Vinterföräldrar 2019/2020

@Madick Uh, stackare! Jag våndas inför när den där svullenheten kommer. Längtar INTE. Skönt att du kan börja räkna ner! En dag i taget.
 
Här är det också svullna ben och fötter, v37+3 idag (17 dagar till bf). Jobbar måndag och tisdag sedan går jag hem och det ska bli skönt. Vill gärna ha några dagar hemma men sedan kan han få komma :D
Ska packa BB-väskan i helgen tänker jag och så börjar det bli dags att plocka fram spjälsängen osv.
 
I natt har jag sovit fantastiskt (tillhör ovanligheterna - alltid haft oregelbunden sömn men nu som gravid har jag påverkats av sömnbristen mycket mer) och livet leker på grund av det 😉

Har precis varit ute på en (lugn) 4 km-promenad. Tog förvisso 1 timma, men ändå! Har lite ont nu efteråt men inte så farligt ändå, och ryggen orkade hela svängen. Så mysigt även om vädret var ruggigt! Nu myser jag i soffan med lilltjejen (magen) och gravidkudden. Underbar söndag 🧡
 
Fråga 😁 Om jag och sambon vill vara föräldralediga från våra jobb samtidigt - visst får vi båda söka föräldraledigt från våra jobb SAMTIDIGT under barnets första år och ändå behålla våra respektive SGI? Jag vet ju att det går att söka dubbeldagar hos försäkringskassan, men om man inte bryr sig om lönebortfallet så MÅSTE vi väl inte söka dubbeldagar för att ha ”rätt” att vara hemma samtidigt och behålla våra SGI? Men oavsett om vi tar föräldrapenning eller ej - är det ändå bara 30 dagar totalt vi får vara hemma samtidigt?

Hoppas ni fattar frågorna 😊

Föräldraledigheten mot arbetsgivaren gör ni som ni vill med under de första 18 mån, efter det är den lagstadgade rätten knuten till uttag av föräldrapenning. Dvs upp till 18 mån kan ni båda vara hemma från era jobb santidigt utan att behöva ta föräldrapenning. Med sgi skyddet försvinner vid 12 mån.
 
Föräldraledigheten mot arbetsgivaren gör ni som ni vill med under de första 18 mån, efter det är den lagstadgade rätten knuten till uttag av föräldrapenning. Dvs upp till 18 mån kan ni båda vara hemma från era jobb santidigt utan att behöva ta föräldrapenning. Med sgi skyddet försvinner vid 12 mån.

Toppen, tack! Då är det som jag tänkt.
 
Toppen, tack! Då är det som jag tänkt.
Men kom ihåg att det är begränsat till tre ansökningar per år som arbetsgivaren måste bevilja. Det är alltså bättre att ansöka om längre period än man tänkt än tvärtom om man är osäker på hur länge man vill vara ledig :) för att inte behöva nyttja en ansökan till förlängning av pågående ledighet, ffa om man nu får barn i början av året(vill man börja jobba igen ska man säga till minst en månad innan).
 
@vemsomhelst123 Jättebra! Det är så jag gjort nu, sökt lite längre än jag tänkt så får jag ändra genom att komma tillbaka tidigare om jag vill. Skönt med all upprepning om hur allt funkar, då sätter det sig enklare. I början kändes allt detta med föräldrapenning/föräldraledighet som en total djungel, men nu börjar jag ha koll på alla regler/lagar från både FK, arbetsgivare etc.
 
Alltså usch vilken förmiddag. Jag var på ultraljud idag för att kolla hur moderkakan låg (om den fortfarande satt lågt).

På magultraljudet konstaterade barnmorskan att den fortfarande satt lågt. Utifrån vad hon såg satt den för lågt. Hon började prata om planerat snitt, ungefär när man brukar göra det isf och att det kanske kunde kännas skönt för mig eftersom hon såg i journal att jag var väldigt orolig inför vaginal förlossning (och eg helst önskade snitt). Men hon sa att vi bokar ändå in ett vaginalt ultraljud så de får kolla ordentligt.

Tack och lov fanns det tid för vaginalt ultraljud bara 1,5 timma senare. Så jag och sambon gick och åt lunch för att komma tillbaka sen. Jag kände mig så oerhört, oerhört lättad och glad. Knäppt när det är en komplikation men det var så skönt. Det lät också så definitivt på barnmorskan, som att det vaginala ultraljudet bara skulle göras för att bekräfta det hon redan sett typ.

