vem köper en ponny för 100 000?

[Shudde]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag tror att de flesta föräldrar hjälper sina barn med det de kan och det barnen behöver hjälp med. Jag ser inte riktigt skillnaden mellan att hjälpa sitt barn med lägenhet eller finansiera med en bra häst/ponny om man har möjlighet. De flesta barn kan inte få hjälp med någotdera, men det betyder väl inte att man ska låta bli att hjälpa barnet för det?

Vad är det för fel på att leva lite i lyx, så länge man vet om att man gör det?

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

En ponny för 100000 betyder inte att hela familjen får anpassa sitt liv, snarare skulle jag tro tvärtom. Har man råd att köpa en ponny för de pengarna har man råd med helinackordering och kan bara åka och rida.

Det tror jag är svårt att säga. Det finns alltid en alternativkostnad att beakta, och jag tror uppriktigt sagt att få familjer är så täta att det saknar betydelse.

 

[Shudde]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag håller med, men jag förstår inte riktigt vart du vill komma? Vill man ha en häst som kostar mycket för att man trivs bäst med den och för att man tycker det är roligt att tävla, då är det väl fantastiskt om man har råd att ge sitt barn en sån. Vill barnet inte tävla eller hellre vill ha en annan ponny så köper man väl den? Varför skulle det automatiskt innebära att barnen blir pressade eller inte tycker att det är roligt för att de får en dyr ponny?

 

[Shudde]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Och jag tror att du har fel. Jag tror få familjer som köper den typen av ponnyer får en inverkan ekonomiskt som påverkar hela familjen. Nu kanske det beror på mina erfarenheter och möten i livet, men den inkluderar åandra sidan ganska många familjer med hästar och ponnyer i den prisklassen och över.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag håller med, men jag förstår inte riktigt vart du vill komma? Vill man ha en häst som kostar mycket för att man trivs bäst med den och för att man tycker det är roligt att tävla, då är det väl fantastiskt om man har råd att ge sitt barn en sån. Vill barnet inte tävla eller hellre vill ha en annan ponny så köper man väl den? Varför skulle det automatiskt innebära att barnen blir pressade eller inte tycker att det är roligt för att de får en dyr ponny?

Jag tänker på en familj som var intresserad av en häst som jag hade. Där såg man på köpet som en "investering". Dottern älskade hästen, men föräldrarna stack inte under stol med att om någon kom med ett högt bud, så var den omedelbart till salu.

Det kanske är ett extremt exempel, men jag tror att många tänker så. Och då vet jag inte om man sätter omtanken kring barnet och hästen och deras relation så särskilt högt upp på prioriteringslistan. Ens alls.

Jag hade inte tyckt att det var jätteroligt, om jag hade varit barnet.

 

[yennork]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Men inget av vad du säger har egentligen med priset på ponnyn att göra. Föräldrar som pushar sina barn eller lägger hela sitt liv på barnens intresse finns överallt, oavsett om ponnyn kostar 10.000 eller 100.000. Precis som det finns föräldrar som stöttar och ställer upp utan att ställa omöjliga krav.

 

[Madick]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Oj, nu blev det så många frågor på en gång.

Ja, jag är en tävlingsmänniska och jo, jag önskar att jag hunnit längre innan barnen eftersom det nu kommer vara väldigt svårt att nå upp till den nivå jag vill komma upp i.

Jag har fått acceptera att mina barn inte vill rida alls, så egentligen är det här ett icke-problem, men OM man är en tävlingsinriktad individ så är den ponny som passar bäst en man kan tävla med. Alla är inte det, och att då köpa en tävlingsponny för massor med pengar är såklart att göra barnet en stor otjänst. Att barn och ponny passar ihop är också en självklarhet, att ponnyn är dyr betyder inte att det är rätt ponny.

Med ponnytiden menar jag just tiden med ponny, att rida häst av rätt storlek och fason beroende på vad det är man är intresserad av. Som tidigare sagt hade jag ingen ponnytid alls utan satt och slet med stora hästar från jag var 6 år och knappt nådde nedanför sadelkåporna. Min första ponny dök upp när jag var 20 år när hon var 1½, när hon var 5 år var det den ponny jag önskar jag haft när jag var yngre. Snäll, rolig, hoppade suveränt, rörde sig tillräckligt bra, buskul och säker i skogen. En riktigt bra allroundponny att ha i början av sitt hästeri. Nu valde jag att sälja innan hon tävlat mer än LB, men hade jag behållit henne och tävlat vidare istället för att börja om med hennes avkomma så hade jag kunnat sälja för de pengar vi talar om tidigare.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Men inget av vad du säger har egentligen med priset på ponnyn att göra. Föräldrar som pushar sina barn eller lägger hela sitt liv på barnens intresse finns överallt, oavsett om ponnyn kostar 10.000 eller 100.000. Precis som det finns föräldrar som stöttar och ställer upp utan att ställa omöjliga krav.

