Allt om avel

[Gnist]

Fast jag tycker nog att LP I och II samt godkänd lägre än något i princip alla hundar utan mentala problem ska klara av. Det kan såklart vara bra jobbat av hunden beroende på ras, men kallar man något ett hyfsat ämne för bruks så jämför jag mot alla raser och specifikt mot bruksraserna. Ett hyfsat ämne för bruks ska kunna konkurrera med dem. I alla fall som jag definierar "bruks-ämne".

Därav att jag skrev "för att vara en ras som är avlad på helt andra egenskaper än bruks/lydnadsegenskaper"
Dvs jämfört med rasen i stort så är den att betrakta som ett bra ämne. Jämför alltså inte mot rena brukshundar, eftersom de har och ska ha helt andra egenskaper.

Är nog bara mest lite allmänt trött på att det faktiskt är väldigt vanligt att just bruksegenskaper ska gälla som måttstock för i stort sett alla raser istället för att man ser till hur en hund står sig i förhållande till just sin egna ras, både när det kommer till MH och SBK-tävlingar.

Sen ser man också lite överallt att okunniga eller för den delen bara nyfikna frågar om diverse MH-resultat och får till svar att hunden/parningen är inget att ha, fast den enligt hur rasen ska vara inte är något att höja ögonbrynen i förskräckelse över. Just för att brukshundar är "måttstocken" vilket jag då tycker är lite trist.

För brukshundar är det ju ett bra verktyg för avelsutvärdering. För andra raser med totalt motsatta egenskaper, nja.. Not so much.

 

[inverterad]

Därav att jag skrev "för att vara en ras som är avlad på helt andra egenskaper än bruks/lydnadsegenskaper"
Dvs jämfört med rasen i stort så är den att betrakta som ett bra ämne. Jämför alltså inte mot rena brukshundar, eftersom de har och ska ha helt andra egenskaper.

Är nog bara mest lite allmänt trött på att det faktiskt är väldigt vanligt att just bruksegenskaper ska gälla som måttstock för i stort sett alla raser istället för att man ser till hur en hund står sig i förhållande till just sin egna ras, både när det kommer till MH och SBK-tävlingar.

Sen ser man också lite överallt att okunniga eller för den delen bara nyfikna frågar om diverse MH-resultat och får till svar att hunden/parningen är inget att ha, fast den enligt hur rasen ska vara inte är något att höja ögonbrynen i förskräckelse över. Just för att brukshundar är "måttstocken" vilket jag då tycker är lite trist.

För brukshundar är det ju ett bra verktyg för avelsutvärdering. För andra raser med totalt motsatta egenskaper, nja.. Not so much.

Fast alltså. Du ber brukshundsfolk bedöma en hunds MH utan att avslöja ras. Klart den blir bedömd med brukshundsglasögon då? Som man ropar får man svar. Ett MH säger jättemycket! Jag bedömer utifrån bruksegenskaper. En person med en annan ras ideal för ögonen bedömer på ett annat sätt.

 

[Fisherling]

Lite spännande då. Enligt de flestas åsikt skulle då Tinja ha noll leklust och noll förföljande i sig, eftersom hon inte startade på varken första eller andra gången på lilla jakten.

Däremot har hon ALLTID älskat jaktlekar. Jaga grässtrån, vasstrån, långa kamptrasor jag drar längs marken, det är den bästa belöningen som finns, har alltid varit. Hon kampar glatt med vem som helst och drar på bra även när personen blir passiv.

Det är där jag tycker det är så svårt. Hon skulle ALDRIG springa efter något litet som hon är osäker på om det är en leksak eller ej - däremot älskar hon jaktlekar.

 

[Jadzia]

Därav att jag skrev "för att vara en ras som är avlad på helt andra egenskaper än bruks/lydnadsegenskaper"
Dvs jämfört med rasen i stort så är den att betrakta som ett bra ämne. Jämför alltså inte mot rena brukshundar, eftersom de har och ska ha helt andra egenskaper.

Är nog bara mest lite allmänt trött på att det faktiskt är väldigt vanligt att just bruksegenskaper ska gälla som måttstock för i stort sett alla raser istället för att man ser till hur en hund står sig i förhållande till just sin egna ras, både när det kommer till MH och SBK-tävlingar.

Sen ser man också lite överallt att okunniga eller för den delen bara nyfikna frågar om diverse MH-resultat och får till svar att hunden/parningen är inget att ha, fast den enligt hur rasen ska vara inte är något att höja ögonbrynen i förskräckelse över. Just för att brukshundar är "måttstocken" vilket jag då tycker är lite trist.

För brukshundar är det ju ett bra verktyg för avelsutvärdering. För andra raser med totalt motsatta egenskaper, nja.. Not so much.