På det vaginala ultraljudet visade det sig såklart att moderkakan låg tillräckligt långt ifrån. Ingen fara alls för vanlig förlossning alltså. Fan! :( Så jag blev såklart ledsen och har nu haft jättesvårt att ställa om igen. Det hade varit så ofantligt skönt om någon medicinsk orsak bara indicerat kejsarsnitt så var allt ur världen.

Blev så himla dumt med första barnmorskan, som att vi fick upp värsta hoppet/blev inställda på nåt och sen var det inte alls så. Läkaren som gjorde det vaginala ultraljudet är också exakt samma läkare vi ska träffa imorgon för att diskutera snitt. Hon var så kylig och kall! Det var det första även sambon sa ”Gud hon hälsade inte ens på mig, vilken otroligt stel stämning det var i rummet”. När jag upplyste honom om att det är just henne vi ska träffa imorgon blev även han både orolig och bekymrad. Har jätteont i magen inför besöket imorgon nu. Det absolut hemskaste i allt är att bemötas så kallt och oförstående.

Usch. Hemsk dag. Sitter på jobbet nu och har svårt att fokusera på nåt alls. Bara gråter och gråter.
 
Senast ändrad:
@cherie men fy vilken jobbig dag du har. En del människor i vården borde ta en längre semester tills de kan uppföra sig.

Själv har jag plötsligt skyhögt blodtryck. Inget i urinen men om jag börjar må dåligt måste jag ringa förlossningen direkt och åka på koll. BM tyckte jag skulle vara sjukskriven de sista två veckorna, men jag börjar med två dagar iaf så får vi som om blodtrycket sjunkit på torsdag morgon.
 
Alltså usch vilken förmiddag. Jag var på ultraljud idag för att kolla hur moderkakan låg (om den fortfarande satt lågt).

På magultraljudet konstaterade barnmorskan att den fortfarande satt lågt. Utifrån vad hon såg satt den för lågt. Hon började prata om planerat snitt, ungefär när man brukar göra det isf och att det kanske kunde kännas skönt för mig eftersom hon såg i journal att jag var väldigt orolig inför vaginal förlossning (och eg helst önskade snitt). Men hon sa att vi bokar ändå in ett vaginalt ultraljud så de får kolla ordentligt.

Tack och lov fanns det tid för vaginalt ultraljud bara 1,5 timma senare. Så jag och sambon gick och åt lunch för att komma tillbaka sen. Jag kände mig så oerhört, oerhört lättad och glad. Knäppt när det är en komplikation men det var så skönt. Det lät också så definitivt på barnmorskan, som att det vaginala ultraljudet bara skulle göras för att bekräfta det hon redan sett typ.

På det vaginala ultraljudet visade det sig såklart att moderkakan låg tillräckligt långt ifrån. Ingen fara alls för vanlig förlossning alltså. Fan! :( Så jag blev såklart ledsen och har nu haft jättesvårt att ställa om igen. Det hade varit så ofantligt skönt om någon medicinsk orsak bara indicerat kejsarsnitt så var allt ur världen.

Blev så himla dumt med första barnmorskan, som att vi fick upp värsta hoppet/blev inställda på nåt och sen var det inte alls så. Läkaren som gjorde det vaginala ultraljudet är också exakt samma läkare vi ska träffa imorgon för att diskutera snitt. Hon var så kylig och kall! Det var det första även sambon sa ”Gud hon hälsade inte ens på mig, vilken otroligt stel stämning det var i rummet”. När jag upplyste honom om att det är just henne vi ska träffa imorgon blev även han både orolig och bekymrad. Har jätteont i magen inför besöket imorgon nu. Det absolut hemskaste i allt är att bemötas så kallt och oförstående.

Usch. Hemsk dag. Sitter på jobbet nu och har svårt att fokusera på nåt alls. Bara gråter och gråter.

Vilken trist läsning =(

Kan du ringa till mottagningen och be att få byta läkare pga bemötandet idag?
Säg som det är, varken du eller din man kände er väl bemötta och med tanke på din oro för förlossningen är det oerhört viktigt för dig och ditt mående att du får träffa en vårdpersonal som du har förtroende för och känner lyssnar och tar på dig allvar.
:heart
 
Alltså usch vilken förmiddag. Jag var på ultraljud idag för att kolla hur moderkakan låg (om den fortfarande satt lågt).