Jag har inte pratat om priser heller. Däremot är det nog tveklöst så att ju högre pris, desto större allvar ligger bakom köpet, och ju mer baktanke att hästen ska passa in i ett tävlingssammanhang. Och med allvaret följer allt det andra, som jag tycker är ett spel för vuxna mer än för barn.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag ser inte riktigt skillnaden mellan att hjälpa sitt barn med lägenhet eller finansiera med en bra häst/ponny om man har möjlighet. De flesta barn kan inte få hjälp med någotdera, men det betyder väl inte att man ska låta bli att hjälpa barnet för det?

Du menar att man inte borde säga nej till att hjälpa av princip? Jo, det tycker jag gott att man kan göra, i synnerhet när det gäller lägenhetsköp. Jag förstår inte alls varför jag som förälder ska hjälpa till med det. Att spara till och köpa bostad är för mig en viktig del av vuxenlivet som ger nyttiga lärdomar. Ju mer barnet/unga personen kan klara på egen hand, desto bättre.

Vad är det för fel på att leva lite i lyx, så länge man vet om att man gör det?

Hur ska barnen kunna förstå det? Eller syftar du på de vuxna?

 

[pulkaskurk]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag har inte pratat om priser heller. Däremot är det nog tveklöst så att ju högre pris, desto större allvar ligger bakom köpet, och ju mer baktanke att hästen ska passa in i ett tävlingssammanhang. Och med allvaret följer allt det andra, som jag tycker är ett spel för vuxna mer än för barn.

Hmm... min dyra häst passar sämst in i tävlingssammanhang även om man skulle kunna tävla med helt okej resultat men är bäst som familjeponny ute i skogen och den hästen ligger i prisklass ca 100-150000kr medan min betydligt billigare häst passar mkt bättre som tävlingshäst..

Man betalar ju för kvalité och utbildning och det kan ju vara viktigt oavsett om hästen ska tävlas eller ej.

 

[Ponnytant]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag har inte pratat om priser heller. Däremot är det nog tveklöst så att ju högre pris, desto större allvar ligger bakom köpet, och ju mer baktanke att hästen ska passa in i ett tävlingssammanhang. Och med allvaret följer allt det andra, som jag tycker är ett spel för vuxna mer än för barn.

Men - om du inte pratar om priser - varför svarar du öht i denna tråd som handlar om "vem köper en ponny för 100'?" Det finns ju flera trådar som handlar om curling, barn vs föräldrars ansvar m m. Eller också kan du starta en om just det.

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Men - om du inte pratar om priser - varför svarar du öht i denna tråd som handlar om "vem köper en ponny för 100'?" Det finns ju flera trådar som handlar om curling, barn vs föräldrars ansvar m m. Eller också kan du starta en om just det.

Det är väl ändå fritt vilka aspekter man väljer att diskutera och hur?

 

[Ponnytant]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Så klart att du pratar om vad du vill var du vill. Jag frågade varför - vad var det som fick dig att glida över på den aspekten?

 

[Ponnytant]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Anser du att de som köper ponnyer över 100' curlar? Eller är det sådana som köper riktigt dyra tävlingsponnyer du menar?

 

[Hiddeous]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Så klart att du pratar om vad du vill var du vill. Jag frågade varför - vad var det som fick dig att glida över på den aspekten?

Jag tycker att den är intressantare, helt enkelt. Mer spännande att debattera.

 

[Petruska]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag ser inte riktigt skillnaden mellan att hjälpa sitt barn med lägenhet eller finansiera med en bra häst/ponny om man har möjlighet.

Nej, jag har inte heller skrivit att det är fel att köpa en ponny för 100 000. Jag har skrivit att det är mycket pengar, vilket jag vidhåller, oavsett hur många som måste formulera sig som om det är en struntsumma.

Därutöver har jag väl mest undrat varför det är viktigt att barnen ska hjälpas (pushas/pressas) fram tävlingsmässigt. Hur kan det vara viktigt för föräldrarna att barnen gör idrottsliga framsteg på det viset? Och dessutom förundrat mig lite över de här som gör väldigt stora livsstilsanpassningar för barnens idrottande, i det här fallet ridsport.

