Är det en mänsklig rättighet att få vara lycklig?

[Youma]

Lycka är nog som är upp till var och en att lyckas med.

Din första mening i inlägg. Vem tycker så?

Jag tänker inte pekar finger på enskilda användare. Man får bruka sin egen självinsikt.

 

[Lobelia]

Jag tänker inte pekar finger på enskilda användare. Man får bruka sin egen självinsikt.

Eller så insåg du att du inte har så värst mycket på fötterna och inte har någon att hänvisa till. Du verkar inte ha några direkta problem att citera folk och därmed peka ut dem i största allmänhet.

Jag har inte heller sett någon ge uttryck gör att man ska skita i folk som är deprimerade.

 

[annmarg]

Jag tänker inte pekar finger på enskilda användare. Man får bruka sin egen självinsikt.

Men..det behöver du inte göra. Visa bara på var det går att läsa.

Lite flummigt annars tycker jag. Missat helt, källa helt enkelt på din mening. Det är ett forum, användare klarar säkert av bli citerade.

 

[Youma]

Eller så insåg du att du inte har så värst mycket på fötterna och inte har någon att hänvisa till. Du verkar inte ha några direkta problem att citera folk och därmed peka ut dem i största allmänhet.

Jag har inte heller sett någon ge uttryck gör att man ska skita i folk som är deprimerade.

Eller så vill jag just inte peka ut enskilda användare och citera ordagrant vad de har sagt, som jag tycker är fult?
Jag gillar inte köra med pajkastning, det är trots allt en öppen disskussion, inte nåt drev mot enskilda personer. Eller det är i alla fall inte menat att vara riktat mot någon, för det tycker inte jag gör ett bra disskusionsunderlag.

Sen att jag tycker att maslows behovstrappa är skräp har just med den att göra och att det är trist att några hänger upp sig på den som den vore höjden av vetenskap, men det innebär inte per automatik att jag tycker något särskilt om just de personerna.

Vi läser text trots allt olika. Jag läser in att ändå många tycker att även deprimerade ska se till att själva ta sig ur depression, att det är deras eget vuxna ansvar. Inte skrivet rakt ut, men insinuerat.

 

[Youma]

Men..det behöver du inte göra. Visa bara på var det går att läsa.

Lite flummigt annars tycker jag. Missat helt, källa helt enkelt på din mening. Det är ett forum, användare klarar säkert av bli citerade.

Nej jag tänker fortfarande inte peka ut enskilda användare, du får tycka att det är flum, jag tycker att det bidrar till Bukes drev-klimat på senaste tiden.

 

[annmarg]

Nej jag tänker fortfarande inte peka ut enskilda användare, du får tycka att det är flum, jag tycker att det bidrar till Bukes drev-klimat på senaste tiden.

Nej jag tänker fortfarande inte peka ut enskilda användare, du får tycka att det är flum, jag tycker att det bidrar till Bukes drev-klimat på senaste tiden.

Lätt påstå saker, utan vilja bevisa med de inlägg som finns på buke.
De som skriver på buke är väl medvetna om att de kan citeras.

 

[annmarg]

Eller så vill jag just inte peka ut enskilda användare och citera ordagrant vad de har sagt, som jag tycker är fult?
Jag gillar inte köra med pajkastning, det är trots allt en öppen disskussion, inte nåt drev mot enskilda personer. Eller det är i alla fall inte menat att vara riktat mot någon, för det tycker inte jag gör ett bra disskusionsunderlag.

Sen att jag tycker att maslows behovstrappa är skräp har just med den att göra och att det är trist att några hänger upp sig på den som den vore höjden av vetenskap, men det innebär inte per automatik att jag tycker något särskilt om just de personerna.

Vi läser text trots allt olika. Jag läser in att ändå många tycker att även deprimerade ska se till att själva ta sig ur depression, att det är deras eget vuxna ansvar. Inte skrivet rakt ut, men insinuerat.

Du läser in...att många. Var???

 

[sjoberga]

Eller så vill jag just inte peka ut enskilda användare och citera ordagrant vad de har sagt, som jag tycker är fult?
Jag gillar inte köra med pajkastning, det är trots allt en öppen disskussion, inte nåt drev mot enskilda personer. Eller det är i alla fall inte menat att vara riktat mot någon, för det tycker inte jag gör ett bra disskusionsunderlag.