Kanske för att det är just brukstävlingar. Självklart är då brukshundarna måttstocken precis som jakthundarna är måttstocken för sina specifika prov. Det är inget konstigt med det. Om jag kommer dragande med en Schäfer som klarat en anlagsklass inom jakt, inte skulle du anse det vara ett jakt-ämne?
Trots att det vore bra gjort av en Schäfer.

 

[Hyacinth]

Conny Carlsson, om jag får be!

Men annars har du helt rätt!

Snobb

 

[Jadzia]

Lite spännande då. Enligt de flestas åsikt skulle då Tinja ha noll leklust och noll förföljande i sig, eftersom hon inte startade på varken första eller andra gången på lilla jakten.

Däremot har hon ALLTID älskat jaktlekar. Jaga grässtrån, vasstrån, långa kamptrasor jag drar längs marken, det är den bästa belöningen som finns, har alltid varit. Hon kampar glatt med vem som helst och drar på bra även när personen blir passiv.

Det är där jag tycker det är så svårt. Hon skulle ALDRIG springa efter något litet som hon är osäker på om det är en leksak eller ej - däremot älskar hon jaktlekar.

Men hon har uppenbara problem med apporteringen?
En hund kan ha bra leklust utan att springa på lilla bytet. De två har mycket lite med varandra att göra. En hund kan ha uselt föremålsintresse, men ändå leka glatt med leksaker som föraren presenterar. För då är det den sociala leken i hunden man spelar på.

 

[Christensen1]

Hos brukshundar kanske det är så, men det finns många arbetande raser där ett föremålsintresse är totalt meningslöst för själva arbetet.

Finns redan så många som har svårt att begripa sig på det här med MH, att det som är önskvärt resultat hos vissa raser inte är det hos andra, så man bör kanske nog vara specifik i hos vilka raser saker och ting är önskvärda/nödvändiga och inte.

MH är utarabetat för brukshundar. Således skriver jag inte ut arbetande hundar av bruksras.

 

[Christensen1]

Så det blev, jag får skylla på att jag är virrig jag med om inte av samma anledning.



Inte riktigt samma sak, plus nja.

Men att jag inte är överens med er (och garanterat många fler) är inte någon överraskning, jag orkar inte riktigt med mer ikväll än att konstatera att jag tycker MH är konstruerat på ett sätt jag tycker är inte helt optimalt, det finns bias och vidskepligheter byggt in i det, och att det på såväl individ- som mindre gruppnivå är övervärderat, mm. Men jag vill påpeka igen också att jag tycker det är helt suveränt att vi har det, och att man i möjligaste mån bör göra det med sin hund.

Naturligtvis får du ha din åsikt. Jag påpekar enbart att det redan påvisats att MH har ett värde i avel oavsett din åsikt.

 

[Migo]

Kanske för att det är just brukstävlingar. Självklart är då brukshundarna måttstocken precis som jakthundarna är måttstocken för sina specifika prov. Det är inget konstigt med det. Om jag kommer dragande med en Schäfer som klarat en anlagsklass inom jakt, inte skulle du anse det vara ett jakt-ämne?
Trots att det vore bra gjort av en Schäfer.

Och jag blir alltid så hatad och utskälld när jag säger att det är omöjligt att påstå att brukshundar kan vara vallhundsämnen. Shit så arga folk med aussie och kelpie blir!

 

[Jadzia]

Och jag blir alltid så hatad och utskälld när jag säger att det är omöjligt att påstå att brukshundar kan vara vallhundsämnen. Shit så arga folk med aussie och kelpie blir!

Det är bara för att många tror att vp=vallning. Eller som i en belgar-grupp på fb där diskussionerna gick höga. Belgarna var minsann vallhundar för några dirigerades runt en grupp djur.

 

[Migo]

Det är bara för att många tror att vp=vallning. Eller som i en belgar-grupp på fb där diskussionerna gick höga. Belgarna var minsann vallhundar för några dirigerades runt en grupp djur.

De flesta lyckas ju inte ens dirigera sina "vallhundar" runt en vp-bana, utan ska gnälla över att det är "bc-anpassat" och räknar sina anlagstest som vallning. Pinsamt.

 

[vallhund]

Och baserat på vad du skrivit här verkar han ju vara rätt tråkig mentalt ändå, som bryter sig ur hemmet när han är understimulerad och ensam, och har svåra rädslor för åska och fyrverkerier.
Inget av det där syns ju på hans MH.
Det är svårt med mentalbeskrivningar, men det är väldigt bra att de görs!

Jag tycker också det är bra att det görs MH/BPH.
Ljudrädslan har kommit med stigande ålder (vilket inte är ovanligt). Att han fungerar beror kanske på att det är han o jag ensamma i skogen.
Han for illa under de ca 6 månader han var på kennel när jag var sjuk. En hund med stabilare mentalitet hade förmodligen inte farit lika illa.

