vart h...e är sjukvården på väg?

Fast det där är inte alls min erfarenhet faktiskt. De få gånger jag ringer är barnen oftast pipiga eftersom de ha förkylningsastma och då brukar jag nästan alltid få rådet att avvakta, vilket känns helt ok. Andra gånger om jag ringt om astma för mig själv så har jag också fått rådet att avvakta. Men en gång fick faktiskt min knappt 1-åring åka ambulans för han var så påverkad a. Sin astma och det var ju rätt. Jag tycker faktiskt att de är duktiga på 1177 att bedöma, jag ringer inte särskilt ofta iofs. Kanske beror på att de som jobbar här är väldigt erfarna, jag vet inte.
Jag har pratat med 1177 i ditt område ikväll och jag upplever precis samma som du. De säger inte "åk in" direkt, utan gör vettiga bedömningar. Jag avvaktar just nu verkan av medicinen, sen får jag väl göra bedömningen om jag orkar pallra mig till akuten för kontroll. Jag misstänker att min pojkvän kommer att tvinga mig om jag inte är bättre dock..
 
Jag inser av sådana här trådar att min exsambo måste ha varit akutens Visitor of the year. :D

Han ringde in: Hej, jag har hjärtsvikt och har just nu flimmer, antagligen behöver jag elkonverteras, jag har varit med om det förut. Visst, sa de, kom hit.

Jag körde honom, släppte av honom vid ingången, när jag sedan kom in efter att ha parkerat bilen låg han redan i ett rum därinne med slangar och sladdar kors och tvärs. Jag åkte hem, samma kväll ringde han och bad mig hämta honom igen för då hade han just vaknat efter elkonverteringen.

Allt var hur smidigt som helst, rekordsnabbt omhändertagande. För att han var i högsta grad relevant. Förmodligen fick några stukningar och hostor vänta under tiden.

När jag kom in med misstänkt aneurysm i hjärnan fick jag också supersnabb hjälp. Då förstår man liksom att en bruten hand inte är så högprioriterad. (Även om jag tyckte jättesynd om mig själv den gången när jag satt med den och väntade i fem timmar ;) )
 
Ja, att läkaren förklarar ordentligt är jätteviktigt! Det är jag helt med dig på. Det jag vänder mig emot är att röntgenbilderna skulle behövas i förklaringen. Jag är ju inte radiolog.

Ibland är de till hjälp när man förklarar, det är så olika beroende på patient och även vilken typ av bilder. På akuten är de möjligheterna små, både pga brist på datorer och på tid. Som kirurg tittar jag alltid på, (och uppmuntrar mina yngre kollegor till detsamma), röntgenbilderna själv, ofta innan radiologen har sett dem (vänta är inte min starka sida). :angel:
 
Jag brukar vilja (be om att få) se mina röntgenbilder, men har hittills inte fått se annat än den allra första - som togs på vårdcentralen (medan de hade egen röntgen) på ett stukat lillfinger.
Och, som sagt, min erfarenhet är att man får veta mer om sina sjuka djur än om sig själv.

Jag har fått med mig papperskopior på nästan alla bilder, och köpte ut bilderna på min hjärna på CD :D
 
Ibland är de till hjälp när man förklarar, det är så olika beroende på patient och även vilken typ av bilder. På akuten är de möjligheterna små, både pga brist på datorer och på tid. Som kirurg tittar jag alltid på, (och uppmuntrar mina yngre kollegor till detsamma), röntgenbilderna själv, ofta innan radiologen har sett dem (vänta är inte min starka sida). :angel:
Ja, att tiden spelar in är det som är min hake. Jag har aldrig känt att jag behövt se t ex mina MR-bilder. Om de visats mig hade jag mer tagit det som "intressant att lära sig nåt nytt" än att de varit till hjälp för mig. Och den tiden tycker jag inte att läkarna verkar ha, jag ser hellre att de lägger tiden på att undersöka och behandla mig. Om man inte går helprivat och betalar en förmögenhet :crazy:
 
Jaha, 2 timmar senare och huvudvärken är kvar. Åka in eller hoppas på att det går över till imorgon? Vad kan en läkare göra för mig? Såg att jag slipper stora sjukhusets akut eftersom primärvårdsjouren har öppet till 23. Men klassas detta som akut, egentligen?

Hjälp mig, jag vill inte nöta på sjukvårdens resurser i onödan, men bör detta kollas upp? Kan tillägga att jag befinner mig 45 mil från min "egen" VC och ska göra den resan på tisdag. Det var INTE kul att köra idag heller...
 
