Viktigaste i livet

[Lycanthrope]

Är det så det blir?
Isåfall vill jag faktiskt ALDRIG ha barn.

Jag älskar min sambo, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.

Det kommer de alltid göra, barn eller ej.
Men om min sambo (dåvarande make kanske?) kommer tycka barnet är det viktigaste i hans liv, då vill jag inte vara med.

Måste det bli så?

 

[Ramona]

Sv: Viktigaste i livet

Jag blir nästan lite chockad över vad du skriver. Det är ju inte så att barnen konkurrerar med dig i något avseende!
Du är ju fortfarande din sambos partner, barnen är annorlunda.

 

[doglover]

Sv: Viktigaste i livet

Är det så det blir?
Isåfall vill jag faktiskt ALDRIG ha barn.

Jag älskar min sambo, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.

Det kommer de alltid göra, barn eller ej.
Men om min sambo (dåvarande make kanske?) kommer tycka barnet är det viktigaste i hans liv, då vill jag inte vara med.

Måste det bli så?

Föräldrar tycker väl oftast att deras barn är det viktigaste?

Mitt barn betyder allt för mig, men det gör även min sambo också.

 

[jerseyko]

Sv: Viktigaste i livet

Svår att förklara, det är ju så olika, men ska jag förklara hur det är för mig med din text.

Innan barn:
Jag älskar min sambo, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.

Med barn:
Jag älskar min sambo och vårt barn, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.



Min son har inte konkurrerat bort en massa saker som förut var viktigast för mig, han har snarare klivit in på en delad 1a plats med min sambo.

 

[doglover]

Sv: Viktigaste i livet

Så är det för mig med! Min son konkurrerar ju inte ut min sambo heller. Jag älskar ju honom lika mycket nu som då.

 

[Bebben]

Sv: Viktigaste i livet

Jag älskar min son mest av allt i hela världen, ja.
Jag älskar dock hans pappa precis lika mycket fortfarande. Och absolut mest i världen på just DET sättet. Det går inte ens att jämföra min kärlek mellan dom, för den är helt annorlunda.

Mina hundar är fortfarande lika viktiga också, jag har till och med skaffat min tredje.

Man har rätt mycket kärlek att dela med sig av Den tar inte slut efter sambon och hästen, utan det räcker till ett barn också. Ja, säkert tre stycken för den delen.

 

[havreflinga]

Sv: Viktigaste i livet

Åh vad jag känner igen mig i dina funderingar! Roligt att se att nån mer tänkt så. Det är nog ganska ovanligt.

Jag pratade mycket med min man om detta innan vi skaffade barn. Vi kom överens om att mamma+pappa-relationen är den viktigaste, för om den är stark och bra blir det automatiskt ett bra klimat för barnen. Vi tror att barnen har en nästan medfödd önskan om att mamma och pappa ska älska varandra.

Givetvis måste barn få känna att de är älskade av sina föräldrar, men om mamma och pappa glider ifrån varandra upplever de det negativt, oavsett hur mycket kärlek de får från föräldrarna.

Så vi lovade varandra att komma ihåg detta när vi fick barn.

Det viktigaste i mitt liv är faktiskt jag själv. Om jag ser till att jag mår bra räcker min kärlek för väldigt många. Målet är att älska hela världen!

 

[Kickis]

Sv: Viktigaste i livet

Min son har inte konkurrerat bort en massa saker som förut var viktigast för mig, han har snarare klivit in på en delad 1a plats med min sambo.

Håller med helt! Visst att man kanske får lite mindre tid ju mer saker man sätter på "1:a plats"... men det är de värt!..

 

[Kickis]

Sv: Viktigaste i livet

Det viktigaste i mitt liv är faktiskt jag själv. Om jag ser till att jag mår bra räcker min kärlek för väldigt många. Målet är att älska hela världen!

Oxå mycket bra sagt!!!!

 

[CosmicQueen]

Sv: Viktigaste i livet

Jag älskar min sambo & mina djur precis lika mkt som innan våran son kom till världen. Man kan ju älska flera & på olika sätt. Dom behöver inte konkurera ut varandra.

