Vinterföräldrar -17/18 del 3

[Positron]

@Sofie_B hur vet de att han bara får i sig 5 ml? Och egentligen är det inte så "bara" en nyfödds magsäck sägs rymma just 5 ml. Däremot kan jag tänka mig att det behövs ammas/snuttas oftare än varannan timme för att verkligen få igång produktionen men det är baserat på mina egna erfarenheter.

Jag har haft turen att amning fungerat bra från start med båda barnen. Men det är meckigt! Och det tar mycket tid... jag kör stenhårt på fri amning och ibland äter hon med typ 5 minuters mellanrum och ibland upp till ett par timmars mellanrum om hon sover.

 

[FeatherCloud]

Tror också det och dom vill väl så gärna att det ska ha kommit igång och att man ska vara trygg i det när det är dags att åka hem, det är ju inte så många dagar man är här ändå, men jag tycker att det är svårt när det blir så forcerat och så många råd hit och dit och alla olika personer har sin filosofi och sitt dom vill pröva.

Hehe, tänk vad olika det kan vara! Och jag som tycker att det är jobbigt att säga ifrån.

Idag har jag fått känna på en sväng av baby blues. Blir ledsen av att möta alla förväntansfulla par på förlossningen och bli påmind om att jag inte fick föda vaginalt. Har hulkgråtigt en del på på rummet, det är skönt. Känns dock tydligt att det är hormonellt, egentligen är livet bara bättre och bättre för varje dag (mindre ont i snittet, mer mobil, kan göra allt själv osv) och inte sämre idag än igår. Det bara känns så emellanåt.

Här var det särskilt en sak som alla tipsade/sa olika om, och det var bebis näsa vid amning. Fick höra, i tur och ordning:
-Oroa dig inte, bebis släpper greppet om han inte får luft
-Du måste hålla tillbaka bröstet så bebis inte får näsan tilltäppt
-Håll inte tillbaka bröstet, då får bebis mycket sämre grepp.
Då sa jag tillslut ifrån att de sa olika och att det gjorde mig förvirrad. Sen har jag dessutom insett att bara bebis hamnar lagom positionerad i förhållande till vårtan kommer han böja upp huvudet själv och hålla näsan hur fri som helst...

Jobbigt med baby blues! Minns hur förlamande ledsen jag blev i slutet av dygn 2 när jag kände mig helt otillräcklig och som att bebis aldrig skulle kunna lämna mitt brlsb, typ. Och trots att man vet att det är hormoner så hjälper det ju en inte bli gladare.

Jag gråter fö varje dag nu också, men då förknippar jag det mer med trötthet än hormoner.

 

[Positron]

Jag har sovit i gästrummet sen bebis kom men inatt försökte jag sova i vårt sovrum. Det funkar verkligen inte
Min man är väldigt lättstörd så om det inte är bebis som bökar i sömnen så är det jag som snarkar eftersom jag går ner i djupsömn så fort jag får sova och är lite förkyld.
Och för mig funkar det inte heller för bebis kan bara sova näranära på sidan och ha fri tillgång till bröstet men vår säng är på tok för mjuk för det. Jag tycker inte att det känns tryggt alls så jag försökte med nestet och liggamma över kanten så som vissa gör men det funkar inte för mig så vid midnatt (vi går och lägger oss tidigt ) gav jag upp och gick ner till mitt krypin igen.
Det bjuder ju inte in till någpn mysig samvaro direkt men vi får nog prioritera hela familjens sömn.
Allt har sin tid är mitt mantra.

 

[Sofie_B]

@Sofie_B hur vet de att han bara får i sig 5 ml? Och egentligen är det inte så "bara" en nyfödds magsäck sägs rymma just 5 ml. Däremot kan jag tänka mig att det behövs ammas/snuttas oftare än varannan timme för att verkligen få igång produktionen men det är baserat på mina egna erfarenheter.

Jag har haft turen att amning fungerat bra från start med båda barnen. Men det är meckigt! Och det tar mycket tid... jag kör stenhårt på fri amning och ibland äter hon med typ 5 minuters mellanrum och ibland upp till ett par timmars mellanrum om hon sover.

För att vi fick handmjölka i en kopp och sen väcka honom och ge och 5 ml. Problemet med vår bebis har varit att han första 1,5 dygnet verkligen bara ville sova. Typ omöjlig att väcka. Så vi har fått handmjölka och sedan väcka honom för att mata och 5 ml var då max man hann innan han totaldäckade. Han somnade liksom vad man än gjorde, sittandes, liggandes, när man bytte blöja, när dom stack honom för att ta blodsocker osv osv. Såå trött bebis. Och det här har oroat personalen jättemycket trots att hans värden är bra, bara för att han är på gränsen till en stor bebis. Vi har varit mer avslappnade och tänkt att han vaknar när han vill ha mat, för mjölk har det funnits i mina bröst. Så det är skönt att han nu vaknar när han vill äta (men vi måste fortfarande väcka honom om det närmar sig tre timmar, annars hänger hotet med ersättning över oss ) och att han annars får sova som han vill! Känns så elakt att väcka en sån nöjd och fridsam bebis!

