Rapport från dagens möte:
Jag grät nästan ingenting. PROGRESS!
Hon tyckte också att det var stor skillnad på mig nu, jämfört på hur jag var de första samtalen. Det håller jag med om. Det är vål det där med Frodo och Mordor, jag har accepterat att det bara finns en väg framåt liksom.
Vi pratade om förlossning och vad som går att förbereda, i alla fall mentalt, och vilka beslut som går att ta i förväg liksom. Och så pratade vi lite om dagarna efter förlossningen, även om jag bara ser dimma framför mig då. Jag kan ju liksom INTE föreställa mig att det ska finnas ett barn som är mitt (vårt) och som jag (vi) ska kunna ta med mig (oss) hem utan att ha en personlig assistent närvarande...
Angående förlossning så förklarade jag att mitt drömscenario är att komma in sent på kvällen och i ett sånt läge att jag kan bli inlagd och få en sömndos med morfin, så att jag kan sova genom en stor del av den aktiva fasen och vara trygg och utvilad och "på plats" när det dags för action, så att säga. Jag förklarade också att jag är öppen för all sorts droger och smärtlindring (utom kvaddlar), men att jag självklart hoppas att jag kan hantera smärtan bra själv (enligt erfarenhet är jag ganska bra på det, plus att jag inte är rädd för smärta vilket jag tror är en fördel – även om jag så klart inte kan föreställa mig på vilket sätt en förlossning gör ont) med hjälp av lustgas, tens, profylax och annan "mildare" smärtlindring. Det vore ju rätt fint att klara det utan epidural, om det inte vore för att jag behövde till exempel den pausen som det kan innebära. (Gör det helvetiskt jävla kukont så lovar jag att jag ber om allt de har och lite till, jag har
ingen som helst stolthet att beakta på den fronten.) Jag är dock lite orolig för att bli full eller bli illamående av lustgasen...
Och så fick jag en rundtur på själva förlossningsavdelningen.
Det var väldigt lugnt där nu, så det passade bra.
Jag fick se ett förlossningsrum och lite funktioner, var de har lustgasen och de olika mätningsgrejerna, de fina trosorna och den gigantiska blöjbindan (alltså HERREGUD, den är ju enorm!?) och känna hur mjuk och skön skjortan är. Sen visade hon mig "virknålen" som det går att ta hål på hinnorna med och lite andra verktyg. Jag höll i princip andan under tiden, men det gick ändå ganska bra.
Sen visade hon mig badkaret, och då slappande jag av. Det såg vääääldigt hääääärligt ut och hon berättade att det finns kvinnor som spenderar flera timmar där inne. Låter mycket fint, tycker jag.
Sen visade hon "mjukrum", eller vad hon nu kallade det. Typ vanliga sjukhusrum med två sängar i varje, såna som det går att övernatta i om det är något de behöver hålla koll på före eller efter förlossningen.
Sist visade hon deras undersökningsrum och berättade lite om vilka undersökningar som kan vara aktuella beroende på i vilket skede vi kommer in. Inga konstigheter egentligen, jag har inga problem med gynundersökningar i allmänhet. Gillade dock att gynstolen var citrongul och glad.