Vinterföräldrar 16/17 del 3

[supersonic]

Både jag och maken har kommit fram till att vi har fått en svårare bebis.
Hon sover otroligt lite på dagen och i ganska korta stötar på natten, behöver mycket närhet, har nära till sina känslor och innehar ganska ordentliga röstresurser. Turligt nog har hon ganska mörk röst så skriken inte blir i falsett.

Vi har tre till bebisar i vår närhet som är födda inom spannet november-oktober och vi blir förundrade om och om igen över hur stillsamma, tysta och lätta att lägga ifrån sig deras bebisar är och har varit hela tiden.

Deras gråt är som små gnyenden jämfört med vad vi är van vid, även när vår är glad så hörs det ordentligt.
De kan välja om bebisen ska matas på en gång eller om de ska ta det en stund senare.
Och när deras bebisar behöver sova, då går de bara och lägger dem någonstans (säng/soffa/spjälsäng) och går sen därifrån så sover deras bebisar på en gång.
Och när deras barn är vakna behöver de inte lägga 100 % av deras uppmärksamhet på dem, de ligger ändå där och är lugna och nöjda med tillvaron. Allt detta efter att ha sovit middag 2-4 h i sträck.
Och de sov alla som minst 2 h i sträck på natten första levnadsveckan, standard är 3-4 h mellan matningar.

Standard-sömn för oss dagtid är ca 3x40 min varav en i vagn under rask promenad, sen kanske 5x10-15 min och så en tvångsinsomning på minst en timme i sele på kvällen innan det är dags att krypa till kojs.
Vissa gånger spontan-sover hon en timme mitt på dagen förutom sagda tider.
Sen är natten uppdelad i 2-2-2-1-1-1 h pass med matning emellan där hon faktiskt sover i spjälsängen så vi hinner vila upp oss.
En bra natt kläms det in en tretimmare någonstans, en dålig är alla pass på 40 min.

Känner delvis igen mig med min stora. Hon gick inte att varken lägga eller lämna till annan (inte ens sambon) utan att hon skrek nåt fruktansvärt. Var jag i stallet ett par timmar startade hon en stund efter jag åkt och skrek konstant till jag kom hem. Sov aldrig på dagarna och blev övertrött på kvällarna men sov tack och lov bra på nätterna. Det gick inte att få henne att acceptera nappflaska heller. När hon var sex månader kunde jag äntligen lämna henne till sambon utan att hon skrek. Hon är fortfarande väldigt återhållsam med vem hon går till och oerhört blyg. Vet att de på bvc sa att bebisar inte brydde sig om vem de var hos. Bullshit säger jag efter att ha haft en dotter som mycket väl visste vem som inte var mamma redan som liten bebis.
Håll ut! Det blir bättre! Har ni släkt (föräldrar) som kan avlasta så ni får vila, kanske en em eller liknande?

 

[hera_]

Perineralskydd, är det något som i regel används på förlossning?
Eller något man bör skriva om i förlossningsbrevet?

 

[supersonic]

Tips på Netflix serier?

Jag sträcktittade på outlander, men så läste jag också bokserien när den kom (för kanske 15 år sen?). Sjukt bra böcker och serien gjorde mig inte besviken! Tror dock bara säsong 1 ligger ute fortfarande.

 

[supersonic]

Perineralskydd, är det något som i regel används på förlossning?
Eller något man bör skriva om i förlossningsbrevet?

Ingen aning om vad det är ens

 

[snna]

Vi kan bilda klubb.

E har fått smeknamnet glader av mig men hon är allt annat än glad. Är hon hungrig skriker hon, har hon suttit, legat, badat eller ätit för länge skriker, när hon vaknar så skriker hon, är hon trött så skriker hon. Allt annat än roligt och jag börjar bli lite ledsen över att jag fått en svår bebis. Jag älskar henne men fy bövelen vad tufft det är.

http://www.mammacoach.se/blogg/2015/09/22/ett-oppet-brev-till-dig-med-en-high-needs-baby

[

 

[cute_beast]

Vi kan bilda klubb.

E har fått smeknamnet glader av mig men hon är allt annat än glad. Är hon hungrig skriker hon, har hon suttit, legat, badat eller ätit för länge skriker, när hon vaknar så skriker hon, är hon trött så skriker hon. Allt annat än roligt och jag börjar bli lite ledsen över att jag fått en svår bebis. Jag älskar henne men fy bövelen vad tufft det är.

Jag förstår dig.
Det är tungt som fan och vi pratar och skämtar ofta (typ varje dag) om det här hemma. Jag tror det är viktigt att få lätta på ens egen frustration ofta att jo, det är jobbigt och tungt att de blir så omedelbara skrik.