 

[WildWilma]

Lite spännande då. Enligt de flestas åsikt skulle då Tinja ha noll leklust och noll förföljande i sig, eftersom hon inte startade på varken första eller andra gången på lilla jakten.

Däremot har hon ALLTID älskat jaktlekar. Jaga grässtrån, vasstrån, långa kamptrasor jag drar längs marken, det är den bästa belöningen som finns, har alltid varit. Hon kampar glatt med vem som helst och drar på bra även när personen blir passiv.

Det är där jag tycker det är så svårt. Hon skulle ALDRIG springa efter något litet som hon är osäker på om det är en leksak eller ej - däremot älskar hon jaktlekar.

Fast den slutsatsen att en hund inte har jaktlust bara för att den inte springer på lilla bytet kan man ju inte dra. Det kan finnas flera anledningar till att en hund med stor jaktlust inte springer efter det.

• Osäkerhet som gör att den inte vågar lämna föraren
• Ointresse (en jakthund ex. vill nog hellre ha ett levande byte)
• Hunden förstår inte uppgiften/ser inte bytet
• Mm.

Det är ett moment som i dagens utförande på MH har uppenbara brister. De ska prova en ny variant på nya MT och om det blir lyckat kanske de ändras även på MH.

Personligen skulle jag gärna se att någon form av ljud, kanske ett pipljud, hörs från banans håll i början av momentet då många hundar inte förstår varför de ska stå och titta ut i spenaten när alla roliga människor (Publiken, TL) är bakom och på sidan av. Ett ljud skulle kanske fånga hundens intresse så den är med från början på att det händer något.

 

[bollen__]

Jag tycker man ska återinföra det gamla hederliga karaktärsprovet för icke bruksraser,3 moment, skott,buse under filt och klapp o kladd av domare.

Vet du om de har det i Norge? Har sett att det står på vissa eurasier därifrån att de har "bestått karaktärsprov". Eller kallas deras mh för det?

 

[Fisherling]

Fast den slutsatsen att en hund inte har jaktlust bara för att den inte springer på lilla bytet kan man ju inte dra. Det kan finnas flera anledningar till att en hund med stor jaktlust inte springer efter det.

• Osäkerhet som gör att den inte vågar lämna föraren
• Ointresse (en jakthund ex. vill nog hellre ha ett levande byte)
• Hunden förtår inte uppgiften/ser inte bytet
• Mm.

Det är ett moment som i dagens utförande på MH har uppenbara brister. De ska prova en ny variant på nya MT och om det blir lyckat kanske de ändras även på MH.

Personligen skulle jag gärna se att någon form av ljud, kanske ett pipljud, hörs från banans håll i början av momentet då många hundar inte förstår varför de ska stå och titta ut i spenaten när alla roliga människor (Publiken, TL) är bakom och på sidan av. Ett ljud skulle kanske fånga hundens intresse så den är med från början på att det händer något.

Nu har ju Tinja ingen lust att springa på vilt heller, och hon är uppfostrad med nolltolerans på att springa efter smådjur eftersom jag jobbade på gård från att hon var 7 månader, och där hade vi problem med att hönsen tog sig ut, samt att vi hade lösa ankor och så klart katt. Flaxande, flygande, springande, spelade ingen roll. Nolltolerans.

Sedan så såg hon ju "bytet" första gången, men hon var mer intresserad av att skutta iväg till bäcken bredvid och undra om vi skulle göra något kul där.

Andra gången är jag relativt säker att hon inte ens tittade åt "bytets" håll.

Men det är helt klart en sjukt intressant diskussion! Alltid lärorikt att läsa om andras syn och infallsvinklar. Väldigt många delade meningar med lilla jakten.

 

[Fisherling]

Men hon har uppenbara problem med apporteringen?
En hund kan ha bra leklust utan att springa på lilla bytet. De två har mycket lite med varandra att göra. En hund kan ha uselt föremålsintresse, men ändå leka glatt med leksaker som föraren presenterar. För då är det den sociala leken i hunden man spelar på.

Absolut, hon har haft svårt när jag bara ska ge henne något att hålla i, speciellt apportbocken har varit ett stort arbetsmoment för oss.

Att hämta saker i fart och bära dem hela vägen fram har dock aldrig varit något problem

 

[WildWilma]

Nu har ju Tinja ingen lust att springa på vilt heller, och hon är uppfostrad med nolltolerans på att springa efter smådjur eftersom jag jobbade på gård från att hon var 7 månader, och där hade vi problem med att hönsen tog sig ut, samt att vi hade lösa ankor och så klart katt. Flaxande, flygande, springande, spelade ingen roll. Nolltolerans.

