O
Osthyvel
Varning för gnäll.
Jag är så trött på den här graviditeten, vet inte hur jag ska orka med lika länge till (och jag som såg så mycket framemot den också). Jag är trött på att må illa varenda kväll, på att mat är en jättestor grej, på att inte hitta saker jag kan äta. Och är trött på att inte ha några muskler eller energi. Känner mig så misslyckad som inte kan göra mer en kanske fixa med disken innan jag är utslagen. Känner att jag borde träna, och fixa hemma, och äta rätt, men det går inte och då känner jag att jag misslyckas som inte gör vad jag borde som gravid och som lägger så mycket på maken. Kan inte ens äta mina vitaminpiller för de kommer bara upp igen.
Vill bara ha min bebis här nu, men samtidigt så gör allt det här att jag oroar mig för att jag kommer misslyckas som mamma, om jag inte ens kunde lyckas under graviditeten.
Jag som fått extremt graviditetsillamående i alla mina graviditeter, och flertal vändor in på sjukhus med vätskedropp. Med mitt yngsta barn hade jag lärt känna mitt illamående, och jag tipsar om hur jag gjort. Det gjorde att jag inte fick ett enda vätskedropp med honom
1. Lergigan Comp 3 gånger om dagen på bestämda tider: 08,14 och 20. Jag själv ställde klockan och var manisk med att sköta tiderna för annars blev det outhärdligt med alla kräkningar.
2. Ät ofta men lite, i långa perioder har jag bara fått behålla ljust bröd, vattenmelon, hemmagjort potatismos och citroner i pytteportioner, tex en halv macka utan smör och pålägg, en matsked potatismos osv. (Citron har alltid varit min graviditetscraving, inte optimalt ihop med illamående). Kroppen tar lättare till sig yoghurt, nyponsoppa, blåbärssoppa, potatismos etc än mat. Hunger kan trigga igång illamåendet, så ha alltid något litet med dig i väskan.
3. Fisk och färs är det enda jag klarat som gravid, aldrig helt kött som jag behövt tugga för länge. Men det har varit först efter gravmånad 4-5.
Jag vet inte hur illa ditt illamåendet är, men jag vill bara säga att du är inte ensam.Mina graviditeter slår ut mig fullständigt, så jag ligger mest still första halvtid då rörelse triggar mitt illamående. till den grad att min man inte ens kan sova i samma säng i perioder. Jag blir så ledsen, och delvis arg, att läsa din sista mening, vi är många som mår riktigt uselt som gravida och det speglar inte vår föräldraroll det minsta.Vissa är mer känsliga för graviditetshormonet än andra, och är inget man kan påverka