Nu när hon har lett mot oss ungefär över en vecka så syns det nästan tydligare, tycker jag.
För när hon ler är hon så otroligt glad, tills hon blir hungrig/uttråkad/trött/vill sitta/vill ligga ner/vill vara nära/vill bli rapad/har en fis på tvären/försöker skita/något annat så är det direkt 60 % av gångerna ett argt skrik. 40 % stora tårar och darrande underläpp.

Hon kan för det mesta bara ligga ifred brevid en en minut innan hon blir upprörd om man inte tittar på henne, oavsett om hon söker kontakt eller ej.
De 4 första veckorna sov hon verkligen inte mellan 21-03 eller 21-05 så jag grät av frustration och trötthet ofta då, nu kan hon faktiskt sova själv i sin egen säng hela natten inklusive somna in själv mot att jag matar så ofta jag sagt.

@Pilo Det visste jag inte om, tack för informationen.

 

[cute_beast]

http://www.mammacoach.se/blogg/2015/09/22/ett-oppet-brev-till-dig-med-en-high-needs-baby

[

Oj då jag kände igen mig i den texten.

 

[cute_beast]

Känner delvis igen mig med min stora. Hon gick inte att varken lägga eller lämna till annan (inte ens sambon) utan att hon skrek nåt fruktansvärt. Var jag i stallet ett par timmar startade hon en stund efter jag åkt och skrek konstant till jag kom hem. Sov aldrig på dagarna och blev övertrött på kvällarna men sov tack och lov bra på nätterna. Det gick inte att få henne att acceptera nappflaska heller. När hon var sex månader kunde jag äntligen lämna henne till sambon utan att hon skrek. Hon är fortfarande väldigt återhållsam med vem hon går till och oerhört blyg. Vet att de på bvc sa att bebisar inte brydde sig om vem de var hos. Bullshit säger jag efter att ha haft en dotter som mycket väl visste vem som inte var mamma redan som liten bebis.
Håll ut! Det blir bättre! Har ni släkt (föräldrar) som kan avlasta så ni får vila, kanske en em eller liknande?

Tack och lov så duger jag och maken lika mycket! Enda gången bara brösten duger är då hon är hungrig eller om hon verkligen blivit ledsen bortom point of no return. Men då blir hon å andra sidan argare på mig än honom om jag försöker trösta istället för att mata.
Han har också kunnat flaska henne med utpumpad bröstmjölk från start så vi har kunnat "tvinga" i henne mat när hon velat maratonsnutta.
Annars är det samma för oss, hon kan vara en liten stund hos någon annan när hon är glad, men de kan inte trösta och jag tycker hon har sökt skydd och närhet från alla andra än oss från start.
Tyvärr så är min mor något av en energislukare så jag orkar inte ha över henne nog ofta för att kanske vänja dottern vid henne så hon skulle kunna trösta i framtiden. Mina svärföräldrar som tar mindre energi att ha över bor 13 mil bort.

 

[cute_beast]

Så starkt att vara utan! Jag har tänkt tanken så många gånger, att nu får det vara nog! Men aldrig genomfört det.

@cute_beast Har du sett grupperna på FB om High Need Baby? (om du har FB) Jag har själv inte varit med där, men sett andra tipsa om det. För stöd och råd.

Jag väntar på provsvar.. För först på torsdag. Blir så trött på att känna mig sjuk utöver att vara gravid. Minsta lilla ger världens sammandragningar så jag måste stå still. Och molande värk till och från som inte släpper. Samtidigt måste ju sonen få sin omvårdnad och tid.
Tips på Netflix serier?

Har inte Netflix så vet ej om den finns där, men Agents Of Shield är riktigt bra tycker jag.
Mycket småskämt och action, men förstås lite sci-fi-igt fsst det utspelar sig i nutid, men då gillar ju jag sci-fi.

 

[Sleepan]

Jag sträcktittade på outlander, men så läste jag också bokserien när den kom (för kanske 15 år sen?). Sjukt bra böcker och serien gjorde mig inte besviken! Tror dock bara säsong 1 ligger ute fortfarande.

Tips - säsong 2 ligger på Viaplay.

 

[Lazy Lady]

Tips - säsong 2 ligger på Viaplay.

Å det är inte långt kvar till säsong 3

 

[cute_beast]

Fortsätter att kapa tråden.
Jag har sovit så bra i natt!
3+2,5+2+1 h med effektiv amning emellan och snabb sövning av bebis (kanske 15 min?) efter att hon hade varit vaken nästan hela dagen.
Nu sover hon faktiskt brevid mig i soffan så jag tar chansen och pluggar lite.

Kan bli en lång idag då karln inte hinner hem på lunch idag så min mitt på dagen-paus uteblir och det blir bara jag och bebis drygt 8 h. Stålsätter mig lite mentalt inför det samt planerar att promenera före och efter lunch för att få till lite mer sammanhängande sömn för damen.