Sedan så såg hon ju "bytet" första gången, men hon var mer intresserad av att skutta iväg till bäcken bredvid och undra om vi skulle göra något kul där.

Andra gången är jag relativt säker att hon inte ens tittade åt "bytets" håll.

Men det är helt klart en sjukt intressant diskussion! Alltid lärorikt att läsa om andras syn och infallsvinklar. Väldigt många delade meningar med lilla jakten.

Mina hundar har aldrig heller fått jaga vilt eller annat (men lyckats någon enstaka gång ändå) men båda sprang hela vägen ut på andra jakten ändå(på första såg de inte ens vad som hände så fick visa den bytet innan andra jakten). Men de gladeligen jaga vilt och katter båda två om de fick

Vi vill ja ha hundar som är nyfikna på att undersöka vad som händer och lilla bytet är ju ett utmärkt tillfälle att kolla om hunden är nyfiken och vågar undersöka föremål som rör sig.

 

[Fisherling]

Mina hundar har aldrig heller fått jaga vilt eller annat (men lyckats någon enstaka gång ändå) men båda sprang hela vägen ut på andra jakten ändå(på första såg de inte ens vad som hände så fick visa den bytet innan andra jakten). Men de gladeligen jaga vilt och katter båda två om de fick

Vi vill ja ha hundar som är nyfikna på att undersöka vad som händer och lilla bytet är ju ett utmärkt tillfälle att kolla om hunden är nyfiken och vågar undersöka föremål som rör sig.

Fast om det ska handla om att våga undersöka föremål som rör sig, skulle det inte då vara bättre med typ en pinne med en stor soppåse över som slår fram och tillbaka ett par gånger på avstånd, eller något liknande? Då kan man ju kolla om hunden vågar ta sig fram till konstiga rörliga föremål.

Lilla jakten gav ju oss liksom ingenting. Tinja skulle hellre äta glödande kol än göra något hon vet hon inte får - är hon minsta osäker på om det är något levande eller inte, då springer hon inte. Punkt. Hon har en extrem vilja att vara till lags och göra rätt.

Skulle hon gå fram till en trasa, nosa på den och den plötsligt far iväg, då skulle som absolut springa efter och gripa tag. Hon jagar gärna löv och plastpåsar som far runt i vinden.

Det är där jag tycker det är så svårbedömt. Många bruksmänniskor skulle nog döma ut Tinjas MH pga just lilla jakten. Själv är det ett av de momenten som spelar minst roll för mig.

Sen har vi Benji, som både sprang på lilla jakten och springer gärna efter rådjur... Några meter, och sen kommer han av sig och rullar sig lite istället

 

[vallhund]

Och baserat på vad du skrivit här verkar han ju vara rätt tråkig mentalt ändå, som bryter sig ur hemmet när han är understimulerad och ensam, och har svåra rädslor för åska och fyrverkerier.
Inget av det där syns ju på hans MH.
Det är svårt med mentalbeskrivningar, men det är väldigt bra att de görs!

Tack för den kängan, får det dig att må bättre? Jag kanske skulle fortsatt med BCs trots att jag inte längre hade kor o får som behövde vallas?

 

[Wingates]

Fast om det ska handla om att våga undersöka föremål som rör sig, skulle det inte då vara bättre med typ en pinne med en stor soppåse över som slår fram och tillbaka ett par gånger på avstånd, eller något liknande? Då kan man ju kolla om hunden vågar ta sig fram till konstiga rörliga föremål.

Lilla jakten gav ju oss liksom ingenting. Tinja skulle hellre äta glödande kol än göra något hon vet hon inte får - är hon minsta osäker på om det är något levande eller inte, då springer hon inte. Punkt. Hon har en extrem vilja att vara till lags och göra rätt.

Skulle hon gå fram till en trasa, nosa på den och den plötsligt far iväg, då skulle som absolut springa efter och gripa tag. Hon jagar gärna löv och plastpåsar som far runt i vinden.

Det är där jag tycker det är så svårbedömt. Många bruksmänniskor skulle nog döma ut Tinjas MH pga just lilla jakten. Själv är det ett av de momenten som spelar minst roll för mig.

Sen har vi Benji, som både sprang på lilla jakten och springer gärna efter rådjur... Några meter, och sen kommer han av sig och rullar sig lite istället

Vet ingen som dömer ut en hund på lilla bytet - (därimot på kvarstående rädslor bla.) funkar den bra i arbete så är det liksom inget problem med ointresse av just lilla bytet.
Tinjas osäkerhet som du pratat om är väl snarare än sån sak som gör att man dömer bort henne ur avel (nu minns jag alltså inte vad hon fick för siffror på MH)