Sv: Vill så gärna ha ett till barn.
Jag kan förstå att det är oerhört frustrerande.
Mitt förhållande är ju dock lite annorlunda

Men jag har varit där du är.
Sambon är 16 år äldre än mig. Vi träffades för 6 ½ år sedan, Jag var då 20 och han 36.
Då hade jag inte en tanke på att skaffa barn, och han hade redan tre, så han hade heller inte en tanke på det.
När jag blev 24 vände det och jag blev sjukt sugen på en liten knodd. Han ville fortfarande inte.
Jag fick problem med mina p-piller och fick sluta. Och han, tja, vi skyddade ju inte direkt oss något vidare.
Ett halvår senare blev jag av med mensen, och vi misstänkte graviditet. Tyvärr var det falskt alarm, och han blev om möjligt ännu mer besviken än jag.
Så då körde vi igång på riktigt och ett år senare väntade vi barn
Sambon har också pratat om att sterilisera sig. Men han drar sig för det.
Han har hela tiden sagt att jag fick bara ett barn av honom. Så nu har jag ställt in mig på bara ett.
Så efterhand som vår nu 5 månader gamla dotter växt ur kläder, så har jag gett bort dem.
Nu känns det däremot som att han har börjat vackla i sitt beslut om bara ett barn till...... Beslutsångest på hög nivå
Man kan ju inte tvinga dem, men han borde åtminstone lyssna på dig, istället för att bara bli irriterad och gå in i försvarsställning.
Uppenbarligen så mår du dåligt av det, och då mer än någonsin borde han ju bry sig om att lyssna på vad du har att säga.