Föra upp o ner???
Jag sätter in det där jag anser att det bör vara o sen ger jag kraftfoder. Har aldrig varit med om att hästen visar misstycke.
Så gör jag med, och använder lite smaskig betfor som godis.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Föra upp o ner???
Jag sätter in det där jag anser att det bör vara o sen ger jag kraftfoder. Har aldrig varit med om att hästen visar misstycke.
Jag tycker mig se många 3-åringar som rids på bridongbett.
Är det ngt nytt?
Vad anser ni är nyttan med det- ni som föredrar det? 2 eller 3 delar?
Jag som är av den gamla stammen har använt ett relativt tjockt som unghästen törs ta ett litet stöd på.
Fast detta svaret tycker jag blev lite av "god dag yxskaft". Självklart ser inte alla hästar likadana ut i munnen och självklart passar inte en typ av bett till alla hästar. Ingen har väl påstått motsatsen?
Jag reagerade på ditt påstående att du aldrig sett någon häst trivas på ett tjockt bett och att man måste dra åt nosremmen hårt för att de ska hålla munnen stängd med ett tjockt bett. Och jag har inte alls upplevt dessa problem utan har alltså en helt annan erfarenhet än dig. Jag tycker det är en styggelse att det enbart finns bridongbett i handeln idag. Ju smalare bett, desto skarpare bett.
Fast hur en unghäst som aldrig haft bett öht och ffa inte ridits på det så värst så förstår jag inte hur du ska bedöma "vad hästen väljer helst "Ja man bör iallafall ta reda på var hästen trivs med att ha bettet och vad för bett hästen trivs med om man nu ska ha något i hästens mun. Något annat tycker jag faktiskt är elakt. Hur kan du veta exakt på vilken millimeter hästen trivs bäst med att ha bettet eller vilket bett hästen föredrar om du inte frågar den som vet bäst, dvs hästen?
Att din häst inte visar missnöje kan lika gärna bero på att den har funnit sig i att den inte har något val. Hade du frågat den så kanske du hade fått ett annat svar än vad du får idag. Eller så har du enbart haft tur att dina hästar har gillat just det bettet på just det stället som du har satt det. Att man ska fråga och lyssna på sin häst ser jag som själva kärnan i förhållandet mellan häst och människa.
Ja och jag tror att trenden som går mot bettlöst för att "inga hästar helt plötsligt trivs med bett" som spridit ut sig på sistone beror just på detta. Det blir ganska svårt att rida på enbart bridongbett på en häst som inte lärt sig att ta kontakten, dels så är bettet jätteskarpt och sen har få så känsliga händer och armar. En del tror dom har känsliga händer när dom rider med slappa halvöppna händer och då förstår dom inte att underarmarna blir väldigt stumma och spända och det blir ingen elastisk kontakt till hästens mun som det blir när man stänger handen, först då kan underarmarna slappna av. Jag ser detta jättemkt idag.
Det är väl enkelt, du sätter in bettet i munnen på hästen och studerar hur hästen hanterar det. Du behöver ju inte rida med bettet för att studera det. Jag rider in och lägger grunden med bettlöst på alla mina hästar, sen stoppar jag in bett i munnen, utan tyglar, och rider med bettet bara sittandes där utan att använda det. Då märker man ganska tydligt om/hur hästen anammar just bettet även utan inverkan. Om hästen visar obehag eller trixar mycket med munnen, kan man bara byta bett och se om beteendet förändras. Min egen gillade inte alls det första som är lite tjockare, inga stora grejer, men ett klart ogillande, då bytte jag till ett annat, något smalare, och vips var det problemet borta. Då hade jag inte tagit i tygeln ännu. Det behöver iof inte bero på just tjocklecken, dom här betten som jag bytte mellan (vanliga tvådelade träns-bett) hade lite olika form på på bettdelen, det som han gillade var "rundare" i formen, medans det som han ogillade var lite "kantigare", så det kan ju ha berott på det. Men självklart kan man bedöma vad en häst väljer helst helt utan att ens ta i tyglarna.Fast hur en unghäst som aldrig haft bett öht och ffa inte ridits på det så värst så förstår jag inte hur du ska bedöma "vad hästen väljer helst "
Som alltid är det ju ryttarens egen bedömningsfråga utifrån kunskap och känsla sen .
Jag funderar inte så mycket på om bettet är tjockt, smalt, eller vad. Skarphet har bara med hur du använder det att göra. Om hästen trivs bättre på ett smalt, så är det ju uppenbart inte skarpare enligt hästens egen bedömning. Jag tycker det är bra att folk har blivit lite mer upplysta om att tjockleck och storlek har betydelse för hur det käns i munnen för hästen, utöver hur det hanteras, så att folk "provar ut" bett i större utsträckning och i första hand försöker lösa problem den vägen istället för att bara sätta på nosgrimma för att hästen är "orolig" i munnen.Ja, men precis. Jag tänkte skriva att långt ifrån alla hästar ska ridas med så skarpa bett som säljs idag, och långt ifrån alla ryttare klarar att rida med dessa bett.