Sen att jag tycker att maslows behovstrappa är skräp har just med den att göra och att det är trist att några hänger upp sig på den som den vore höjden av vetenskap, men det innebär inte per automatik att jag tycker något särskilt om just de personerna.

Vi läser text trots allt olika. Jag läser in att ändå många tycker att även deprimerade ska se till att själva ta sig ur depression, att det är deras eget vuxna ansvar. Inte skrivet rakt ut, men insinuerat.

Det har inte jag läst in och aldrig själv varit i närheten av att mena eller insinuera.

Behovstrappan är vare sig ”höjden av vetenskap”, irrelevant eller någon slags absolut förklaringsmodell där varje individ befinner sig på exakt ett ställe vid varje tidpunkt.

 

[Lobelia]

Vi läser text trots allt olika. Jag läser in att ändå många tycker att även deprimerade ska se till att själva ta sig ur depression, att det är deras eget vuxna ansvar. Inte skrivet rakt ut, men insinuerat.

Läser du in det i texten hos flera, och något ingen annan tyck se, utan att det står där i klartext så säger det enbart något om dig och inte ett dugg om de som skriver det. Det är att i din fantasi så tycker X, Y och Z så här fast denne inte skriver det.

Och sen vill du inte ge personerna chansen att korrigera din fantasi om dem utan du vill hålla fast vid vilka hemska människor det finns här på buke och till och med diskutera dem. Tala om det ultimata sättet att få rätt i sitt fördömande.

 

[Youma]

Läser du in det i texten hos flera, och något ingen annan tyck se, utan att det står där i klartext så säger det enbart något om dig och inte ett dugg om de som skriver det. Det är att i din fantasi så tycker X, Y och Z så här fast denne inte skriver det.

Och sen vill du inte ge personerna chansen att korrigera din fantasi om dem utan du vill hålla fast vid vilka hemska människor det finns här på buke och till och med diskutera dem. Tala om det ultimata sättet att få rätt i sitt fördömande.

Men tack för det personangreppet, vad får du ut av att alla trådar ska sluta såhär?
Jag behöver inte peka ut vem som har skrivit vad, det är bara att läsa tråden.

Tack för mig.

 

[Thaliaste]

Problemet är att samhället faktiskt inte alltid står för den drägliga tillvaron , inklusive möjlighet till att prioritera hobbies etc.
exempelvis så har man ingen rätt till bostad, utan bara tak över huvudet. Där ingår det vandrarhem. Får mina marsvin vara där?

Det som framför allt är oklart i tråden är om det som diskuteras är drägliga förhållanden gällande bostad, mat och värme eller om det är känslan av att vara en lycklig person. Det är ju två helt olika diskussioner.

 

[Lobelia]

Men tack för det personangreppet, vad får du ut av att alla trådar ska sluta såhär?
Jag behöver inte peka ut vem som har skrivit vad, det är bara att läsa tråden.

Tack för mig.

Du behöver givetvis inte länka, men ett hett tips är att inte påstå saker du inte står för vilket du uppenbarligen inte gör här.

Länka vad folk skriver och peka ut dem har du bevisligen inga problem med i största allmänhet du länkar ju friskt hela tiden

 

[Wille]

För att svara på fråga - nej, det är ingen mänsklig rättighet att vara lycklig eftersom man kan tvingas bort från det som gör en lycklig, t.ex. hem och familj.

 

[Roheryn]

För djurägaren är det givetvis ofta djuret men alla gillar inte djur och att rangordna teater, fotboll eller vad det nu kan vara som mindre viktigt djur känns ganska arrogant. Du verkar sätta det du själv ser som viktigt i livet (även för andra) som viktigare än andras glädjeämnen och vad som ger dem mening med livet.

Är dina intressen viktigare än andras?

Jag säger ju att det är min personliga åsikt, att det är en uppfattning som säkert inte delas av alla och att vad som ska finansieras med skattemedel och hur får debatteras politiskt.

