07'ornas tråd del 13

[Gabby_Ossi]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Haha, ja Bruce har inte sett en riktig hoppbana på typ ett år så han var överlycklig

Här är film också, snyggt är det väl inte direkt men vi hade i alla fall roligt

http://www.youtube.com/watch?v=68gwXcgUQoo

 

[Kirre]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Härligt att höra ändå att du jobbar på med henne. Som redan skrivits så ston får man hitta den där balansgången på hur mycket man kan kräva just den dagen. Min är ju sjukt snäll och "en så fantastiskt liten övertalningsbar häst" (citat från två oberoende av varandra tränare)och det är hon ju i jämförelse. Hon säger dock ifrån emellanåt och tjurar ihop men aldrig i närheten av din och Hunters. Så jag tycker ni är fantastiskt modiga och starka som jobbar på!

Kl*
Jag är typ tokkär i min lilla häst nu. Varför vila nu?? Något har lossnat, permanent eller i en fas vet jag inte, men jag känner mig typ oövervinnerlig på henne. Mjuk, ärligt, härligt framåt och hoppar allt.
Idag var det terräng. Fick testa på en ny spets bla och trappa på linje till huset där jag åkte i backen senast, inga bekymmer. Jag fick typ som krav att anmäla till debutant nu.

Men först vila, falsterbo för mig hela veckan så får jag se hur jag gör sen.

 

[stjarnfrugt]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Ja, jag har kommit ur värsta hästdepressionen. Nu känns det iaf ok 9 av 10 pass även om det inte går lysande. Sedan har man dagar då man undrar varför man, med min personlighet, väljer en sådan här stoig häst. Som nu då, speciellt i kombination med nattskift. Hade varit gudomligt med en bussig häst.
Det gick bra på träningen, hennes duster kom vi igenom och hon fick inte vinna. Gick riktigt bra på slutet trots tagen bakdel i galopp. Men ändå känner jag mig lite deppig, det är liksom så mkt jobb med det jag tycker är det allra tråkigaste i ridningen - protester. Om man liksom kunde få koncentrera sig på tex styrka, form, hjälpgivning eller vad som helst istället, men att just ha det största arbetet med att hästen sparkar och protesterar det känns så jäkla träligt och trist.

Men hon är också överlag trevligare den här årstiden på så vis att hon inte har överskottsenergi som förvärrar hennes reaktioner, hon blir så överladdad vintertid att det är svårt att hålla sig kvar med alla kläder man vill ha på sig. Hon har varit explosiv tom i ridhuset, vilket är det ställe hon är tråkigast att rida på vanligtvis. Så uteritterna har inte varit speciellt roliga med henne på vintern Hon äter vintertid 0,5 kg havre så fodret är iaf inte stället hon får alla hjärnspöken från.

Ser verkligen inte fram emot vintern igen, men jag har min förhoppning om att jag då ridit henne i ett år till och kan klara upp det själv. Optimalt hade varit att ha henne på lösdrift november-mars, men tyvärr finns det ingen sådan lösning här som innebär träningsmöjligheter och ekonomiskt blir det inte då jag vill ha min stallplats kvar för resten av året.

 

[maria_b]

Sv: 07'ornas tråd del 13

I helgen beger vi oss till Falsterbo med min dam. Hoppas att formen håller i sig, hon har presterat väldigt bra i vår Senaste tävlingen var Årsta Runsten för ett par helger sedan där hon var en av fyra som var felfri meetinget igenom och fick dela på unghästpotten på 25.000. Skönt att få tillbaka något med tanke på att det sällan är prispengar för unghästar
Håll gärna en tumme eller två för Calistra i Falsterbo så får hon en välförtjänt vila efter det!

 

[Hunter]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Men ändå känner jag mig lite deppig, det är liksom så mkt jobb med det jag tycker är det allra tråkigaste i ridningen - protester. Om man liksom kunde få koncentrera sig på tex styrka, form, hjälpgivning eller vad som helst istället, men att just ha det största arbetet med att hästen sparkar och protesterar det känns så jäkla träligt och trist.

