Är det en mänsklig rättighet att få vara lycklig?

[Wille]

Möjligen är det vissa individer som tycker så men inte samhället. Har man däremot försörjningsstöd kan det bli så om socialtjänsten gör bedömningen att det är rimligt. Men det har inte du.

Ja, vad som gäller för försörjningsstöd är jag med på, men nu handlade det bara om arbetslöshet.

Men jo, samhället anser att man inte ska ha skälig ersättning för sitt arbete. Om jag jobbar två timmar en dag så tjänar jag exakt 0 kronor. Reglerna ser ut så.

 

[Gnist]

Jag får bara känslan av tråden, och av en del andra trådar, att det är lite skamligt att vilja känna sig lycklig. Som att man lever liksom, inte bara klarar av livet och har mat på bordet.

Varför skulle det vara skamligt att ha ett i sitt egna tycke bra liv och vara lycklig i det livet?
Det ser jag inte att någon anser här, men det kommer dock inte gratis för de allra flesta.
Mig själv inkluderat och jag har jobbat hårt, idogt och mycket på livets alla fronter för att komma dit jag är idag.

 

[monster1]

Inte det minsta skamligt, tycker jag. Vem vill inte känna lycka (eller nöjdhet och välmående är kanske lämpligare ord egentligen)? Däremot - som jag skrev tidigare - handlar lycka för mig om att kunna anpassa sig och uppskatta det man faktiskt har, även om det inte blev precis som man en gång föreställde sig. Att kunna fröjdas över det lilla i stunden.

Om det lilla man har bara är livet, det finns inget annat, hur fröjdas man då?

 

[Görel]

Min erfarenhet är att man inte har rätt till skydd mot arbetslöshet om man äger sitt eget boende. Man bör sälja det direkt och leva upp vinsten. Och så ska man sätta sig i ett otrivsamt och dyrt boende.

Min erfarenhet är också att man inte har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning om man arbetar.

Det gäller om man har försörjningsstöd. Det är för att socialtjänstlagen säger att man har rätt till bidrag för sin försörjning om denna inte kan tillgodoses på annat sätt. Äger man något dyrbart måste man sälja den om inte behovet av bidrag bedöms vara kortvarigt. Det är ju inte rätt att skattepengar går till någon som har en möjlighet att själv lösa sin situation.

 

[Thaliaste]

Att aktivt tillhandahålla det som medborgarna tycker gör en själv lycklig?

Jag skrev att om man säger att "X är en mänsklig rättighet" så kan det betyda av den som uttrycker sig så, allt från att det innebär att samhället inte har något ansvar för att du ska uppnå X men inte heller får ställa sig ivägen för att du ska kunna det, till att samhället har en långtgående skyldighet att se till att alla tänkbara och önskade åtgärder ska sättas in för att du ska uppnå X.

Du skrev att vi som land har undertecknat och därför har skyldigheten, vilket jag ifrågasätter?

Jag har tolkat TS som en öppen fråga om vad Buke-användarna tycker, och inte en bokstavlig fråga om dessa ord och hur långt samhällets ansvar är inskrivna i FN:s deklarerade mänskliga rättigheter - om det var en bokstavlig fråga så vore det bättre att slå upp dem och titta.

 

[Wille]

Det gäller om man har försörjningsstöd. Det är för att socialtjänstlagen säger att man har rätt till bidrag för sin försörjning om denna inte kan tillgodoses på annat sätt. Äger man något dyrbart måste man sälja den om inte behovet av bidrag bedöms vara kortvarigt. Det är ju inte rätt att skattepengar går till någon som har en möjlighet att själv lösa sin situation.

Jag pratar inte om försörjningsstöd. Jag pratar om när man bara är arbetslös och inte söker stöd hos soc.

 

[monster1]

Varför skulle det vara skamligt att ha ett i sitt egna tycke bra liv och vara lycklig i det livet?
Det ser jag inte att någon anser här, men det kommer dock inte gratis för de allra flesta.
Mig själv inkluderat och jag har jobbat hårt, idogt och mycket på livets alla fronter för att komma dit jag är idag.

och om du blir sjuk och utförsäkrad kommer du utan att knota sälja och flytta till en plats där du inte vill vara för att ta ett jobb du sannolikt ändå inte kommer att klara av utan att bli sjuk igen?

 

[sjoberga]

Jag pratar inte om försörjningsstöd. Jag pratar om när man bara är arbetslös och inte söker stöd hos soc.

Fast då är det väl ingen som bryr sig om vad man äger för att få stöd?

 

[monster1]

Ja, vad som gäller för försörjningsstöd är jag med på, men nu handlade det bara om arbetslöshet.

Men jo, samhället anser att man inte ska ha skälig ersättning för sitt arbete. Om jag jobbar två timmar en dag så tjänar jag exakt 0 kronor. Reglerna ser ut så.

Att stöden är låga och reglerna knepigt utformade är en sak. Men nej man kan inte på något sätt bättra på sin inkomst när man har den typen av stöd genom att arbeta.

 

[sjoberga]

och om du blir sjuk och utförsäkrad kommer du utan att knota sälja och flytta till en plats där du inte vill vara för att ta ett jobb du sannolikt ändå inte kommer att klara av utan att bli sjuk igen?

Eller så kan man knota och hitta en annan bättre lösning. Ibland med hjälp av andra. Men i princip aldrig genom att knota och tycka att någon annan ska lösa det åt en.

 

[Thaliaste]

Jag tycker att det omvända är rätt trist att bo på en plats där man inte trivs, i en form där man inte trivs, att bara äta sådant man inte tycker smakar, att jobba på arbetstider som man mår dåligt av, att aldrig göra något man tycker är kul.