På magultraljudet konstaterade barnmorskan att den fortfarande satt lågt. Utifrån vad hon såg satt den för lågt. Hon började prata om planerat snitt, ungefär när man brukar göra det isf och att det kanske kunde kännas skönt för mig eftersom hon såg i journal att jag var väldigt orolig inför vaginal förlossning (och eg helst önskade snitt). Men hon sa att vi bokar ändå in ett vaginalt ultraljud så de får kolla ordentligt.

Tack och lov fanns det tid för vaginalt ultraljud bara 1,5 timma senare. Så jag och sambon gick och åt lunch för att komma tillbaka sen. Jag kände mig så oerhört, oerhört lättad och glad. Knäppt när det är en komplikation men det var så skönt. Det lät också så definitivt på barnmorskan, som att det vaginala ultraljudet bara skulle göras för att bekräfta det hon redan sett typ.

På det vaginala ultraljudet visade det sig såklart att moderkakan låg tillräckligt långt ifrån. Ingen fara alls för vanlig förlossning alltså. Fan! :( Så jag blev såklart ledsen och har nu haft jättesvårt att ställa om igen. Det hade varit så ofantligt skönt om någon medicinsk orsak bara indicerat kejsarsnitt så var allt ur världen.

Blev så himla dumt med första barnmorskan, som att vi fick upp värsta hoppet/blev inställda på nåt och sen var det inte alls så. Läkaren som gjorde det vaginala ultraljudet är också exakt samma läkare vi ska träffa imorgon för att diskutera snitt. Hon var så kylig och kall! Det var det första även sambon sa ”Gud hon hälsade inte ens på mig, vilken otroligt stel stämning det var i rummet”. När jag upplyste honom om att det är just henne vi ska träffa imorgon blev även han både orolig och bekymrad. Har jätteont i magen inför besöket imorgon nu. Det absolut hemskaste i allt är att bemötas så kallt och oförstående.

Usch. Hemsk dag. Sitter på jobbet nu och har svårt att fokusera på nåt alls. Bara gråter och gråter.
Lider med dig :heart hoppas mötet imorgon går bra!
 
Alltså usch vilken förmiddag. Jag var på ultraljud idag för att kolla hur moderkakan låg (om den fortfarande satt lågt).

På magultraljudet konstaterade barnmorskan att den fortfarande satt lågt. Utifrån vad hon såg satt den för lågt. Hon började prata om planerat snitt, ungefär när man brukar göra det isf och att det kanske kunde kännas skönt för mig eftersom hon såg i journal att jag var väldigt orolig inför vaginal förlossning (och eg helst önskade snitt). Men hon sa att vi bokar ändå in ett vaginalt ultraljud så de får kolla ordentligt.

Tack och lov fanns det tid för vaginalt ultraljud bara 1,5 timma senare. Så jag och sambon gick och åt lunch för att komma tillbaka sen. Jag kände mig så oerhört, oerhört lättad och glad. Knäppt när det är en komplikation men det var så skönt. Det lät också så definitivt på barnmorskan, som att det vaginala ultraljudet bara skulle göras för att bekräfta det hon redan sett typ.

På det vaginala ultraljudet visade det sig såklart att moderkakan låg tillräckligt långt ifrån. Ingen fara alls för vanlig förlossning alltså. Fan! :( Så jag blev såklart ledsen och har nu haft jättesvårt att ställa om igen. Det hade varit så ofantligt skönt om någon medicinsk orsak bara indicerat kejsarsnitt så var allt ur världen.

Blev så himla dumt med första barnmorskan, som att vi fick upp värsta hoppet/blev inställda på nåt och sen var det inte alls så. Läkaren som gjorde det vaginala ultraljudet är också exakt samma läkare vi ska träffa imorgon för att diskutera snitt. Hon var så kylig och kall! Det var det första även sambon sa ”Gud hon hälsade inte ens på mig, vilken otroligt stel stämning det var i rummet”. När jag upplyste honom om att det är just henne vi ska träffa imorgon blev även han både orolig och bekymrad. Har jätteont i magen inför besöket imorgon nu. Det absolut hemskaste i allt är att bemötas så kallt och oförstående.