 

[*Gotlandsrusset*]

Både jag och maken har kommit fram till att vi har fått en svårare bebis.
Hon sover otroligt lite på dagen och i ganska korta stötar på natten, behöver mycket närhet, har nära till sina känslor och innehar ganska ordentliga röstresurser. Turligt nog har hon ganska mörk röst så skriken inte blir i falsett.

Vi har tre till bebisar i vår närhet som är födda inom spannet november-oktober och vi blir förundrade om och om igen över hur stillsamma, tysta och lätta att lägga ifrån sig deras bebisar är och har varit hela tiden.

Deras gråt är som små gnyenden jämfört med vad vi är van vid, även när vår är glad så hörs det ordentligt.
De kan välja om bebisen ska matas på en gång eller om de ska ta det en stund senare.
Och när deras bebisar behöver sova, då går de bara och lägger dem någonstans (säng/soffa/spjälsäng) och går sen därifrån så sover deras bebisar på en gång.
Och när deras barn är vakna behöver de inte lägga 100 % av deras uppmärksamhet på dem, de ligger ändå där och är lugna och nöjda med tillvaron. Allt detta efter att ha sovit middag 2-4 h i sträck.
Och de sov alla som minst 2 h i sträck på natten första levnadsveckan, standard är 3-4 h mellan matningar.

Standard-sömn för oss dagtid är ca 3x40 min varav en i vagn under rask promenad, sen kanske 5x10-15 min och så en tvångsinsomning på minst en timme i sele på kvällen innan det är dags att krypa till kojs.
Vissa gånger spontan-sover hon en timme mitt på dagen förutom sagda tider.
Sen är natten uppdelad i 2-2-2-1-1-1 h pass med matning emellan där hon faktiskt sover i spjälsängen så vi hinner vila upp oss.
En bra natt kläms det in en tretimmare någonstans, en dålig är alla pass på 40 min.

Men fy då Förstår om ni är trötta. Säger som övriga kolla upp HNB

 

[*Gotlandsrusset*]

J börjar bli större och kräver mer. Här är det också bara mamma som gäller, pappa kan gå en liten stund om hon är mätt. Mysigt men lite "jobbigt" när brorsan också vill ha mammatid.

Funderar på sjal, någon som har tips?

 

[cute_beast]

J börjar bli större och kräver mer. Här är det också bara mamma som gäller, pappa kan gå en liten stund om hon är mätt. Mysigt men lite "jobbigt" när brorsan också vill ha mammatid.

Funderar på sjal, någon som har tips?

Trikåsjal har funkat super för oss, jag har blivit nördig och ska nu byta ut min mot en vävd sjal så det går att göra fler knyt. Min är ljust blå om du skulle vilja köpa en begagnad , använde den under hennes första tre veckor.

Sele har också varit otroligt bra, vi har en version med en tygpanel mellan bärare och bebis så det går att byta av varandra utan att ta ut bebisen. Heter Beco butterfly 2 och finns ny i Kina på brittiska ebay för halva priset av alla andra nya selar då modellen har utgått.

 

[Mirtai]

J börjar bli större och kräver mer. Här är det också bara mamma som gäller, pappa kan gå en liten stund om hon är mätt. Mysigt men lite "jobbigt" när brorsan också vill ha mammatid.

Funderar på sjal, någon som har tips?

Jag hade en looma sino till A och både han och jag älskade den. Den var lätt att knyta och fungerade toppen!

 

[Mirtai]

Trikåsjal har funkat super för oss, jag har blivit nördig och ska nu byta ut min mot en vävd sjal så det går att göra fler knyt. Min är ljust blå om du skulle vilja köpa en begagnad , använde den under hennes första tre veckor.

Sele har också varit otroligt bra, vi har en version med en tygpanel mellan bärare och bebis så det går att byta av varandra utan att ta ut bebisen. Heter Beco butterfly 2 och finns ny i Kina på brittiska ebay för halva priset av alla andra nya selar då modellen har utgått.

Och jag har en superfin vävd sjal från elleville som jag kan rekommendera

 

[et_flickan]

http://www.mammacoach.se/blogg/2015/09/22/ett-oppet-brev-till-dig-med-en-high-needs-baby

[

Jag har läst det där förut, flera gånger.

Jag tycker hon blir värre och värre för varje vecka. Nu tror jag hon är ännu värre pga ett språng (hoppas jag).

Jag förstår dig.
Det är tungt som fan och vi pratar och skämtar ofta (typ varje dag) om det här hemma. Jag tror det är viktigt att få lätta på ens egen frustration ofta att jo, det är jobbigt och tungt att de blir så omedelbara skrik.