Ja visst är det trist, men frågan här är väl inte om det är trist utan om det är en allmängiltig rättighet som innebär att samhället ska finansiera ett boende i den storlek och på den plats som man som medborgare önskar, och finansiera den hobby man som medborgare önskar?

 

[Wille]

Fast då är det väl ingen som bryr sig om vad man äger för att få stöd?

Jodå. Fullt med folk på Buke bryr sig. Jag får hela tiden höra att jag borde flytta till ett dyrt och tråkigt boende i stan, i stället för att bo kvar i mitt billiga och trivsamma boende.

Att stöden är låga och reglerna knepigt utformade är en sak. Men nej man kan inte på något sätt bättra på sin inkomst när man har den typen av stöd genom att arbeta.

Jag har märkt det. Och det är inte direkt så att arbetslusten spirar av det.

 

[Youma]

Om det lilla man har bara är livet, det finns inget annat, hur fröjdas man då?

Det går, men det kräver ändå att man mentalt mår bra, i min erfarenhet.

Jag skrev att om man säger att "X är en mänsklig rättighet" så kan det betyda av den som uttrycker sig så, allt från att det innebär att samhället inte har något ansvar för att du ska uppnå X men inte heller får ställa sig ivägen för att du ska kunna det, till att samhället har en långtgående skyldighet att se till att alla tänkbara och önskade åtgärder ska sättas in för att du ska uppnå X.

Du skrev att vi som land har undertecknat och därför har skyldigheten, vilket jag ifrågasätter?

Jag har tolkat TS som en öppen fråga om vad Buke-användarna tycker, och inte en bokstavlig fråga om dessa ord och hur långt samhällets ansvar är inskrivna i FN:s deklarerade mänskliga rättigheter - om det var en bokstavlig fråga så vore det bättre att slå upp dem och titta.

Jag tycker både FN:s deklarerade mänskliga rättigheter och vad användare tycker är intressant.

Helst vill jag dock att vi inte går in på enskilda användares situationer som avhandlas i andra trådar.

Hellre mer allmänt, eller på ett sätt där man relaterar till sig själv.

 

[Mia_R]

Det har jag inte skrivit någonstans heller.

Fast har man som nation skrivit på en resolution så har man ju tagit det ansvaret, det är liksom det det innebär att skriva på. I Sverige har vi dessutom till stora delar definierat det i vår lagstiftning och i olika mål som regeringen antagit. På det sättet har samhället "tagit på sig skyldigheten".

Till lycka?

 

[Gnist]

och om du blir sjuk och utförsäkrad kommer du utan att knota sälja och flytta till en plats där du inte vill vara för att ta ett jobb du sannolikt ändå inte kommer att klara av utan att bli sjuk igen?

Såna godag yxskaft-svar ids jag inte ens bemöta.

 

[monster1]

Till lycka?

Till välbefinnande

 

[Görel]

Det är min erfarenhet också, att socialsekreterare gärna tänker så. Att man kan vara både och, både den som smider själv eller vill ha hjälp beroende på deras grundsituation och mående, verkar vara en avlägsen tanke.

När jag var yngre, visste jag inte ens i vilken ände jag skulle börja dra i, allt verkade hopplöst och meningslöst. Men jag har blivit äldre och många erfarenheter rikare och ser nu att det mesta är inte så hopplöst och oftast går det bra att börja i vilken ände som helst, bara man gör nåt.

Jag skulle ändå säga att jag är samma människa. I en helt obekant svår situation så kryper hopplösheten på.

Nu tror jag att du tolkar in något annat än det jag skrivit. Jag tänker på de som är passiva och förväntar sig att få ett gott liv serverat. Som inte ser att det krävs ansträngningar för att ta sig dit de vill, som t ex inte vill ta studielån och läsa vidare för att skaffa sig en tryggare tillvaro för att det är dyrt och jobbigt. Eller göra någon annan typ av ansträngning.

Att vara förvirrad är något helt annat, det får man förstås vara.

 

[Görel]

Jag pratar inte om försörjningsstöd. Jag pratar om när man bara är arbetslös och inte söker stöd hos soc.

Och i de sammanhangen spelar det ingen roll om man äger eller hyr sitt boende.

 

[sjoberga]

Jodå. Fullt med folk på Buke bryr sig.


Jag har märkt det. Och det är inte direkt så att arbetslusten spirar av det.

Ok. Jag tänkte mer på stödens utformning, även ny-arbetslösa mångmiljardärer med fem fastigheter kan få a-kassa. Som exempel. Men för försörjningsstöd så får de först sälja av sina tillgångar tills de har ett verkligt behov av finansiellt stöd.

(Men jag tänker också att det kan vara bra att bry sig ganska lite om vad folk på Buke tycker om det sliter)

 

[Thaliaste]

Det går, men det kräver ändå att man mentalt mår bra, i min erfarenhet.


Jag tycker både FN:s deklarerade mänskliga rättigheter och vad användare tycker är intressant.

Helst vill jag dock att vi inte går in på enskilda användares situationer som avhandlas i andra trådar.

Hellre mer allmänt, eller på ett sätt där man relaterar till sig själv.

Ok, då vet jag inte vad du menade med ditt inlägg om att Sverige skrivit på att samhället har en skyldighet.

Ja, jag har också enbart diskuterat generellt och mig själv. Vad jag kan se så är denna tråd inte utbruten från någon så om det ligger någon underliggande referens till en annan tråd så är den tråden okänd för mig (har däremot erfarenhet av vad som brukar diskuteras på Buke förstås).