Sv: Vinterförälder 2012/2013 del 2
escade:
Jag är inte vintermamma, men väl höstmamma och mamma till en treåring. Jag känner med dig. Inget av mina barn har velat sova själv som bebisar. Jag har ALDRIG kunnat lägga ifrån mig mina barn.
Min första hade dessutom kolik och han vaknade var 20:e till var 30:e minut hela natten. Aldrig mer än 20-30 minuters sömn i stöten under dagarna. Jag kunde inte heller sitta med honom i soffan, utan det enda som funkade var när jag bar. Fram till han var 1 år sov han aldrig längre än en halvtimme i taget.
Han sov om jag bar, ibland i bil och jag var överlycklig om han nån gång somnade i barnvagn. Jag bar, bar, bar och liggammade.
Nya bebisen går inte heller att lägga ner. Hon hänger i bärsele när jag har storebror hemma. Är jag själv kan jag amma i soffan eller sängen och hon sover gärna 1,5 timme i stöten under dagen och 2-4 timmar i stöten på natten. Men liggammar även henne.
Med sonen blev det bättre när han kunde sitta upp i vagnen, för då kunde jag gå promenader och han somnade av alla intryck. Han kanske var 5-6 månader?
Nya donnan är snart 4 månader och jag ser ingen ljusning än tyvärr. Hon hatar dessutom bil. Men med bärsele så fixar jag det som behövs runt sonen och det går faktiskt att gå på toa.
Det är verkligen skitjobbigt och det känns oöverstigligt när man är mitt i det, men min 3-åring sover numer nästan alltid hela nätter (lite störd av lillasyster ibland och lite mardrömmar) och när jag ser tillbaka så har tiden verkligen gått fort. Det är en klen tröst, men det är den enda tröst jag har n u när tvåan beter sig likadant.
Du kommer att hitta vägar och han kommer att sova bättre. Minns de första försöken med sonen. Liggammade och sen flyttade jag sakta cm för cm bort från honom. Tog nog 15 minuter efter han somnat innan jag var ur sängen. Ner till sambon och tvn och 15 min senare vaknade sonen och jag sprang upp, liggammade, tog 10-15 minuter att komma ur sängen osv. Men en kväll sov han 1 timme och sen efter ett tag så hade han börjat sova längre pass utan att vi märkt det.
Håll huvudet högt och bunkra upp med bra böcker, filmer m.m om du har sovande bebis på dig. Det går över.
Det är mitt mantra. Det går över, det kommer att bli bättre. Jag grät nog 8-10 gånger om dagen med sonen. Släpp ut det om det känns bättre.