 

[Bellatrix]

Sv: Viktigaste i livet

Jag ville inte ha barn, inte så mycket för att jag trodde att ett barn skulle konkurera ut annat, men av många andra orsaker.

Jag älskar fortfarande min sambo och mina djur lika mycket. Just nu har jag däremot svårt att hinna med dom eftersom Ronja är 2 månader och tar väldigt mycket tid.

Men sanningen är ju att jag väljer min dotter framför vem eller vad som helst. Ronja är det viktigaste i mitt liv sedan hon föddes.

Vet en tjej som envist täker föda upp katter fast båda hennes barn har utvecklat astma mot katter. För hon tänker inte ge upp sina drömmar.
Det är i mina ögon fullständigt förkastligt, man kan inte leka med sina barns liv för att man själv vill ha katterna.
Skulle Ronja visa sig vara allergisk så flyttar djuren på studs även om mitt hjärta brister vid tanken på det.

 

[CillaW]

Sv: Viktigaste i livet

Det märkliga är att man faktiskt inte har en begränsad mängd kärlek, utan den blir bara större ju fler man har att älska.

Inte älskar jag mina hästar mindre än innan jag hade barn.

Jag bara älskar barnen ännu mer.

 

[cafu]

Sv: Viktigaste i livet

Håller med i vad flera av er skrivit, visst räcker kärleken till både sambo och häst och kanske hund även efter man fött barn!

Men om saker och ting ställs på sin spets blir det ändå en intressant fråga...min stora skräck är t ex just att sonen ska bli allergisk. Jag kan inte säga att det vore självklart för mig att göra mig av med djuren. Min sambo är allergisk och det fungerar för oss att ha djur, hans familj hade också djur när han var liten, så jag skulle in i det längsta försöka hitta en lösning.

Jag ville inte ha barn, inte så mycket för att jag trodde att ett barn skulle konkurera ut annat, men av många andra orsaker.

Jag älskar fortfarande min sambo och mina djur lika mycket. Just nu har jag däremot svårt att hinna med dom eftersom Ronja är 2 månader och tar väldigt mycket tid.

Men sanningen är ju att jag väljer min dotter framför vem eller vad som helst. Ronja är det viktigaste i mitt liv sedan hon föddes.

Vet en tjej som envist täker föda upp katter fast båda hennes barn har utvecklat astma mot katter. För hon tänker inte ge upp sina drömmar.
Det är i mina ögon fullständigt förkastligt, man kan inte leka med sina barns liv för att man själv vill ha katterna.
Skulle Ronja visa sig vara allergisk så flyttar djuren på studs även om mitt hjärta brister vid tanken på det.

 

[Lycanthrope]

Sv: Viktigaste i livet

Svår att förklara, det är ju så olika, men ska jag förklara hur det är för mig med din text.

Innan barn:
Jag älskar min sambo, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.

Med barn:
Jag älskar min sambo och vårt barn, jag älskar min nordsvensk. De är mitt allt och jag bryr mig obeskrivligt mycket om dem.



Min son har inte konkurrerat bort en massa saker som förut var viktigast för mig, han har snarare klivit in på en delad 1a plats med min sambo.

Bra svar!

Åh vad jag känner igen mig i dina funderingar! Roligt att se att nån mer tänkt så. Det är nog ganska ovanligt.

Jag pratade mycket med min man om detta innan vi skaffade barn. Vi kom överens om att mamma+pappa-relationen är den viktigaste, för om den är stark och bra blir det automatiskt ett bra klimat för barnen. Vi tror att barnen har en nästan medfödd önskan om att mamma och pappa ska älska varandra.

Givetvis måste barn få känna att de är älskade av sina föräldrar, men om mamma och pappa glider ifrån varandra upplever de det negativt, oavsett hur mycket kärlek de får från föräldrarna.

Så vi lovade varandra att komma ihåg detta när vi fick barn.

Det viktigaste i mitt liv är faktiskt jag själv. Om jag ser till att jag mår bra räcker min kärlek för väldigt många. Målet är att älska hela världen!

Det låter jättebra! Så ska det vara.

