Sv: Apropå Barnmorskan som vägrar abort
Barn som inte är livsdugliga, det har jag skrivit innan.
Jag har en väninna som aborterade väldigt sent när de upptäckte att barnet saknade ena halvan av skallbenet och skulle inte klara sig mer än någon timme i livet. Det är väl klart att det är befogat då!
Jag vill understryka att jag frågar i all vänlighet, jag tycker att det är intressant att få ta del av andras tankegångar.
Vill förtydliga att jag själv anser att den rådande abortlagstiftningen ska vara kvar, oförändrad.
Men när du säger "barn som inte är livsdugliga" då tolkar jag det som att tex. Trisomierna (13, 18, 21) inte är ett skäl till sen abort enligt dig?
Inte heller grövre genetiska avvikelser/defekter/"missbildningar" så som hjärnskador som man på förhand vet kommer innebära grövre utvecklingsstörningar?
Dessa barn andas ju själv och hjärtat slår (det föds ju även "friska" barn som direkt vid födseln kräver livsuppehållande åtgärder för att överleva) men de föds till ett liv där de är oförmögna att utvecklas.
Det är där den ännu svårare frågan om vad ett fullgott liv är kommer in och vem som ska bestämma det.
M a o, om den genetiska skadan är stor men inte påverkar lungfunktionen/andningen och blodcirkulationen så är det enligt dig definitionen "livsdugligt"?
Jag har gjort både tidiga och en sen abort.
Ingenting jag skulle vilja göra om men det var knappast traumatiserade!
Ibland ställs man inför svåra beslut och det är självklart jobbigt.
Men när det kommer till aborter SKA det av någon anledning vara så oerhört påfrestande att det följer en resten av livet.
Vissa kvinnor, som bla "barnmorskan" får mig inte bara att känna mig som en mördare utan även en känslokall sådan.
Sett ur ett större perspektiv oroar jag mig lite för att abortmotståndet som börjar växa fram är en tillbakagång för kvinnor.
Återigen, jag tror inte att någon använder abort som preventivmedel och jag tror inte att någon som genomgår en abort, speciellt inte i ett senare skede, tycker att det är lättvindligt!
Varje kvinna har sitt skäl!
Jag som själv är mamma till ett funktionshindrat barn kan dock ha lite svårt för den som är emot sena aborter så länge barnet är friskt!
(Jag vet ju ännu inte vad du menar med "livsdugligt" därför räknar jag inte in dig i den kategorin)
Det blir för mig skrämmande tankegångar när man hävdar att abort på ett friskt foster efter en viss vecka är mord medan man helt ställer sig bakom att "sjuka/avvikande" foster får aborteras i samma vecka.
Ungefär som att vi skulle ha olika straffskalor för mord på "friska" personer och handikappade/utvecklingsstörda.
Skriver på mobiltelefonen, därför ber jag om ursäkt om inlägget blev rörigt. Buke och min mobil synkar inte riktigt..