 

[Lobelia]

Jag säger ju att det är min personliga åsikt, att det är en uppfattning som säkert inte delas av alla och att vad som ska finansieras med skattemedel och hur får debatteras politiskt.

Min personliga åsikt är att alla är lika värda och att man inte ska prioritera djurägares intresse.

 

[SusieQ]

Jag skulle säga att nej, det är inte en mänsklig rättighet att vara lycklig, men det är målet på något sätt.
Får man säga att man inte kan leva utan hästar? Ja det får du. Jag gjorde det. Efter att jag sålde min sista häst (pga att jag fått barn och varken tid eller ekonomi tillät att ha kvar den) ramlade jag rakt ner i en djup depression, som tillslut gjorde att jag ville ta livet av både mig och min dotter (jag ville inte lämna henne). Jag fick då hjälp via KBT och där kom vi efter mycket om och men fram till att det var just avsaknaden av häst som var roten till min depression. Nu rider jag på ridskola en gång i veckan (som jag finansierar själv, har ledsagare från kommunen till hjälp med det jag inte klarar att göra själv) och även om jag fortfarande medicinerar mot depression så mår jag bättre.

För min del beror det på att jag är funktionshindrad pga förvärvad hjärnskada (saknar en fjärdedel av hjärnan) och den enda gången jag känner mig någorlunda "hel" är när jag sitter på en häst . Nu verkar dock kommunen vilja dra in den lilla hjälp jag får i stallet, så vi får väl se vad som händer (de är medvetna om mitt psykiska mående, men som sagt, det är ingen rättighet). Sen har jag även hållt på med hästar så länge att det blivit en del av min identitet.

Jag tänker att det handlar mycket om anpassningar, att det är att vara flexibel, "smidig" och anpassningsbar som skapar lycka och nöjdhet. Det handlar i mångt och mycket om att kunna justera sina mål efter hur livet förändras, och om att kunna se det fina i det lilla. Så tror jag i alla fall.

Till viss del kan det nog vara så, jag har (tvingats) anpassat mig halva mitt liv, efter att jag skadade mig (det är 20 år sedan, jag är 42). Man orkar bara anpassa sig till en viss grad. Ska man bara ge efter när man inte orkar anpassa sig mer då?
För mig har det varit så att, jag skadade mig-jag anpassade mig till det, fick lära mig bl.a. att gå igen och rida på ett nytt sätt. livet flyter på ett tag, sen drar livet (myndigheter mestadels) undan mattan under dina fötter, jag anpassar mig igen, allt flyter på ett tag till, sen är de och drar i mattan igen, ny anpassning o.s.v. o.s.v.. Man orkar inte hur mycket som helst, även om det är för ens eget bästa. Så Nej, jag tror inte att lycka anses vara en mänsklig rättighet.

Visst mat och tak över huvudet håller dig varm, torr och vid liv, men om det gör dig lycklig är nog väldigt individuellt.

 

[BornAgain]

Jag skulle säga att nej, det är inte en mänsklig rättighet att vara lycklig, men det är målet på något sätt.
Får man säga att man inte kan leva utan hästar? Ja det får du. Jag gjorde det. Efter att jag sålde min sista häst (pga att jag fått barn och varken tid eller ekonomi tillät att ha kvar den) ramlade jag rakt ner i en djup depression, som tillslut gjorde att jag ville ta livet av både mig och min dotter (jag ville inte lämna henne). Jag fick då hjälp via KBT och där kom vi efter mycket om och men fram till att det var just avsaknaden av häst som var roten till min depression. Nu rider jag på ridskola en gång i veckan (som jag finansierar själv, har ledsagare från kommunen till hjälp med det jag inte klarar att göra själv) och även om jag fortfarande medicinerar mot depression så mår jag bättre.

För min del beror det på att jag är funktionshindrad pga förvärvad hjärnskada (saknar en fjärdedel av hjärnan) och den enda gången jag känner mig någorlunda "hel" är när jag sitter på en häst . Nu verkar dock kommunen vilja dra in den lilla hjälp jag får i stallet, så vi får väl se vad som händer (de är medvetna om mitt psykiska mående, men som sagt, det är ingen rättighet). Sen har jag även hållt på med hästar så länge att det blivit en del av min identitet.