Usch. Hemsk dag. Sitter på jobbet nu och har svårt att fokusera på nåt alls. Bara gråter och gråter.
Usch så jobbigt för dig :( Hoppas mötet går bra imorgon.
 
I lördags kväll/natt hade jag en del förvärkar. Med dottern så hade jag inga känningar i magen fören de riktiga värkarna drog igång så jag hann bli lite nojig i lördags att det var dags. Men på småtimmarna lugnade det sig och sedan har jag inte känt något mer.
Förra förlossningen gick rätt fort, vattnet gick vid 18 började känna lite värkar runt 21-22 och 7 på morgonen efter föddes dottern. Så jag räknar med att det går fortare den här gången och jag vill inte föda hemma :nailbiting:
 
Tack för stöd hörni! 🧡 Idag träffade vi läkaren, men det var ett helt annat bemötande idag. Är helt chockad över att det var samma person! Men hon kanske var stressad igår vid ultraljudet (alternativt hade inte läst min journal ordentligt och visste inte att jag var orolig). Det var ett jättefint bemötande idag, kände mig både sedd och hörd. Jag ska få träffa ytterligare en läkare för att diskutera snitt, men det verkar som att om jag fortfarande önskar det framåt och rädslan håller i så kommer jag få det beviljat. Känns som en lättnad och ro att kunna vila i detta nu.
 
Tack för stöd hörni! 🧡 Idag träffade vi läkaren, men det var ett helt annat bemötande idag. Är helt chockad över att det var samma person! Men hon kanske var stressad igår vid ultraljudet (alternativt hade inte läst min journal ordentligt och visste inte att jag var orolig). Det var ett jättefint bemötande idag, kände mig både sedd och hörd. Jag ska få träffa ytterligare en läkare för att diskutera snitt, men det verkar som att om jag fortfarande önskar det framåt och rädslan håller i så kommer jag få det beviljat. Känns som en lättnad och ro att kunna vila i detta nu.


Låter ju lovande. Hoppas det blir som du vill, håller tummarna! Har själv snitt planerat pga rädsla och den lättnaden var enorm när jag fick det klart 😍
 
Låter ju lovande. Hoppas det blir som du vill, håller tummarna! Har själv snitt planerat pga rädsla och den lättnaden var enorm när jag fick det klart 😍

Ja, nu framåt kvällen har oron ökat lite kring att det såklart inte är färdigt ännu, att jag kanske ställer in mig på det här lite väl redan nu, att jag kanske tolkade dagens besök lite väl optimistiskt etc. Men de har som standard att det är två-stegs-läkarbedömningar i min stad för kejsarsnitt på moderns önskan, så jag rättar mig efter det och hoppas inte att nästa läkare bedömer annorlunda mot den idag. Eller hon idag sa ju förvisso inte rakt ut att hur hon bedömde, mer att nu är nästa steg att träffa en till läkare och dra allt igen. Låta det vi pratat om idag landa och se om det känns likadant efter några veckor när nästa läkarbesök är. Vi får se vad som händer. Uuhh. Ska förstås inte ta ut nåt i förskott...

Men det kändes ändå så fint att bli bemött med värme och en validerande hållning. Jag har efter varje besök med aurora gråtit mig igenom hela kvällarna och nätterna, men nu var känslan en helt annan och bara det är så skönt.
 
Idag blev det en tur till förlossningen för kontroll. Legat hemma två dagar pga högt blodtryck och i natt kom huvudvärk som vägrar släppa. Bebis mår bra, blodtrycket ngt lägre än i måndags, urin ok. Läkaren gjorde TUL som visade - 22,5% så han ville ta lite blodprover också. De ringde nu sent på kvällen och sa att värdena var bra. Återbesök måndag med läkare på spec MV. Fortfarande huvudvärk dock, klart irriterande. Alvedon hjälper inte.

Att bebis är liten är nog ingen fara, de andra var helt normalstora fast jag gick över 2v med alla.
 

Liknande trådar

Övr. Barn För mitt barns skull borde jag kanske vara anonym. Men jag väljer istället att skriva väldigt lite och kortfattat för jag tror att någon...
Svar
13
· Visningar
1 303
Senast: Bexzor
·
Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 292
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 928
  • Artikel Artikel
Dagbok ..... Ungefär april-juni är de månader som jag tycker det känns bra på jobbet. Jag tror att det beror på att dagarna då börjar bli...
Svar
0
· Visningar
359
Senast: Takire
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp