Förstod det, ingen faraInser jag taggade fel person. Ni har för lika namn
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Förstod det, ingen faraInser jag taggade fel person. Ni har för lika namn
Kanske är det foglossningsrelaterat, jag har inte jättebra koll på vilka olika typer av problem man kan få. Ska försöka söka hjälp och hoppas att det kan bli bättre. Är i v 28, så det är ju en del tid kvar.@Lia_ Låter som att det skulle kunna vara nåt foglossningsrelaterat? Hoppas det går över j alla fall. Förstår att det är mysigt att börja känna av bebis. Jag tycker också det är supermysigt! Vilken vecka är det du är i nu?
Min bebis är beräknad till februari, och jag tycker att det känns som en evighet dit. Men får ofta reaktionen "det är ju snart". Undrar om det bara är något man säger, eller om det i andras ögon faktiskt är februari snart?
Fick inte åka hem på permis idag då bebis hjärtljud låg lägre än vanligt. Min 5 åring fick komma och vara här med mig 4h istället och oj så bra hon kan sköta sig. Inte lätt att vara utan mamma så länge som det blir nu.
Så säger alla till mig med. När jag tänker på hur många veckor som är kvar känns det nära men när man omvandlar det och får 2,5 månad är det ju evigheter kvarMin bebis är beräknad till februari, och jag tycker att det känns som en evighet dit. Men får ofta reaktionen "det är ju snart". Undrar om det bara är något man säger, eller om det i andras ögon faktiskt är februari snart?
Så olika det kan kännas Hur nära inpå beräknad förlossning hade du tänkt att jobba?@Förgätmigej @Lia_ För mig känns det tvärt om, jag tycker det börjar kännas som lite tid kvar. Kanske för att det bara är några veckor kvar av terminen, sen är det bara nån vecka innan jul, och efter det är det bara några veckor innan jag går på föräldraledighet, och sen är det bara några veckor kvar.. Det känns liksom som att det är väldigt mycket som ska in på den korta tiden som är kvar!
Jag hade gärna haft några veckor till på mig känns det som
Vad härligt att höra att allt har gått bra och att ni mår braNu så! På BB och pappa gosar med bebis en stund så jag har händerna fria. 45 cm, 2425g liten plutt. Förlossningsberättelse om nån vill läsa.
Duschade och gjorde mig i ordning vid 7. 8.30 fick vi fara ner till förlossningen. Lång väntan men vid 10.30 kom narkos in och sen rullade det på. Längre förberedelser än akutsnitten jag varit med om (duh).
Först tog det tid för de skulle få bort ärrvävnader från tidigare snitt. Sen låg hon så på tvären att det tog tid att vända runt så hon kunde komma ut. Direkt hon var ute så skrek hon, det kändes bra.
Sen fortsatte de med sterilisering och höll på en timma till. Myomen, som är vad som gjort att barnen innan inte kommit ut som de ska, gjorde att de hade problem att få tillbaka livmodern igen, två pers hängde på magen, väldigt mystisk känsla. Mådde riktigt dåligt med blodtrycksfall och illamående.
Väl tillbaka på rummet lugnade allt sig och jag mår oförskämt bra för att vara nysnittad. Vill inte ligga sängbunden men ska stanna i sängen tills i morgon, sen får jag gå upp.
Hon tog bröstet som om hon aldrig gjort annat och är en nöjd filur! Helst vill jag åka hem NU men blir säkert kvar några dagar.
Skönt ändå för dig att du har fått snitt beviljat som du önskat, hoppas det kommer kännas bättre för dig när det har sjunkit in lite@Eloise Så jobbigt för dig att kämpa med all oro. Jag känner ju igen mig mycket och förstår dig (även om jag inte vet vad just din oro handlar kring). Du verkar dock vara mer påverkad i vardagen än vad jag varit/är, men det är verkligen tärande att gå runt även med ett litet orosmoln inom sig tycker jag. Så jag lider med dig. Hoppas att du kan landa i något som känns tillräckligt tryggt till slut. Vad är det för aktiviteter du blivit erbjuden/gjort hittills?
Jag hade min tredje träff med aurora idag och vi skulle bland annat boka in ytterligare ett besök till läkare nr 2 för diskussion kring snitt. Det var helt omöjligt att hitta en tid närmsta veckorna (jag är ju så pass långt gången nu), så aurora lyckades lösa det genom att överläkaren kom direkt till det besöket vi hade med henne. Det landade i att jag fick beviljat snitt idag. Även om det är vad jag känner mig mest trygg med så är jag jätteorolig inför det också. Jag har enorma skuldkänslor (vad är jag för förälder som väljer ett förlossningssätt som inte rekommenderas?) och våndas inför ett kejsarsnittet också. Det är hemskt att inte få möjligheten att känna sig trygg i något av de alternativ som finns, men jag är ändå något mer lättad i kroppen nu när det är bestämt.
@Eloise Så jobbigt för dig att kämpa med all oro. Jag känner ju igen mig mycket och förstår dig (även om jag inte vet vad just din oro handlar kring). Du verkar dock vara mer påverkad i vardagen än vad jag varit/är, men det är verkligen tärande att gå runt även med ett litet orosmoln inom sig tycker jag. Så jag lider med dig. Hoppas att du kan landa i något som känns tillräckligt tryggt till slut. Vad är det för aktiviteter du blivit erbjuden/gjort hittills?
Jag hade min tredje träff med aurora idag och vi skulle bland annat boka in ytterligare ett besök till läkare nr 2 för diskussion kring snitt. Det var helt omöjligt att hitta en tid närmsta veckorna (jag är ju så pass långt gången nu), så aurora lyckades lösa det genom att överläkaren kom direkt till det besöket vi hade med henne. Det landade i att jag fick beviljat snitt idag. Även om det är vad jag känner mig mest trygg med så är jag jätteorolig inför det också. Jag har enorma skuldkänslor (vad är jag för förälder som väljer ett förlossningssätt som inte rekommenderas?) och våndas inför ett kejsarsnittet också. Det är hemskt att inte få möjligheten att känna sig trygg i något av de alternativ som finns, men jag är ändå något mer lättad i kroppen nu när det är bestämt.