 

[Positron]

Här var det särskilt en sak som alla tipsade/sa olika om, och det var bebis näsa vid amning. Fick höra, i tur och ordning:
-Oroa dig inte, bebis släpper greppet om han inte får luft
-Du måste hålla tillbaka bröstet så bebis inte får näsan tilltäppt
-Håll inte tillbaka bröstet, då får bebis mycket sämre grepp.
Då sa jag tillslut ifrån att de sa olika och att det gjorde mig förvirrad. Sen har jag dessutom insett att bara bebis hamnar lagom positionerad i förhållande till vårtan kommer han böja upp huvudet själv och hålla näsan hur fri som helst...

Jobbigt med baby blues! Minns hur förlamande ledsen jag blev i slutet av dygn 2 när jag kände mig helt otillräcklig och som att bebis aldrig skulle kunna lämna mitt brlsb, typ. Och trots att man vet att det är hormoner så hjälper det ju en inte bli gladare.

Jag gråter fö varje dag nu också, men då förknippar jag det mer med trötthet än hormoner.

Nu när bebis varit förkyld fick jag lära mig att de inte han suga om de inte får luft (det var då jag skulle åka in med henne enligt bvc...) så det märker du. Min bebis kan ha näsa ganska inmosad men ändå få luft

Det som funkaf bäst för mig är att ha vårtan precis under näsan så gapar bebis och flexar nacken. Blir inte taget riktigt bra kan jag samtidigt dom jag trycker henne mot mig med en hand på hennes rumpa dra henne någon cm neråt.

Det bästa är nog om man kan känna ro så att man får prova sig fram

 

[Sofie_B]

Här var det särskilt en sak som alla tipsade/sa olika om, och det var bebis näsa vid amning. Fick höra, i tur och ordning:
-Oroa dig inte, bebis släpper greppet om han inte får luft
-Du måste hålla tillbaka bröstet så bebis inte får näsan tilltäppt
-Håll inte tillbaka bröstet, då får bebis mycket sämre grepp.
Då sa jag tillslut ifrån att de sa olika och att det gjorde mig förvirrad. Sen har jag dessutom insett att bara bebis hamnar lagom positionerad i förhållande till vårtan kommer han böja upp huvudet själv och hålla näsan hur fri som helst...

Jobbigt med baby blues! Minns hur förlamande ledsen jag blev i slutet av dygn 2 när jag kände mig helt otillräcklig och som att bebis aldrig skulle kunna lämna mitt brlsb, typ. Och trots att man vet att det är hormoner så hjälper det ju en inte bli gladare.

Jag gråter fö varje dag nu också, men då förknippar jag det mer med trötthet än hormoner.

Ja, här har dom också sagt olika om olika saker och jag tycker också att det är jättejobbigt. För samtidigt som det är bra med mycket input så känns vissa saker helt fel att testa men jag blir lite mesig i dom situationerna och har svårt att säga nej, och så känner jag mig ledsen efteråt, både å mina men framförallt å bebis vägnar.

Usch, stackare! Hoppas att du kan få lite mer vila och återhämtning snart!

 

[Sofie_B]

Jag har sovit i gästrummet sen bebis kom men inatt försökte jag sova i vårt sovrum. Det funkar verkligen inte
Min man är väldigt lättstörd så om det inte är bebis som bökar i sömnen så är det jag som snarkar eftersom jag går ner i djupsömn så fort jag får sova och är lite förkyld.
Och för mig funkar det inte heller för bebis kan bara sova näranära på sidan och ha fri tillgång till bröstet men vår säng är på tok för mjuk för det. Jag tycker inte att det känns tryggt alls så jag försökte med nestet och liggamma över kanten så som vissa gör men det funkar inte för mig så vid midnatt (vi går och lägger oss tidigt ) gav jag upp och gick ner till mitt krypin igen.
Det bjuder ju inte in till någpn mysig samvaro direkt men vi får nog prioritera hela familjens sömn.
Allt har sin tid är mitt mantra.

Vad jobbigt! Hoppas att det vänder snart! Klokt att tänka så men det innebär ju inte att det ändå inte kan kännas lite jobbigt under tiden.