(Därutöver lutar jag nog åt att en bostad när man har nått vuxen ålder är viktigare än en ponny under barndom och tonårstid.)

 

[Shudde]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Men finns det de som gör det? Tittar man på eliten i ponny finns det generellt 2 olika typer, de med mycket pengar och de med hästbkagrund, dvs de helger ponnyn inte tävlar tävlar föräldrarna och stall, ridhus och lastbil finns i "jobbet" sas.

Jag tror inte det alltid är så viktigt för föärldrarna som för barnen. Själv hade jag visserligen ekonomiska möjligheter att ha både 1 och 2 fina ponnyer som tävlades på regional nivå när jag hade lust och reds för skojs skull när jag inte hade det, men för mig var det vansinnigt viktigt att bli bra i en annan idrott där jag aldrig (just pga tiden hästarna tog) hade möjlighet att ha med mina föräldrar på varken träning eller match. Det valet tog jag när jag var 15 och fullföljde helt själv (cykel, moppe och så snabbt som möjligt egen bil) nästan hela vägen fram innan skador satte stopp.

Jag kan absolut känna igen den driivkraften som många här beskriver, även om jag själv aldrig haft den beträffande hästarna, där tycker jag det är kul att hålla på på lokal nivå och det är viktigare för mig att träna än att bevisa nåt på tävlingar.
Men inom den andra idrotten var det liv och död för min del och det var aldrig någon som pushade där.

Och jag tror som sagt inte att någon som har råd att köpa snordyr häst inte har möjlighet att hjälpa sitt barn med bostad på ett eller annat sätt. Nu relaterar jag helt till mina egna erfarenheter och möten, men jag tror att de är ganska representativa för de som gör dessa inköp. Övre medelklass och uppåt i stockholm (vilken jag absolut själv tillhörde, och visst fick jag låna till bostad också- men jag är definitivt medveten om hur privilegierad jag varit, hela livet.).

 

[Shudde]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Jag jag var definitivt medveten om att de flesta inte hade råd att ha 2-3 hästar inackorderade. Det hade jag klart för mig när jag var 11 och fick min första ponny.

 

[athena]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

kl

När jag var 13-14 hade jag en ponny som skulle ha kostat minst 100' idag (jag hade den dock på foder). Den hade gått SM, hoppade allt jag styrde mot och bytte galopp i varje så långt man orkade galoppera. En läromästare av rang, har aldrig stött på hennes motsvarighet under de 25 år som gått sen dess.

Själv hade jag gett en miljon för att under de här åren ha haft engagerade föräldrar, vilket säkert hade tagit mig flera mil upp längs skalan av ridkunnighet. Nu hade jag inte det, utan fick snällt hålla mig mestadels i skogen och på klubbtävlingar upp till LC-nivå....

Så man kan se saker på olika sätt.

 

[Petruska]

Sv: vem köper en ponny för 100 000?

Det där med önskan om engagerade föräldrar har jag lite svårt att förstå. Jag tar för givet att du menar engagerade i din ridning, inte engagerade och kärleksfulla på det hela taget (det sista bör ju alla föräldrar vara).

Mina föräldrars engagemang sträckte sig till att de betalade en väldans massa räkningar (egen ponny under tonårstiden) och skjutsade mig innan jag var stor nog att cykla de tre kilometerna.

Men de har aldrig kört mig till någon tävling och jag tror inte att de någonsin såg mig tävla, jag minns inte om de såg mig rida någon enda gång sedan jag blivit stor nog att inte behöva skjutsas, men det gjorde de nog. De visade dock vad jag minns inget specialintresse just för tävlingarna utan såg nog lika gärna när jag busred på stubbåkrarna. (Ja, inte min mamma, sånt vågar hon inte se.)

För mig är det en rätt rimlig föräldrainsats, att de möjliggjorde mitt intresse och lät mig hållas. Jag fick ju känna mig som att det var min grej, att stallet var min arena, en plats som jag hade valt och där jag fick vara lite självständig utan nämnvärd föräldrainblandning.

Jag tycker nu som vuxen att det verkar både tråkigt och överbeskyddat för de ungdomar som har sina föräldrar omkring sig hela tiden i stallet, värst är det väl för dem som bor på hästgård. De lämnar ju knappt hemmet under sin uppväxt (utom när de ska till skolan). Det är jättekonstigt för mig och jag ser det inte som önskvärt.

När vi tävlade åkte min ponny och jag oftast med ridläraren eller med stallskötaren, aldrig med mina föräldrar (deras bil var för liten för att dra transport).