Hästtandläkare i all ära, men jag tror att de sällan är insatta i hela biten, så att säga. De ser hästens mun och drar slutsatser utifrån storleken på den, men missar resten av ekvationen, dvs ryttaren och hur hästen arbetar. Jag tycker det är helt otroligt hur hästtandläkare så totalt har kunnat styra marknaden för bett i Sverige. Det går inte längre att hitta de tjocka betten i butik.
Det är viktigt det du skriver. Dessutom är det vanligt med raka armar. Ej böjda armbågar som ska den räta linjen mellan armbåge via tygeln till hästens mun.Ja och jag tror att trenden som går mot bettlöst för att "inga hästar helt plötsligt trivs med bett" som spridit ut sig på sistone beror just på detta. Det blir ganska svårt att rida på enbart bridongbett på en häst som inte lärt sig att ta kontakten, dels så är bettet jätteskarpt och sen har få så känsliga händer och armar. En del tror dom har känsliga händer när dom rider med slappa halvöppna händer och då förstår dom inte att underarmarna blir väldigt stumma och spända och det blir ingen elastisk kontakt till hästens mun som det blir när man stänger handen, först då kan underarmarna slappna av. Jag ser detta jättemkt idag.
Vad var anledningen då?Det är viktigt det du skriver. Dessutom är det vanligt med raka armar. Ej böjda armbågar som ska den räta linjen mellan armbåge via tygeln till hästens mun.
Jag är oxå glad över att remontgrimman kommit tillbaka. En Aachengrimma som spänns fel kan skapa munproblem. När jag hade remontgrimman i början av 90-talet tyckte folk att det var ,"fult,".
Det var inte av den anledningen som jag hade nosgrimma.
Jag funderar inte så mycket på om bettet är tjockt, smalt, eller vad. Skarphet har bara med hur du använder det att göra. Om hästen trivs bättre på ett smalt, så är det ju uppenbart inte skarpare enligt hästens egen bedömning. Jag tycker det är bra att folk har blivit lite mer upplysta om att tjockleck och storlek har betydelse för hur det käns i munnen för hästen, utöver hur det hanteras, så att folk "provar ut" bett i större utsträckning och i första hand försöker lösa problem den vägen istället för att bara sätta på nosgrimma för att hästen är "orolig" i munnen.
Sen har det naturigtvis stor betydelse hur tyglarna används, problem med handhavandet kan ju också döljas med en nosgrimma, och då är kanske ett tjockare bett bättre, så det åtminstone blir mindre obehagligt för hästen.
Varför använder man nosgrimma då? För att stabilisera bettet bla har jag hört som argument, men vore det inte bättre att anpassa bettet till hästen istället? För det är just det som är problemet, att behöver man stabilisera bettet, så passar det inte från början eller så handhar man tyglarna fasligt illa och då passar inget bett särskilt bra öht.Att lyssna på hästen är väl ändå en självklarhet.
Jag tror inte man döljer några problem genom att dra åt nosgrimman. Såvida man inte drar åt för kung och fosterland då så kan hästar som vill gapa göra det trots sin nosgrimma. De kan dessutom visa motvilja mot bettet även på andra sätt.
Jag är, som alltid, förvånad över hur du uppenbarligen lärt dig använda nosgrimman...
Ja, men precis. Jag tänkte skriva att långt ifrån alla hästar ska ridas med så skarpa bett som säljs idag, och långt ifrån alla ryttare klarar att rida med dessa bett.
Hästtandläkare i all ära, men jag tror att de sällan är insatta i hela biten, så att säga. De ser hästens mun och drar slutsatser utifrån storleken på den, men missar resten av ekvationen, dvs ryttaren och hur hästen arbetar. Jag tycker det är helt otroligt hur hästtandläkare så totalt har kunnat styra marknaden för bett i Sverige. Det går inte längre att hitta de tjocka betten i butik.
Håller med dig till viss del, men mestadels tror jag det handlar om ren okunskap från ryttare själva. Att lägga skulden på hästtandläkare är att dra det lite långt, dom försöker nog bara tala om alternativen och hur olika typer av bett ligger i hästmunnen (utifrån hur det ser ut där inne). Den ridtekniska biten måste nog hästtränaren själv ansvara för att dom förstår sig på och utifrån det anamma det hästtandläkaren rekomenderar för just sin häst. Sen har det tycker jag inte någon större betydelse om bettet är smalt eller brett/tjockt, man ska vara försiktig oavsett. Även ett tjockare bett blir obehagligt i fel händer även om det kanske blir mindre obehagligt.Problemet med hästtandläkare som ordinerar bett är ju oftast att de själva inte utbildat hästar eller rider på någon högre nivå.
