, inte någon annan, dvs barn osv. Så vi undanbad inte heller barn vi lät bara bli att bjuda dem. Utom släktbarn som skrevs med namn på korten. Gällande de som inte hade partner såvitt vi visste skrev vi ett namn på inbjudan. (om det stod fam. XX skulle jag iskallt anta att alla barn var väldigt välkomna.)

 

[em-pirre]

Jag hade antagit att inbjudan gäller endast en person. Och det tycker jag är helt okej! Vill man ha med hela stora kompisgänget blir det dyrt. Ska man ha med deras pojk- och flickvänner (som man aldrig ens träffat) så blir det dubbelt så dyrt. Enkelt val.

 

[stjarnhimmel]

Nej jag tycker inte man får göra precis som man vill. Man har väl bjudit sina vänner på en fest för att de ska ha trevligt inte för att utnyttja dem som scenbakgrund för sig själv? Det är väl alltid trevligt att försöka tänka lite på andra?

Ts, det är ju lite förvirrande onekligen Er med stort E betyder såvitt jag förstått en person medan er med liten bokstav menar flera. Men de som skrev behöver ju inte tycka likadant. Så hur man än gör kan det blir fel och det är väl lika bra att fråga försiktigt?

Vi bjöd respektive och det kändes helt självklart, å andra sidan så skulle väl högst enstaka personer fallit bort om vi rensat respektive vi inte kände, inte så mycket vinst i det. Vi försökte också bjuda hela "gäng" dvs inte plocka en eller två ur en bekantskapskrets. Då skrev vi båda förnamnen på inbjudningskortet och förutsatte att de två med namn kom, inte någon annan, dvs barn osv. Så vi undanbad inte heller barn vi lät bara bli att bjuda dem. Utom släktbarn som skrevs med namn på korten. Gällande de som inte hade partner såvitt vi visste skrev vi ett namn på inbjudan. (om det stod fam. XX skulle jag iskallt anta att alla barn var väldigt välkomna.)

Jo det är trevligt. Men jag förstår om man inte gör så.
De bröllop jag varit på som bara bjudit en i paret gjorde så mkt pga ekonomi. Dels hade de behövt ha en strörre lokal vilken hade kostat ca 10 000 till på det stället som de ville vara på. Sen hade det kostat ca 10 000 till för mat för de exra personerna.
Och 20 ´är väldigt mkt pengar för många.
Så alternativ 1 är att ta med alla och betala 20´till eller att inte ta med partners som de ändå aldrig umgås med.

Det kanske handlar om hur många människor man umgås med och hur stort kompisgäng som man har? Jag förstår att det är ok om man bjuder några få men om man har stora kompisgäng.
Säg att jag själv vill bjuda 20 vänner och så har man en respektive som också har 20 vänner. det är 40 pers. Om alla ska ta med respektive blir det 80 pers! Det handlar om väldigt stora pengar.

 

[Pancakes]

Om någon är nyfiken på svaret har jag frågat nu. Blivande brudgummen skrattade och sa att jag visst inte var pinsam eller oförskämd och att jag inte heller var den första som frågade. De hade bestämt att om man frågade om respektive så var denne varmt välkommen. Lite märkligt förfarande kan jag tycka men jag förutsätter att blivande brudparet diskuterat inbjudan och att det är ett kalkylerat val man har gjort.

 

[athena_arabians]

Om någon är nyfiken på svaret har jag frågat nu. Blivande brudgummen skrattade och sa att jag visst inte var pinsam eller oförskämd och att jag inte heller var den första som frågade. De hade bestämt att om man frågade om respektive så var denne varmt välkommen. Lite märkligt förfarande kan jag tycka men jag förutsätter att blivande brudparet diskuterat inbjudan och att det är ett kalkylerat val man har gjort.

Trevligt av dem men hade kanske varit enklare om de varit lite mer tydliga... Hoppas NI får det jättetrevligt iaf!

 

[stjarnhimmel]

Om någon är nyfiken på svaret har jag frågat nu. Blivande brudgummen skrattade och sa att jag visst inte var pinsam eller oförskämd och att jag inte heller var den första som frågade. De hade bestämt att om man frågade om respektive så var denne varmt välkommen. Lite märkligt förfarande kan jag tycka men jag förutsätter att blivande brudparet diskuterat inbjudan och att det är ett kalkylerat val man har gjort.

Haha...det var annorlunda. Det var ett svar jag inte hade väntat mig.
Men nu vet du ju...

 

[ricca]

Jag är bjuden på bröllop nu i augusti där jag aldrig träffat brudparet. Brudgummen är en gammal kollega och vän till min sambo. Jag tycker det är jättekonstigt att jag är bjuden men uppenbarligen förekommer det ju stora variationer i vilka man bjuder.

 

[Badger]

Jo det är trevligt. Men jag förstår om man inte gör så.
De bröllop jag varit på som bara bjudit en i paret gjorde så mkt pga ekonomi. Dels hade de behövt ha en strörre lokal vilken hade kostat ca 10 000 till på det stället som de ville vara på. Sen hade det kostat ca 10 000 till för mat för de exra personerna.
Och 20 ´är väldigt mkt pengar för många.
Så alternativ 1 är att ta med alla och betala 20´till eller att inte ta med partners som de ändå aldrig umgås med.

Det kanske handlar om hur många människor man umgås med och hur stort kompisgäng som man har? Jag förstår att det är ok om man bjuder några få men om man har stora kompisgäng.
Säg att jag själv vill bjuda 20 vänner och så har man en respektive som också har 20 vänner. det är 40 pers. Om alla ska ta med respektive blir det 80 pers! Det handlar om väldigt stora pengar.

Vi har rejält stort kompisgäng, och ganska stort bröllop (lite fler än 100) men vi har båda ungefär samma kompisgäng och känner "alla" inte en i ett par. (även om jag umgås mycket med bara tjejkompisarna också så känner jag deras män så väl att jag kan ringa dem rakt av om tex hjälp, eller min man skulle kunna ringa dem.) Och om vi bara kände en i ett par så verkar "alla" ändå bjuda in par till tillställningar så man känner väldigt strax partnern också. Tre personer eller så kände bara min man och det var ingen direkt vinst i att skippa deras partners.

Om man bara umgås flickor för sig och pojkar för sig och kvinnan och mannen har helt olika bekantskapskretsar där man inte känner den andres vänner. Ja då känns det nog lite väl att behöva bjuda in alla par. Å andra sidan om man är lite krass kanske de inte blir sura över att man inte bjuder så heller. Jag menar eftersom de ändå inte umgås med varandras vänner och det inte är meningen att de i framtiden ska umgås heller. "Regeln" är nog rimligen för folk där paret känner eller vill känna varandras vänner och deras partners.