Tycker också att det är skitjobbigt nu Det är bråk, bråk, bråk och korrigera, korrigera, korrigera. Och jag rider inte ens. Har aldrig stött på en häst med hårdare skalle, inte ens i närheten och då har jag ändå tagit över flera "hopplösa fall" där förra ägaren gett upp....
Vi tränar på sånt som att stå stilla jämte mig när de andra hästarna är utom synhåll. Hästen går direkt framåt knör mot mig, jag korrigerar backar henne, hästen går direkt framåt knör mot mig, jag korrigerar backar henne och så håller vi på så i timmar innan hon ger sig och står ordentligt. Går vi sedan till en annan plats så börjar allt om Känner att jag är nära att ge upp hoppet. Tar så mycket på mig psykist att hålla på så här.

Har ridit lite på de andra två hästarna (den en har ett föl så ridning innebär att jag suttit på henne barbacka i hagen och skrittat, den andra hästen har jag ridit lite mer med) bara för att inte känna mig helt värdelös.
Det som håller mig uppe nu är att bråkhästen, så som hon var innan fölet kom, ger en så mycket bättre ridkänsla än någon av de andra hästarna. Och då red jag ändå den ena hästen i 140 hoppning och ** FT. Vad kan då inte bråkhästen åstadkomma tänker jag.

 

[Hunter]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Jag lovar hålla tummarna!!!

Ska ner till Falsterbo

 

[Hunter]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Vad härligt att hon går så bra

Vi kanske springer på varandra i Falsterbo då

 

[Hunter]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Överhuvudtaget verkar du ha kommit ur din värsta depression över din häst även om du har önskemål om hur hon skulle vara? Tycker det är starkt gjort av dig att komma igen o ta kommandot över henne, minns dina inlägg i vintras o då hade jag nog aldrig trott att det fanns så mycket ruter i dig!

Jag suger åt mig inspiration från stjarnfrugt och hoppas att mitt ruter också kommer tillbaka...

 

[Marvin]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Våra damer är verkligen lika till sättet... Det blir väldigt tydligt med min när hon tycker att man gått över gränsen till vad som blir för jobbigt. Och då gör hon ju mycket jobbigare saker själv för att komma undan. Vi har ju haft pass där hon har galopperat på stället och studsat på bakbenen i en timme istället för att bara skritta rakt fram på tygel i några meter.

Alltid när vi gör nåt nytt och jobbigt är det protester, sen sparkar ju inte min, och reser sig inte högt heller längre, men studsa är hon bra på. Egentligen skulle man haft en film på hur hon håller på ibland.

Nu har hon vilat i 5 dagar, och nu ska vi börja rida lite igen, terrängträning på Gärds på söndag!

Köpte ett nytt flugtäcke till henne idag, hon är redan utstött i hagen, så jag tänkte göra det lite värre...


Har normalt strl 145 i täcken, detta är 140 och jag tycker det är lite trångt över manken, borde jag byta upp till nästa storlek (155)?

 

[cirkus]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Underbar pyjamas !

 

[stjarnfrugt]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Ja, jag kan inte tro att det är lättare att göra caprioller än vad det är att flytta bakdelen. Men våra damer kanske har en annan uppfattning

Vilken hemsk färg Men jag tycker att det ser ut att sitta bra? Stramar det när hon betar?

 

[stjarnfrugt]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Nu har jag ju på långa vägar inte lika jobbigt med min häst som du har det med din. Det går ju bättre än någonsin, men sedan har jag ju själv också lyckats bibehålla en helt annan inställning också i ett par månader. Det har gjort om inte mest så iaf mycket.

Men nu känner jag att jag har börjat få bristande tålamod, jag hoppas att det är tillfälligt. Men jag känner att vafan ska jag sitta och tjafsa på min häst inför varje nytt moment när det finns hästar med en betydligt bättre attityd till arbete? Jag känner mig inte osäker som i vintras, däremot har jag för tillfället en känsla av att ha tröttnat på just den attityden. Det blir väl bättre med ålder och styrka, att det blir mindre jobbigt och mindre att bråka om. Men ja, jag tror att hon alltid har det i sig för det är hennes personlighet.

Jag svarade på en köpesannons inatt på jobbet, poängterade dock att hon bara kanske är till salu och då till en person som verkligen är rätt. Vi får se, jag känner i magen att det skulle vara svårt att sälja henne. Jag vet inte om jag verkligen är redo att släppa henne nu när vi kommit igenom det värsta. Kanske är det bara en flykt för mig att få tänka att det kunde vara lugnt och skönt med en bussigare häst. Och sen är jag ju sugen på en ponny egentligen
Men så petig som jag är kommer det antagligen inte att bli att hon säljs, jag vet ju hur det är idag men inte vad hon får, eller jag heller för den delen. Och lite är det ju så att man vet vad man har men glömmer att det aldrig är en garanti vad man får istället om man nu skulle gå vidare. Kanske hittar jag en häst med värre attityd, eller som har världens bästa arbetsmoral men som istället inte har hälsan...