Nu när hon har lett mot oss ungefär över en vecka så syns det nästan tydligare, tycker jag.
För när hon ler är hon så otroligt glad, tills hon blir hungrig/uttråkad/trött/vill sitta/vill ligga ner/vill vara nära/vill bli rapad/har en fis på tvären/försöker skita/något annat så är det direkt 60 % av gångerna ett argt skrik. 40 % stora tårar och darrande underläpp.

Hon kan för det mesta bara ligga ifred brevid en en minut innan hon blir upprörd om man inte tittar på henne, oavsett om hon söker kontakt eller ej.
De 4 första veckorna sov hon verkligen inte mellan 21-03 eller 21-05 så jag grät av frustration och trötthet ofta då, nu kan hon faktiskt sova själv i sin egen säng hela natten inklusive somna in själv mot att jag matar så ofta jag sagt.

@Pilo Det visste jag inte om, tack för informationen.

Igår fick jag ett skrattanfall. Antagligen är jag tröttare psykiskt än jag tror. Sambon och jag hade jätte roligt

Hon går verkligen från att sova till att i princip skrika hysteriskt om ingen tar upp henne samtidigt som hon slår upp ögonen. Får hon inte tutten i tid blir hon riktigt arg och jäklar i havet om man skulle råka stoppa in nappen vid fel tillfälle.

Men hon sover bra i vagn, kan ligga nån minut själv då och då om månen ligger i rätt fas till solen osv

 

[cute_beast]

Jag har läst det där förut, flera gånger.

Jag tycker hon blir värre och värre för varje vecka. Nu tror jag hon är ännu värre pga ett språng (hoppas jag).



Igår fick jag ett skrattanfall. Antagligen är jag tröttare psykiskt än jag tror. Sambon och jag hade jätte roligt

Hon går verkligen från att sova till att i princip skrika hysteriskt om ingen tar upp henne samtidigt som hon slår upp ögonen. Får hon inte tutten i tid blir hon riktigt arg och jäklar i havet om man skulle råka stoppa in nappen vid fel tillfälle.

Men hon sover bra i vagn, kan ligga nån minut själv då och då om månen ligger i rätt fas till solen osv

Vi hade den sämsta veckan hittills när hon var 5 veckor, gissar att det var första språnget.

Jag känner så igen mig i det du skriver, just den där ilskan är så uttröttande samtidigt som man ofta börjar skratta för att det blir så bisarra situationer.
Vi har samma situation med nappen, snacka om att hon kan ge en onda ögat om man gissar fel.

Vår lilla har tendens att ge ifrån sig ett "jag är övergiven och ensammast i världen"-tjut som följs av direkt gråt och att hon blir högröd vid vissa sovperioder innan hon har vaknat helt. Det blir lite skrattretande när hon sover på ens mage eller i selen. Om man omedelbart gullar med henne så somnar hon om utan att vakna.

Hon låg här brevid mig när jag började skriva den här posten, vaken och glad och sparkande i soffan medan hon avfyrade leende på leende. Halvvägs in kom ett gråt-tjut och hon blev jätteupprörd inom en halv sekund vilket visade sig vara hunger. Helt normalt.
Nu ska jag nog kasta ut oss på en promenad vilket hon älskar så hon får en halvtimme sömn till innan jag ska käka lunch.

 

[et_flickan]

Vi hade den sämsta veckan hittills när hon var 5 veckor, gissar att det var första språnget.

Jag känner så igen mig i det du skriver, just den där ilskan är så uttröttande samtidigt som man ofta börjar skratta för att det blir så bisarra situationer.
Vi har samma situation med nappen, snacka om att hon kan ge en onda ögat om man gissar fel.

Vår lilla har tendens att ge ifrån sig ett "jag är övergiven och ensammast i världen"-tjut som följs av direkt gråt och att hon blir högröd vid vissa sovperioder innan hon har vaknat helt. Det blir lite skrattretande när hon sover på ens mage eller i selen. Om man omedelbart gullar med henne så somnar hon om utan att vakna.

Hon låg här brevid mig när jag började skriva den här posten, vaken och glad och sparkande i soffan medan hon avfyrade leende på leende. Halvvägs in kom ett gråt-tjut och hon blev jätteupprörd inom en halv sekund vilket visade sig vara hunger. Helt normalt.
Nu ska jag nog kasta ut oss på en promenad vilket hon älskar så hon får en halvtimme sömn till innan jag ska käka lunch.

Det verkar rätt lika våra bebisar förutom att vi absolut inte får gulla med våran om hon skulle vakna. Helst ska vi försvinna så hon inte ser oss annars vaknar hon och är hysterisk.

Nu sover hon i knät på mig, halvsittandes med huvudet mellan mina knän
Var meningen vi skulle vara lite sociala med varandra men icke då, damen var tydligen trött