Men det är väl ingen som försökt smula sönder hennes hopp? Bara funderat på hur hon kan få hjälp att komma vidare, vad hon själv vill ha för hjälp.
Man kan bla få medicinering som kan hjälpa en att orka göra saker.
Jag har kortfattat en kombinerad diagnos med främst ADHD men kan också få ADD-känslor.
För mig kanske det främst handlar om att jag bränner ut mig så totalt att jag går ner mig och då går över mer i ADD en period.
Det handlar inte bara om att man är slö eller inte försöker. Det är en oförmåga att kunna göra saker ibland. Man är så himla rörig i skallen, i sån enorm stress att man är helt slut och är oförmögen att fokusera.
På samma sätt som man när man har ADHD har svårt att fokusera, driva igenom saker etc för att man sas blir hyper och slår över åt det hållet så svarar de med ADD med att när det blir för mkt, för rörigt, stressigt etc gå in i sig själva och stänga ner ist för att bli utåtagerande och hyper.
Man gör detta för att hjärnan typ håller på att somna och man måste göra något för att kunna fortsätta.
Det är samma känsla i princip som då man är övertrött och går i i andra växeln och blir snurrig, halvhysterisk och stressad. Det är normalläget..
Iom att man har såna koncentrationproblem så går enormt(!) mycket energi till att göra vanliga saker. Och man kan i stort aldrig vila, iaf inte jag. Min hjärna går på högvarv jämt och jag har en konstant inre stress.
Medicinerad blir jag dock mer fokuserad, lugnare etc. Jag kan ibland faktiskt somna om jag lägger mig efter att ha tagit min medicin. Som alltså är uppåttjack för en frisk. Jag kan inte sova utan starka insomningstabletter annars, alls.
De som har ADD brukar få en skjuts energi av medicinen om de svarar på den.
Så visst måste man göra jobbet själv. Och jag har själv slitit som en tok för att må bättre. Jag är ju himla bra på att ha en miljard projekt iom min diagnos.
Men de som har ADD har lite svårare på så sätt. De kommer sig inte för, klarar inte. Trots att de vill. Det kan vara något de verkligen älskar att göra, som de bara inte orkar och inte klarar.
Jag funderar lite varför man fortsätter tjata på TS om man nu anser att hon inte tar till sig råden?
Jag har också försökt ge råd. Men jag insåg att just nu var TS inte mottaglig för hjälp.
Man kan liksom inte hjälpa en som inte är mottaglig om det så är för att den inte vill eller inte orkar.
Jag funderar liksom lite kring vem som uppför sig sjukt och inte ärligt talat.
Som frisk borde man väl inse när något är lönlöst och sluta slänga energi på det, på bråk.
Nu får ju TS vård, av proffs. De är förmodligen vana vid både lathet och ADD-symptom. För visst kan man vara både lat och ha ADD.