 

[Hunter]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Jag tänker som dig, varför ska jag hålla på och försöka ta igenom detta. Det ska ju vara roligt att ha häst och rida. Det kostar massor med pengar och tid och så ska jag må dåligt av det.
Jag har inte alls samma problem (vet inte om grundorsaken är samma men det yttrar sig i alla fall inte på samma sätt) med min som du har med din. Hon hade (har) en superinställning och "jajamänsan det här gör vi - kör". Oavsett om det var dressyrprogram i nytt ridhus eller nya typer av terränghinder. Obekymrad och cool och med en häftig, självsäker attityd. Trygg med sin ryttare, litade på mig tillräckligt för att med gott mod tackla sina första diken, nedhopp och vattenvad. Sen föl och så fullständig pannkaka Min häst har ju varit tuff hela tiden men på en fullt hanterbar nivå. Men visst så här i efterhand när jag rannsakar och söker grundorsak så skulle jag korrigerat de små avvikelser som fanns där som att t ex inte stå ordentligt i stallgången när jag gjorde i ordning henne för ridning. Jag tillät ett visst trampande. Sen har jag alltid vara av den åsikten att hästar inte ska kväsas helt, utan de ska få ha lite bus och lek, för att de blir så mycket roligare individer om då. Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att de små avvikelser som förblev okorrigerade skulle resultera i det fullständiga kaos som det blev.

Får se vad proffsryttaren kan åstadkomma med hästen. Hoppas på mirakel och att jag kan få tillbaka min fina häst som jag egentligen tycker om massor..båda att rida och hennes personlighet

 

[Marvin]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Det sitter åt ordentligt både mot manke och bringa när hon betar. Samtidigt är jag rädd att 155 blir för stort.
Visst är det gräsligt! Så gräsligt att det är gulligt!

Jag är kanske ovanligt trög, men jag tror fortfarande att det kommer att släppa en dag med min häst... Kanske aningens naivt?
Hon bråkar ju aldrig på marken, är super att hantera, går att ha med sig själv överallt. Trygg i skogen och är hyfsad i hoppningen, trots mina tillkortakommanden. I terrängen är hon super, och har lärt mig massor.

Visst har jag funderat på om hon är rätt häst för mig, men just nu tror jag ändå att vi ska fortsätta ihop.

Red min tränares häst häromveckan, OMG. En valack som liksom kändes bufflig även i ridningen. Urtramsig för ALLT (fick panik när jag klippte Chatsis man med en sax...) Ständigt skadad för att han gör bautacaprioler i hagen och sträcker sig.
Visserligen mjuk i sidorna, men drog framåt hela tiden. Det gick lätt att få ökad trav, inte alls lika lätt att få tillbaka igen. Jag var inte tillräckligt stark i magen för att orka hålla ihop honom. Höll på att studsa av i lättridningen, (börjar att förstå varför min tränare tycker att min häst är som en bekväm soffa att sitta på.) Där är min häst (åtminstone numera) mycket känsligare, på gott och ont, för mina balansändringar. Så mycket häst som den min tränare har, det är jag inte ryttare nog för just nu iaf. Kanske aldrig.

 

[stjarnfrugt]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Min har också haft småsaker för sig i stallet, men aldrig att det varit ett problem. Hon tänkte tex inte stå stilla när jag köpte henne men det gav med sig när hon insåg att det inte ledde någon vart att trampa och skrapa. Nog är hon mer åt det hållet vintertid med all energi hon får men så länge hon beter sig mot mig skiter jag i om hon tar nåt kliv hit eller dit så länge det inte är för att flytta på mig.
Jag är inte heller den som kräver att min häst ska vara som en lydnadshund, jag är helt enkelt för lat och ointresserad av att peta med detaljer och jag skiter i om jag kan ha henne lös på stallgången eller ej. Jag har ändå inte den typen av hästhållning där sådant är viktigt. Och hanteringsmässigt är min häst fantastiskt lättsam, vem som helst kan hantera och sköta henne i det vardagliga från marken. Jag kan be vem som helst i stallet att lasta henne, ta in från hagen om jag jobbar kväll eller passa henne med hovslagaren.

