Vinterföräldrar 2014/2015

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag försöker för kung och fosterland! Det känns fortfarande ommöblerat. Lite så där ovant och som när man går på saker och slår tån i grejer för att de står på fel plats. Svårt att beskriva :)

Hur går det för dig? Har du kommit längre?

Mvh Miks

Jag är nog fortfarande kvar i själva startskedet.
Har nästa samtal 8/12, då blir det mer fördjupning på förlossningen – och besök på förlossningsavdelningen :nailbiting: Innan dess ska jag alltså ha hyfsad koll på läget, så det lär nog bli en andra omgång av berättelser här i tråden.

Har landat i ett "It has to be done", och att jag liksom inte har så mycket att välja på. Jag måste genom det helt enkelt. Jag är Frodo, förlossningen är Mordor. Jag måste liksom dit, ingen annan kan göra det åt mig.

Två tankar från mig:

1. Jag har hela tiden sett förlossningen som ett slut.
Ärligt talat även som The end. Slutet på allt liksom. Det är nog för att jag över huvud taget inte kan föreställa mig vad som händer efter den. Har alltså brottats med tankar på armageddon och ragnarök. Försöker vända på det, så att förlossningen är början i stället. Tror att det är en klart bättre inställning, även om jag fortfarande inte kan föreställa mig vad som kommer sen.

2. Just nu "har jag kroppen med mig" på ett bra sätt. Vi är på samma sida liksom, i samma lag. Det känns väldigt stärkande. Tänker toppa det med profylax, sömn, julgodis, lagom aktivitet och en bra koll på hur mycket jag orkar från och med december tills det är dags, för att verkligen försöka omfamna ett tillstånd av "My body is my temple" och att jag kan lita på att vi fixar det tillsammans. Tänker att förlossningen hellre får vara en grej jag och min kropp gör med hjärnan som stöd, än en grej som jag och mig hjärna brottas om medan kroppen kör solo.


(Tror att du och jag är rätt bra på det här med liknelser och pratar lite samma bildliga språk, du möblerar rum och jag går till Mordor. Hahaha. :rofl:)
 
Jag är nog fortfarande kvar i själva startskedet.
Har nästa samtal 8/12, då blir det mer fördjupning på förlossningen – och besök på förlossningsavdelningen :nailbiting: Innan dess ska jag alltså ha hyfsad koll på läget, så det lär nog bli en andra omgång av berättelser här i tråden.

Har landat i ett "It has to be done", och att jag liksom inte har så mycket att välja på. Jag måste genom det helt enkelt. Jag är Frodo, förlossningen är Mordor. Jag måste liksom dit, ingen annan kan göra det åt mig.

Två tankar från mig:

1. Jag har hela tiden sett förlossningen som ett slut.
Ärligt talat även som The end. Slutet på allt liksom. Det är nog för att jag över huvud taget inte kan föreställa mig vad som händer efter den. Har alltså brottats med tankar på armageddon och ragnarök. Försöker vända på det, så att förlossningen är början i stället. Tror att det är en klart bättre inställning, även om jag fortfarande inte kan föreställa mig vad som kommer sen.

2. Just nu "har jag kroppen med mig" på ett bra sätt. Vi är på samma sida liksom, i samma lag. Det känns väldigt stärkande. Tänker toppa det med profylax, sömn, julgodis, lagom aktivitet och en bra koll på hur mycket jag orkar från och med december tills det är dags, för att verkligen försöka omfamna ett tillstånd av "My body is my temple" och att jag kan lita på att vi fixar det tillsammans. Tänker att förlossningen hellre får vara en grej jag och min kropp gör med hjärnan som stöd, än en grej som jag och mig hjärna brottas om medan kroppen kör solo.


(Tror att du och jag är rätt bra på det här med liknelser och pratar lite samma bildliga språk, du möblerar rum och jag går till Mordor. Hahaha. :rofl:)
Din 1:a kan jag helt och hållet förstå! Hur ska man kunna fatta liksom när man aldrig gjort det tidigare och man inte ens vet vad som väntar på andra sidan :confused:

Jag har fått jobba ganska mycket med en målbild. Den innehåller ljud, lukt, känsla, en fysisk bild i 3D i huvudet. Den är dagen efter förlossningen. När det blir panik så är det den som ska studsa upp i huvudet. Det klarar jag inte av själv ännu (jag glömde bort den 2 gånger igår, hade väll tappat bort den i en gammal flyttkartong eller nått :D) och då är mannen den som direkt är på mej och påminner om målbilden.