Till viss del kan det nog vara så, jag har (tvingats) anpassat mig halva mitt liv, efter att jag skadade mig (det är 20 år sedan, jag är 42). Man orkar bara anpassa sig till en viss grad. Ska man bara ge efter när man inte orkar anpassa sig mer då?
För mig har det varit så att, jag skadade mig-jag anpassade mig till det, fick lära mig bl.a. att gå igen och rida på ett nytt sätt. livet flyter på ett tag, sen drar livet (myndigheter mestadels) undan mattan under dina fötter, jag anpassar mig igen, allt flyter på ett tag till, sen är de och drar i mattan igen, ny anpassning o.s.v. o.s.v.. Man orkar inte hur mycket som helst, även om det är för ens eget bästa. Så Nej, jag tror inte att lycka anses vara en mänsklig rättighet.

Visst mat och tak över huvudet håller dig varm, torr och vid liv, men om det gör dig lycklig är nog väldigt individuellt.

Nej att vara lycklig är ingen mänsklig rättighet - men vår ambition måste vara att göra varandra lyckliga och hjälpa varandra efter bästa förmåga. Annars är vi rätt meningslösa.

 

[Lobelia]

Nej att vara lycklig är ingen mänsklig rättighet - men vår ambition måste vara att göra varandra lyckliga och hjälpa varandra efter bästa förmåga. Annars är vi rätt meningslösa.

Nej mitt mål är verkligen inte att göra andra lyckliga, inte ens mig själv. Det skulle slita ut mig totalt med tanke på att målet i mina ögon är ouppnåbart. Jag vill vara lycklig, och förhoppningsvis ofta men det är inte mitt mål, men lycka är relativt. Om jag är hungrig så kan jag bli lycklig av mat men om jag alltid har all mat jag behöver så blir jag inte direkt lycklig över att få mer. Jag kan bli lycklig av en bättre bostad, i synnerhet om jag exempelvis uppgraderar från en parkbänk till en lägenhet men den som har en lyxig villa blir knappast lycklig av att flytta in i samma lägenhet. Jag kommer inte att glömma den lyckan jag kände när jag efter en strapatsrikhelg satte mig i bilen och det började ösregna (jag var lycklig att jag han in i bilen innan regnet) eller när vi haft för lite vatten och gått törstiga i solgasset i flera km utan vätska och vi fick tack i en massa kallt gott vatten, den som blir serverad vatten på krogen blir ofta inte ett dugg lycklig.

Förnöjsamhet funkar mycket bättre för mig i längden, ja lycka vill jag också ha men det blir så mycket "ups and downs" alternativ att jag hela tiden vill ha mer. Lycka är också en inställning, vissa tycks se mer negativt än andra på tillvaron och istället för att vara lyckliga över vad de får är olyckliga för att de inte fått det tidigare. Jag kan jobba med mig själv för att må bra och ha en positivare inställning och då är steget till lycka kortare. Jämför med Buddismen, det tilltalar mig mycket mer än en evig strävan efter mer.

Buddhismen strävar mot att upphäva allt mänsklighetens lidande. Lycka är inget mål i sig, utan en positiv bieffekt som "drabbar" dem som lyckas utplåna sitt begär efter lycka. (wikipedia)

 

[Fruentimber]

Nej att vara lycklig är ingen mänsklig rättighet - men vår ambition måste vara att göra varandra lyckliga och hjälpa varandra efter bästa förmåga. Annars är vi rätt meningslösa.

Jag skulle uppleva det otroligt stressigt om jag gick omkring och ständigt försökte göra andra lyckliga. Det är verkligen inte min uppgift eller ambition.

 

[SusieQ]

Nej att vara lycklig är ingen mänsklig rättighet - men vår ambition måste vara att göra varandra lyckliga och hjälpa varandra efter bästa förmåga. Annars är vi rätt meningslösa.

Jag kan väl erkänna att de enda jag skulle vilja (eller ens försöka )göra lyckliga är min familj, sambo och dotter.
Jag försöker i övrigt mest leva mitt liv utan att det går ut över andra (djur, natur, människor, i den ordningen) på ett negativt sätt, det är något vår art har uppenbara svårigheter med annars.
Vi är meningslösa.