Det är när det kommer till arbete som hon blir ifrågasättande och gapig, oavsett det är på töm, uppsuttet eller vad det nu månde vara. Och jag blir så ruskigt trött på det emellanåt. Men jag hoppas att den här svackan blir botad av att jag rider ut några dagar, ensam så jag slipper tänka på annat än mig själv. Idag skrittade vi ut på lång tygel med en kompis, jag orkade inget mer och min häst var rätt trött och så det var ju tajmat. Imorgon ska hästvakten rida henne lite på banan då hennes häst varit skadad och hon var ridsugen - inte mig emot. Jag orkar inte rida dressyr och diskutera med henne förrän tidigast efter helgen skulle jag tro

 

[stjarnfrugt]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Ja, visst känner jag väl någonstans att min häst och jag ska fortsätta ihop nu när vi faktiskt sett ljuset i tunneln. Skulle kanske kännas lite bortkastat med all tid och energi samt pengar man lagt på att få ordning på henne annars. Men ja, vi får se. Får jag tillbaka mitt mera normaltillstånd av depp och humörsvängningar som jag haft i hela mitt liv så tvivlar jag på att jag orkar med henne i vinter om hon blir lika yvig och besvärlig som förra året. Men det har varit mkt intressant att se hur jag tacklar en sådan här häst när jag är mer jämn i humöret som en "normal" människa. det är iaf inte i det tekniska det sitter utan i min skalle.

Jag hoppas verkligen att detta är en svacka som beror på nattskiftsvecka och för lite sömn i kombo med semesterlängtan och att jag vill byta jobb och flytta. Allt på en gång.

 

[Marvin]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Idag var pållan duktig!

Skrittade några kilometer på lång tygel på asfalt, genom skogen över stock och sten med krav på eftergift. Sen skänkelvikning i skritt och trav på skogsvägar. Kom fram till en äng vid en liten sjö/damm och tränade galoppfattningar från skritt, och sedan mellangalopp och tempoväxlingar i galopp på skogsväg.

 

[Anyo]

Sv: 07'ornas tråd del 13

KL

Har löst licens (äntligen) för Avalon. Tänkte rida en LB:1 och en LA:1 25 augusti. Hon har ju inte gått mycke nu på senaste tiden vilket ni läst om tidigare. så det är dags att dra igång på allvar nu. Idag gick hon iaf ganska så bra. Spänd som vanligt men hon har ju varit off så det är inte så konstigt.
Har ingen färsk bild så tar en gammal

 

[Jfrelin]

Sv: 07'ornas tråd del 13

+ Marvin

Min första egna häst köpte jag som 5-åring. Han var snäll i början men efter
typ 4 månader blev han riktigt jävla asjobbig, ursäkta språket, han var dum på
marken och dum att rida. Efter mycket kämpande fick jag hyfsad ordning på honom på marken (kunde dock inte lasta) och i ridningen men det var typ alltid på hans villkor. När han var 8 åkte jag till Tyskland med honom och det var först då jag fick ordning på honom. När jag började RIDA på riktigt så gick det ju. Då red jag iofs lektion 6 dagar i veckan så det hjälpte ju satte bytena på 1 vecka t.ex.

Era damer har ju humör men jag tror verkligen den riktiga nyckeln är att ni MÅSTE få dem att jobba. Hela tiden. Mentalt och med kroppen och extremt tydliga gränser. Ger man dem lillfingernageln så tar de hela armen. Inga hela vilodagar utan då får de jobba på töm i skritt eller löslongeras med inspänning.
Vissa hästar behöver mer stimulans, vilket är svinjobbigt, och mognar senare.
När jag kom hem från Tyskland hade jag aldrig några ridproblem längre (kunde dock fortfarande inte lasta) och det kändes som om han mognade sent. Minns hans år som 6 åring som det absolut värsta.

Jag tycker ni båda gör ett kanonjobb men jag tror ni måste skruva till kraven lite mer. De är typ inte unghästar längre.

 

[Marvin]

Sv: 07'ornas tråd del 13

Du har så rätt. Vårt största problem har varit att jag inte har varit tillräckligt duktig för att få henne att jobba rätt. På egen hand har jag dessutom utan att vara medveten om det genast gett henne lillfingret, vilket hon tacksamt har utnyttjat till max.
Nu har jag så smått börjat stänga alla dessa flyktdörrar för henne, vilket hon förstås tycker är asjobbigt.

Igår kunde jag rida utan protester trots flera dagars vila, stort framsteg!