Senast jag kollade på sagan om ringen så fixar ju Frodo hela grejen (fast det var förjävla jobbigt) och satt och hade kalas med sina polare. Det är väl "kalaset" du ska försöka hitta i ditt äventyr :)

Din 2:a låter ju superbra! Den brottas jag med fortfarande :crazy: Eventuellt börjar jag närma mej lite kanten på din 2:a :up:

Hur delaktig är din man med kaoset i ditt huvud? Är han med på resan i Mordor eller har du lämnat honom som en tv-tittare? Är han med på alla samtal och får verktyg som han kan hjälpa dej med under resan? Han kanske behöver lite konkreta uppgifter.

Mvh Miks
 
Hur delaktig är din man med kaoset i ditt huvud? Är han med på resan i Mordor eller har du lämnat honom som en tv-tittare? Är han med på alla samtal och får verktyg som han kan hjälpa dej med under resan? Han kanske behöver lite konkreta uppgifter.

Han är inte med på samtalen med specialistmödravården, för där säger jag som jag ärligt talat inte riktigt kan säga inför honom (eller någon annan levande person förutom den jag pratar med). Plus att jag verkligen är ett vrak till och från där.

I övrigt är han väldigt med på resan. Han är väl typ som Sam om jag är Frodo. :D
Jag gråter och han tröstar, och det är väl ungefär det jag behöver honom till i den processen. (Han är med på varje besök hos BM och alla andra såna saker också, plus att vi kan prata om det.)
 
Senast ändrad:
Han är inte med på samtalen med specialistmödravården, för där säger jag som jag ärligt talat inte riktigt kan säga inför honom (eller någon annan levande person förutom den jag pratar med). Plus att jag verkligen är ett vrak till och från där.

I övrigt är han väldigt med på resan. Han är väl typ som Sam om jag är Frodo. :D
Jag gråter och han tröstar, och det är väl ungefär det jag behöver honom till i den processen. (Han är med på varje besök hos BM och alla andra såna saker också.)
Sam är ju en trevlig och lojal prick :up:

Din man kanske kan vara med senare på något samtal strax innan så att han kan få lite konkreta tips på hur han ska kunna stötta sig på bästa sätt. Jag tänker att han då kanske kan få lite verktyg av specialistbarnmorskan som han kan använda sig av. Det behöver ju inte vara ett av era vanliga "vända ut och in på sig själv" samtal utan ett mer neutralt för att han ska få rätt förutsättningar. Fundera lite på det.

Jag vet att en av grejerna som min man tyckte var jobbig förra förlossningen var att se mej må dåligt och inte ha möjlighet att påverka det. Det traumatiserade honom lite och då var han ändå förberedd. De där resesällskapen ska visst också förbereda sig inför resan :)

Mvh Miks
 
Första mötet mellan lilla knodden och vår franska bulldog gick väldigt bra! Han har fått träffa en del barn sen vi fick reda på att vi väntade barn, men inga bebisar, så lite spännande att se första reaktionen! Ville nosa och granska henne. Nu ligger hon i soffan i babynestet och hunden ligger tätt intill och snarkar. Om hon gnyr eller rör på sig så tittar han på henne tills hon är stilla igen. Helt otroligt mysigt :love:
 
@Sofie.S Skönt att allt gått bra, ni verkar ha det härligt hemma!

@Blueberry Jag sover på sidan eller i framstupa sidoläge när det känns bekvämt. Jag sover så jäkla illa på nätterna, liten är vaken och härjar som värst då, så igår sov jag mellan 19-21 och somnade igen vid 01 tror jag, vaknar nästan alltid vid 06 och kan då inte somna om förrän sambon gått till jobbet, idag sov jag vidare till 9-10. Så ja, man får sova när man vill...:D
Och @Miks , jag känner igen det där med att känna sig som en skalbagge på rygg, skitläskigt att få känslan av att inte komma upp..:down:
 
Nedräkningen har börjat... Går idag in i vecka 37. Allt flyter på bra och känner inte alls att jag sover dåligt eller så, rider fortfarande några dagar i veckan och orkar gå ut med hundarna i princip som vanligt. Allt flyter på även om jag längtar till att få min kropp lite mer för mig själv snart igen, ska bli väldigt skönt att kunna röra sig helt obehindrat igen. Mitt största orosmoment är att bebis ska få för sig att komma på julafton (BF 18/12). Det är ju inget jag kan påverka men det hade känts lite trist faktiskt. Någon annan som är nervös för det?
 