 

[Positron]

För att vi fick handmjölka i en kopp och sen väcka honom och ge och 5 ml. Problemet med vår bebis har varit att han första 1,5 dygnet verkligen bara ville sova. Typ omöjlig att väcka. Så vi har fått handmjölka och sedan väcka honom för att mata och 5 ml var då max man hann innan han totaldäckade. Han somnade liksom vad man än gjorde, sittandes, liggandes, när man bytte blöja, när dom stack honom för att ta blodsocker osv osv. Såå trött bebis. Och det här har oroat personalen jättemycket trots att hans värden är bra, bara för att han är på gränsen till en stor bebis. Vi har varit mer avslappnade och tänkt att han vaknar när han vill ha mat, för mjölk har det funnits i mina bröst. Så det är skönt att han nu vaknar när han vill äta (men vi måste fortfarande väcka honom om det närmar sig tre timmar, annars hänger hotet med ersättning över oss ) och att han annars får sova som han vill! Känns så elakt att väcka en sån nöjd och fridsam bebis!

Aha, men då är det ju 5 ml när ni ger urmjölkat. Det säger ju ingenting om hur det är när han ammar.

Många bebisar sover bort det första dygnet. Har han legat lågt i blodsocker när de kollat? Annars hade jag verkligen inte oroat mig.
Däremot hade jag ammat på minsta signal som han ger och det kan han göra sovandes också. T.ex smaska med munnen, korva sig med kroppen, händer i ansiktet osv.

 

[FeatherCloud]

Och för mig funkar det inte heller för bebis kan bara sova näranära på sidan och ha fri tillgång till bröstet men vår säng är på tok för mjuk för det. Jag tycker inte att det känns tryggt alls så jag försökte med nestet och liggamma över kanten så som vissa gör men det funkar inte för mig så vid midnatt (vi går och lägger oss tidigt ) gav jag upp och gick ner till mitt krypin igen.
Det bjuder ju inte in till någpn mysig samvaro direkt men vi får nog prioritera hela familjens sömn.
Allt har sin tid är mitt mantra.

Har ju lite samma bekymmer med liggamning här hemma. Sängen är för mjuk/jag för tung, och amma in över babynestet gick inte här heller.
Vi kör iaf också två sovrum, mest för att 160-säng inte räcker till två vuxna och ett babynest. Tanken just nu är att bebis alltid sover i samma rum med en av oss och och så får den som är "fri" sova i andra rummet.

Tänker också att vi får prioritera sömn just nu

 

[Positron]

Vad jobbigt! Hoppas att det vänder snart! Klokt att tänka så men det innebär ju inte att det ändå inte kan kännas lite jobbigt under tiden.

Jo mannen tycker nog att det är riktigt trist och han har ju ändå hundarna och den skönaste sängen
Men jag tänker på hur jobbigt det hade varit om vi inte hade gästrummet. För det hade vi inte med stora barnet. Då sov jag på soffan de första veckorna innan jag fått koll på amningen. Men han kunde sova i nestet och jag var inte lika trött utan satt upp och ammade på nätterna

 

[FeatherCloud]

Usch, stackare! Hoppas att du kan få lite mer vila och återhämtning snart!

Tack! Nätterna har varit lite ångestfyllda hittills men efter inatt när bebis sovit nöjd känner jag mig styrkt, trots att jag wjäsj bara sovit knappt 4 timmar

 

[Positron]

Har ju lite samma bekymmer med liggamning här hemma. Sängen är för mjuk/jag för tung, och amma in över babynestet gick inte här heller.
Vi kör iaf också två sovrum, mest för att 160-säng inte räcker till två vuxna och ett babynest. Tanken just nu är att bebis alltid sover i samma rum med en av oss och och så får den som är "fri" sova i andra rummet.

Tänker också att vi får prioritera sömn just nu

180 säng är också för smalt för babynest enligt min man

Jag fick tipset om atg ha bebis på en handduk i sängen så kan man förflytta den när det är färdigätet utan att väcka. Då kan man dra bebis upp så att den ligger utom riskzon vid ens huvud typ.
Ifall man inte har en bebis som kräver närkontakt med tutte när den sover. Och om man själv orkar hålla sig vaken

 

[Sofie_B]

Aha, men då är det ju 5 ml när ni ger urmjölkat. Det säger ju ingenting om hur det är när han ammar.

Många bebisar sover bort det första dygnet. Har han legat lågt i blodsocker när de kollat? Annars hade jag verkligen inte oroat mig.
Däremot hade jag ammat på minsta signal som han ger och det kan han göra sovandes också. T.ex smaska med munnen, korva sig med kroppen, händer i ansiktet osv.

Ja precis, men han tog bara urmjölkat första tiden, var alldeles för trött för att orka engagera sig i någon typ av amningsaktivitet. Han kunde på sin höjd sträcka sig till att slicka lite på bröstet.

Nej, det har han inte så vi resonerar som du. Fri tillgång så fort han ger tecken, annars ingen stress!

 

[Sofie_B]

Tack! Nätterna har varit lite ångestfyllda hittills men efter inatt när bebis sovit nöjd känner jag mig styrkt, trots att jag wjäsj bara sovit knappt 4 timmar

Skönt!

 

[Mayalv]

För att vi fick handmjölka i en kopp och sen väcka honom och ge och 5 ml. Problemet med vår bebis har varit att han första 1,5 dygnet verkligen bara ville sova. Typ omöjlig att väcka. Så vi har fått handmjölka och sedan väcka honom för att mata och 5 ml var då max man hann innan han totaldäckade. Han somnade liksom vad man än gjorde, sittandes, liggandes, när man bytte blöja, när dom stack honom för att ta blodsocker osv osv. Såå trött bebis. Och det här har oroat personalen jättemycket trots att hans värden är bra, bara för att han är på gränsen till en stor bebis. Vi har varit mer avslappnade och tänkt att han vaknar när han vill ha mat, för mjölk har det funnits i mina bröst. Så det är skönt att han nu vaknar när han vill äta (men vi måste fortfarande väcka honom om det närmar sig tre timmar, annars hänger hotet med ersättning över oss ) och att han annars får sova som han vill! Känns så elakt att väcka en sån nöjd och fridsam bebis!

Vår första ville också bara sova första dygnet. Där var de inte oroliga (han var också en ganska stor kille) utan sa bara att det ofta är så. Vi gav mat i kopp när han var vaken och försökte amma det som gick mellan (men han somnade typ direkt).

Det löste sig ganska fort sen när han piggade på sig .

 

[cirkus]

Tack för input! Vi lyfte just den idén med min Bm under graviditeten, eftersom det känns viktigt att vi båda kan vara så delaktiga som möjligt. Me hon var bara tveksam överlag till att blanda så där fick vi inte så mycket stöd i att bolla. Men vi får se vad som funkar

Åh vad jag blir trött på såna BM, det är precis sånt som för blivande föräldrar att tveka på sina egna instinkter.

Med mina så fick alla tre flaska från början (två för att de var mini och en för att den var stor) , jag helammade en kort period men det blev för tufft ffa med tvillingarna så jag bestämde att gå över till bådeock metoden. Er bebis har ju redan visat att han kan både ock då tycker jag att det är en bra metod. Däremot om det visar sig att amningen slutar funka och man verkligen, verkligen vill amma så får man fasa över på bara amning

 

[Monifa]

Äntligen framme vid BF. Nu ser jag slutet på denna första del av en livslång resa UT UR MIN KROPP!

 

[Sofie_B]

Vår första ville också bara sova första dygnet. Där var de inte oroliga (han var också en ganska stor kille) utan sa bara att det ofta är så. Vi gav mat i kopp när han var vaken och försökte amma det som gick mellan (men han somnade typ direkt).

Det löste sig ganska fort sen när han piggade på sig .

Ja, nu har det löst sig för oss också och han ammar gärna, ofta och bra. Men sover som en stock däremellan. Kändes hela tiden så onödigt av dom att stressa upp sig, men det kanske är som dom säger att dom kan ha bra blodsocker och sen pang bom kraschar det bara, vad vet jag. Knappast någon expert efter 2,5 dag i mammaland.

 

[Sofie_B]

Äntligen framme vid BF. Nu ser jag slutet på denna första del av en livslång resa UT UR MIN KROPP!

Ja, heja heja! Fler bebisar vill vi ha!

 

[soom]

Tack snälla!

En av mina bästa vänner har endometrios men på det allra mest negativa sättet, hon har superstora problem och har fått opererats flera gånger och sätts i klimakteriet så fort dom inte gör IVF, bara för att hennes kropp inte kan hantera menstruation utan att nya cystor dyker upp. Så jag känner att jag kan en del om sjukdomen ändå, men hade hon inte haft det hade jag inte ens vetat vad det var. Och precis som du säger så gav dom den bara i förifarten när dom höll på att sy igen mig, utan uppföljande samtal eller information. Och fokus låg kanske inte just där då, man var ganska omtumlad och hade fokus på annat.

Just vid ett kejsarsnitt kanske det kan vara ok att fokus inte ligger på en endodiagnos, men då kanske de borde vara tysta och ta det senare, eller iaf boka in en uppföljning senare. Känns jätteviktigt med uppföljning, för mig blev diagnosen skitjobbig eftersom jag inte fick nåt stöd alls från vården. Jag känner också en med stora problem och såg framför mig konstanta smärtor, att inte kunna jobba, barnlöshet. Hade varit trevligt att få lite nyanserad information, behandlingsplan, nånstans att vända sig och inte bara ett "vi hittade endo, jag skriver ut ett recept på p-piller" när jag var helt groggy.

Det finns behandlingsmetoder utomlands som den svenska vården inte erbjuder. Om din kompis vill veta mer kan hon gå med i fb-gruppen Den dolda stigen.

Förlåt för OT