Det är ju inte bara rekommendation av smala bett som är lite problem i iaf mina ögon. Att var och varannan människa ska ha rakt bett på sina outbildade hästar ser jag också som problem.
De har hästar som går emot bettet. Det gör inte det bara pga bettet. Utan mer pga att de är outbildade. Och det raka bettet tycker jag ger luddigare signaler när man är på basic nivå framför allt. Och då fördröjer man utveckling/utbildning som hade gjort att människa och häst snabbare kan komma till lätt kontakt och dialog istället för att streta mot varann.
Såna rekommendationer tror jag man fått mindre av om tandläkarna förstått hästutbildning.
Precis som man hade varit försiktig med smala bett i högre grad.
Håller med dig till viss del, men mestadels tror jag det handlar om ren okunskap från ryttare själva. Att lägga skulden på hästtandläkare är att dra det lite långt, dom försöker nog bara tala om alternativen och hur olika typer av bett ligger i hästmunnen (utifrån hur det ser ut där inne). Den ridtekniska biten måste nog hästtränaren själv ansvara för att dom förstår sig på och utifrån det anamma det hästtandläkaren rekomenderar för just sin häst. Sen har det tycker jag inte någon större betydelse om bettet är smalt eller brett/tjockt, man ska vara försiktig oavsett. Även ett tjockare bett blir obehagligt i fel händer även om det kanske blir mindre obehagligt.
Jag upplevde tvärtom med min nuvarande kuse- att det raka bettet funkade mer tydligt. Efter en tid med mestadels rakt bett fungerar delade oxå. Har aldrig ridit på raka bett innan alls så det är ingen rekommendation jag gör till andra. Men min häst har tunna slemhinnor över extremt smala vassa benkanter i lanerna och gillar iofs inte tryck på tungan heller- men just att trycket sprids över större yta gjorde den hästen lugnare och mer kommunicerbar. Vi kunde sluta streta mot varandraProblemet med hästtandläkare som ordinerar bett är ju oftast att de själva inte utbildat hästar eller rider på någon högre nivå.
Det är ju inte bara rekommendation av smala bett som är lite problem i iaf mina ögon. Att var och varannan människa ska ha rakt bett på sina outbildade hästar ser jag också som problem.
De har hästar som går emot bettet. Det gör inte det bara pga bettet. Utan mer pga att de är outbildade. Och det raka bettet tycker jag ger luddigare signaler när man är på basic nivå framför allt. Och då fördröjer man utveckling/utbildning som hade gjort att människa och häst snabbare kan komma till lätt kontakt och dialog istället för att streta mot varann.
Såna rekommendationer tror jag man fått mindre av om tandläkarna förstått hästutbildning.
Precis som man hade varit försiktig med smala bett i högre grad.
Jag upplevde tvärtom med min nuvarande kuse- att det raka bettet funkade mer tydligt. Efter en tid med mestadels rakt bett fungerar delade oxå. Har aldrig ridit på raka bett innan alls så det är ingen rekommendation jag gör till andra. Men min häst har tunna slemhinnor över extremt smala vassa benkanter i lanerna och gillar iofs inte tryck på tungan heller- men just att trycket sprids över större yta gjorde den hästen lugnare och mer kommunicerbar. Vi kunde sluta streta mot varandra
Tror jag inte alls . Alla kunniga ryttare väljer bett som hästen fungerar på och trivs med i kombo med att bettet har möjlighet utifrån det man avsett i fråga om inverkan och det som passar hästen .Vad jag upplevt beror vilket bett hästen "väljer", på vilken hand som håller i. Jag tror att en mycket skicklig ryttare kan rida "vilken häst som helst" på "vilket bett som helst", medan en ryttare med lite mer begränsad skicklighet i större utsträckning behöver hitta ett bett hästen "går bra på". Sedan jag började tänka så har jag haft ganska mycket mindre problem med att hitta "rätt bett"...
du får ju verkligen tro precis vad du vill. Jag kanske haft hästar som inte alls är kräsna och likaså de flesta betydligt mer rutinerade jag känner till som har ett fåtal träns + tränsbett på alla sina hästar, vad vet jag. I stora drag tror jag ändå att det stämmer, eller ja, jag vet att det, utifrån mina erfarenheter, stämmer. Ofta skapar man sig problem man inte alls behöver ha bara genom att oroa sig. Du bekräftar ju dessutom min tes genom ditt svar så jag fattar inte riktigt vad det är att orda om.Tror jag inte alls . Alla kunniga ryttare väljer bett som hästen fungerar på och trivs med i kombo med att bettet har möjlighet utifrån det man avsett i fråga om inverkan och det som passar hästen .