Sv: vem har rätt att skaffa barn?
Jag vet inte, jag skulle nog kanske kunna tänka mig att donera embryon, om det vore möjligt. Vi har befruktade ägg infrusna, och vi kommer kanske inte att använda alla själva. Med tanke på vilket helvete det var att få till dem, så skulle jag nog i vilket fall hellre vilja att de kom till nytta, om det gick att använda dem på något sätt, kanske till forskning eller annat. Jag vet inte, kanske att jag skulle tänka annorlunda när det kom till kritan, men just nu känns det inte som ett absolut nej i alla fall. Däremot skulle jag inte donera ägg, av rent egoistiska skäl - det är fruktansvärt jobbigt och smärtsamt att producera ägg för IVF, och ganska liten chans att det blir något barn av det. Det är illa nog att genomgå det för egen del, så nobel att jag gör det för en främling är jag inte.
Jag skulle inte vara orolig för att evenuella donerade embryon inte skulle få det bra om de fick utvecklas till barn hos någon annan, för det barn som föds till föräldrar som tagit emot donation är nog så efterlängtat och välplanerat som ett barn kan bli.
Jag ser det nog lite som en personlig sak att bestämma, ungefär som att en del gärna donerar alla organ de har till andra när de dör, och andra inte vill donera alls. Bägge besluten måste ju vara ok.
Jag vet inte, jag skulle nog kanske kunna tänka mig att donera embryon, om det vore möjligt. Vi har befruktade ägg infrusna, och vi kommer kanske inte att använda alla själva. Med tanke på vilket helvete det var att få till dem, så skulle jag nog i vilket fall hellre vilja att de kom till nytta, om det gick att använda dem på något sätt, kanske till forskning eller annat. Jag vet inte, kanske att jag skulle tänka annorlunda när det kom till kritan, men just nu känns det inte som ett absolut nej i alla fall. Däremot skulle jag inte donera ägg, av rent egoistiska skäl - det är fruktansvärt jobbigt och smärtsamt att producera ägg för IVF, och ganska liten chans att det blir något barn av det. Det är illa nog att genomgå det för egen del, så nobel att jag gör det för en främling är jag inte.
Jag skulle inte vara orolig för att evenuella donerade embryon inte skulle få det bra om de fick utvecklas till barn hos någon annan, för det barn som föds till föräldrar som tagit emot donation är nog så efterlängtat och välplanerat som ett barn kan bli.
Jag ser det nog lite som en personlig sak att bestämma, ungefär som att en del gärna donerar alla organ de har till andra när de dör, och andra inte vill donera alls. Bägge besluten måste ju vara ok.