Nedräkningen har börjat... Går idag in i vecka 37. Allt flyter på bra och känner inte alls att jag sover dåligt eller så, rider fortfarande några dagar i veckan och orkar gå ut med hundarna i princip som vanligt. Allt flyter på även om jag längtar till att få min kropp lite mer för mig själv snart igen, ska bli väldigt skönt att kunna röra sig helt obehindrat igen. Mitt största orosmoment är att bebis ska få för sig att komma på julafton (BF 18/12). Det är ju inget jag kan påverka men det hade känts lite trist faktiskt. Någon annan som är nervös för det?
Japp! Vi har bf 31/12 och sonen kom 8 dagar tidigt förra gången :nailbiting: Antingen skulle jag vilja att den kommer typ 15/12 eller whenever i januari.

Hur många gånger har du fått höra att du ska kniiiiiipa ;)

Mvh Miks
 
@Donnatello
Förstår din längtan över att "få tillbaka" kroppen!
Sex dagar efter förlossningen nu och jag börjar redan känna igen min kropp, börjar hitta magmuskler :D
Ridningen längtar jag något otroligt efter! Nu ska ju min unghäst vila över vintern men så fort jag är läkt efter lagning så kommer jag att låna någon häst i stallet! :)
 
Spenderar helgen hos mina föräldrar i Halland, tillsammans med brorsan, hans tjej och deras ettåring. Härlig unge!

Och stoppa pressarna!
Vi har provkört barnvagn!
Hade siktet inställt på Kronan Duo S, men vi kärade ner oss rejält i en I'coo Peak Air. :love: Det får nog bli en sån.

/Blåbär - som bor i skogen. Riktiga skogen. Ingen trottoar så långt ögat kan nå...
 
@Blueberry
Tänkte på vad du skrev förut om att förlossningen är slutmålet.

Så kände jag också varenda gång när jag var gravid. Men faktum är att det är den kortaste delen av hela barngrejen. (eller näst kortaste kanske, själva tillverkningstillfället var antagligen den kortaste delen :p)
Förlossningen är inte heller slutet (även om det känns så nu) utan faktiskt början på något. När man är gravid så är all ens fokus på själva förlossningen men när det kommer till kritan så är den det minst viktiga.

Min målbild har alltid varit när jag håller barnet för första gången. Just det ögonblicket är för mig oslagbart.

Nu är det givetvis olika för alla men naturen har ordnat det väldigt förnurligt. När man är i ca vecka 38 så vill man inget hellre än att få ut barnet. Förlossningskräcken är som bortblåst och man vill inget hellre än att känna att "Nu är det på G" :D(Självklart blir det inte så för alla men jag vågar mig på att drista att det faktiskt hör till vanligheterna)
 
I veckan kom ännu en av de glamorösa gravidlivets små överaskningar, eller vad man ska kalla det, tuttarna läker :o vilket i sej känns som en lättnad, större chans att amningen funkar hoppas jag. Enda problemet är att inläggen irriterar :mad: nackdelen med extremt känslig hud.

Annars så har jag haft en riktigt bra dag idag, överlevde besök hos svärisarna och inte mycket känning av foglossningen :banana: plus att jag köpte värdens sötaste set till lillan :love:
 
Smyger in med ett tips här.
@pudsey om inläggen skaver verkar du ha rätt känsliga nipplar!? Tips är att härda bröstvårtorna, gnugga dom med en handduk så kanske du slipper få superont sen när bebis ska äta :-)
 
Smyger in med ett tips här.
@pudsey om inläggen skaver verkar du ha rätt känsliga nipplar!? Tips är att härda bröstvårtorna, gnugga dom med en handduk så kanske du slipper få superont sen när bebis ska äta :-)
Tack för tipset, kommer säkert behöva härda dom så loka bra att börja tidigt
 
Jag tror jag håller på och boa in mig här hemma... Storstädade hela huset igår. Sorterade större delen av tvättstugan i morse. Städade trädgårdsförrådet vid lunch. Fogarna skriker ajaj på mig nu, det var visst lite för tungt att hålla på och flytta på jordsäckar... :laugh:
Utöver det har jag sprungit på IKEA, Biltema och Rusta idag. En lördag. Haha. :banghead::banghead::banghead:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Nu börjas det, tjatet om att åka och bada med kompisar. 🙈 Sonen är 11 år, fyller 12 i december. Varit/är sen i motoriken och väldigt...
2
Svar
36
· Visningar
2 958
Senast: Thaliaste
·
Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
7 059
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Jag är lite rådvill... dottern vill ju ha ett husdjur, och jag har tittat på massor av olika djur som kanske kunde funka men jag vet...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 163
Senast: Amha
·
Skola & Jobb Som rubriken lyder - hur är kulturen angående AW på er arbetsplats? Har ni det? "Måste" man gå med på det? Om ni har det - går alla...
7 8 9
Svar
167
· Visningar
6 430
Senast: BernT
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp