Det eviga "det hade ni ju aldrig kunnat föreställa er!" som prackats på en sen graviditeten gör mig mest less av de ovanstående.
Jo, vi hade kunnat föreställa oss.
För vi är både kapabla att känna empati för någon annans situation, fantasi för möjlig framtid och utfall för vårt och andras handlande samt gott hederligt logiskt tänkande.
Vare sig jag eller maken måste först uppleva en situation för att förstå hur den troligen är.
Fan vad bitter en av mina barnmorskor blev varje gång jag eller maken sköt ner hennes "Men ja, det kommer ni ju inte kunna föreställa er.
" med ett "Ja, det kan vi.
".
De resterande besserwisser-fasonerna gör mig bara arg.
Min mor försöker göra samma sak fast i smyg genom att säga "På min tid skulle man..." och "Är du säker att du ska/inte ska...?".
Turligt nog för mig har hon uppfostrat mig att inte låta någon gå på mig och att stå för mina åsikter.
Däremot är det otur för henne, då hon blir dömande då hon är osäker vilket hon är lite hela tiden.