Men om saker och ting ställs på sin spets blir det ändå en intressant fråga...min stora skräck är t ex just att sonen ska bli allergisk. Jag kan inte säga att det vore självklart för mig att göra mig av med djuren. Min sambo är allergisk och det fungerar för oss att ha djur, hans familj hade också djur när han var liten, så jag skulle in i det längsta försöka hitta en lösning.

Samma här.

Jag skulle ALDRIG kunna göra mig av med nordis, det finns inte en chans i världen. Allt vi vart med om tillsammans, nej, inte en chans.
Och hunden är också en del av mig.

Får lösa det så gott det går!

 

[mino]

Sv: Viktigaste i livet

Det finns många olika former av kärlekar, tänker jag. Barnen behöver en typ av kärlek som är ganska annorlunda än den vuxna behöver. Mitt intryck är att många kvinnor glider in i att behandla hela familjen med den sorts kärlek som barnen behöver, dvs en mer uppoffrande, omsorgsfokuserad kärlek. Det kan jag möjligtvis se som en risk, att man inte förmår att särbehandla relationer utan räknar alla praktiska omsorger som kärlekshandlingar mot alla i familjen. Att man är så upptagen med en form av uttryck för kärlek att man inte har tid till flera.

Sen är jag väldigt intresserad av detta med kärlekshandlingar och hur det funkar. En del uttrycker sin uppfostringsfilosofi ungefär i stil med att "det är tydliga ramar men mycket kärlek". Jag är väldigt nyfiken på vad denna kärlek praktiskt består av. Själv har jag i efterhand förstått att mina föräldrar slösade kärlek på mig på olika sätt, i alla fall kan jag förstå att de tyckte att pussar och kramar samt olika praktiska omsorger var tydliga budskap att de älskade mig. Ändå har jag aldrig (förrän nu när vår relation har blivit bättre) känt mig älskad av dem. Så för mig är det fortfarande något av ett mysterium hur man uttrycker kärlek så att det går fram till mottagaren. Det är långt ifrån enkelt. Jag tror att havreflinga är något på spåren när hon menar att kan hon älska sig själv och ta hand om sig själv så är det lätt(are) att visa kärlek till andra.

 

[Dravena]

Sv: Viktigaste i livet

Jag vill minnas att du skrev likadant om din förra sambo? Det är nog lika bra att du väntar med barn tills du är villig att låta dem stå i centrum. För så lär det nog bli, varesig du vill eller inte.

 

[taccotad]

Sv: Viktigaste i livet

Det märkliga är att man faktiskt inte har en begränsad mängd kärlek, utan den blir bara större ju fler man har att älska.

Inte älskar jag mina hästar mindre än innan jag hade barn.

Jag bara älskar barnen ännu mer.

Så klokt! För det är ju verkligen så.

 

[No1]

Sv: Viktigaste i livet

Jag har funderat i dessa banor även jag fast i olika versioner.

Jag tror att så länge man bor med barnens pappa så är det nog inte särskilt komplicerat vare sig gällande kärlek eller prioriteringar.
Du och pappan har ju liksom kärleken till barnen gemensamt.

Däremot föreställer jag mig att om man träffar en ensamstående pappa så får man kanske aldrig chansen att känna att man kommer i första hand eftersom du aldrig kan konkurrera med hans barn.

Givetvis är det så det SKA och MÅSTE vara om han är sund i skallen och inte en pappa som mer eller mindre är ointresserad av sitt barn.
Fast det är rätt gott att vara med en kille utan barn för då får ens ego den totala uppmärksamheten, jag är prio 1 om hans kärlek

Notera att jag dock aldrig skulle känna svartsjuka gentemot ett barn, vill klargöra det.

 

[cirkus]

Sv: Viktigaste i livet

Vad är du så rädd för ?

 

[chrysler]

Sv: Viktigaste i livet

Man älskar olika individer på olika sätt, men ja, jag älskar mitt barn mest i hela världen, mer än jag någonsin älskat ngn annan.
& det vet min sambo om, det är samma för honom skulle jag tro annars hade jag i ärlighetens namn blivit fundersam.
Vad är det som är så fel i att ngn älskar ditt barn mer än de älskar dig?