Jaha, 2 timmar senare och huvudvärken är kvar. Åka in eller hoppas på att det går över till imorgon? Vad kan en läkare göra för mig? Såg att jag slipper stora sjukhusets akut eftersom primärvårdsjouren har öppet till 23. Men klassas detta som akut, egentligen?

Hjälp mig, jag vill inte nöta på sjukvårdens resurser i onödan, men bör detta kollas upp? Kan tillägga att jag befinner mig 45 mil från min "egen" VC och ska göra den resan på tisdag. Det var INTE kul att köra idag heller...
För säkerhets skull kanske du kan ringa till dem och höra vad de säger? På närakuterna här kan man ringa och boka tid och passa på att få lite råd. Så gjorde jag när jag skar mig i fingret. Akuten hade jag aldrig åkt till, men på närakuten fick jag först prata med en sköterska och kolla så inga senor var påverkade, sen åka dit direkt och sy då de hade tid på en gång. snabbt och effektivt!
 
Jaha, 2 timmar senare och huvudvärken är kvar. Åka in eller hoppas på att det går över till imorgon? Vad kan en läkare göra för mig? Såg att jag slipper stora sjukhusets akut eftersom primärvårdsjouren har öppet till 23. Men klassas detta som akut, egentligen?

Hjälp mig, jag vill inte nöta på sjukvårdens resurser i onödan, men bör detta kollas upp? Kan tillägga att jag befinner mig 45 mil från min "egen" VC och ska göra den resan på tisdag. Det var INTE kul att köra idag heller...
Detta är inget råd om hur du ska göra, det kan jag inte ge.

Men: mina migränattacker kan vara flera dagar långa. Smärtan och illamåendet varierar i grad. Tror det beror på att spänningshuvudvärken är inblandad, den och migrän går i varann och jag kan inte avgöra vad som är vad.

Så ser jag i dejtingtråden att du är i grubblerier över ditt förhållande. Och grubblerier är inte bra för vare sig migrän eller spänningshuvudvärk.

Men som sagt: jag råder dig inte. :)
 
Detta är inget råd om hur du ska göra, det kan jag inte ge.

Men: mina migränattacker kan vara flera dagar långa. Smärtan och illamåendet varierar i grad. Tror det beror på att spänningshuvudvärken är inblandad, den och migrän går i varann och jag kan inte avgöra vad som är vad.

Så ser jag i dejtingtråden att du är i grubblerier över ditt förhållande. Och grubblerier är inte bra för vare sig migrän eller spänningshuvudvärk.

Men som sagt: jag råder dig inte. :)
Pratade med 1177 igen. Jag ska ta fler tabletter och sova på saken. Börjar jag må sämre eller blir nåt "annat konstigt" så skulle jag höra av mig igen. Jag är inte orolig för huvudvärken, bara jävligt trött på den.. Och visst är det så att migrän och spänningshuvudvärk går i varandra och det är svårt att bedöma vad som är vad, och förhållandegrubblerierna gör inte saken bättre.
 
Pratade med 1177 igen. Jag ska ta fler tabletter och sova på saken. Börjar jag må sämre eller blir nåt "annat konstigt" så skulle jag höra av mig igen. Jag är inte orolig för huvudvärken, bara jävligt trött på den.. Och visst är det så att migrän och spänningshuvudvärk går i varandra och det är svårt att bedöma vad som är vad, och förhållandegrubblerierna gör inte saken bättre.
Ja, visst blir man trött på den. Men jag skulle säga - att om du skulle åka till akuten så skulle de förmodligen ändå inte kunna lindra den. Möjligen skulle du få triptaner om det inte är sådan medicin du redan tagit. Men så mycket mer att ta till finns nog inte.
 
Ja, visst blir man trött på den. Men jag skulle säga - att om du skulle åka till akuten så skulle de förmodligen ändå inte kunna lindra den. Möjligen skulle du få triptaner om det inte är sådan medicin du redan tagit. Men så mycket mer att ta till finns nog inte.
Jag kände inte för att sitta på närakuten en söndag kväll heller.. nåja, lite mer piller och sömn så ska det här nog ge med sig. Och så får jag uthärda att pojkvännen är med på resan O_o Så går det när man inte vågar göra slut innan avfärd :o
 
Haha, både vård och patient ska nog skärpa sig i så fall, de där återbesöken som föreslås har iaf aldrig varit på min begäran, men genom att veta exakt var det kommer göra ont längst, vilken svullnad jag kan vänta mig och vad som blir följden av lättare misskötsel såsom ridning så har jag tryggt kunnat tacka nej till återkoll, eftersom jag själv kunnat, med viss säkerhet, avgöra att det inte behövs.

Sedan är jag nog sådan ändå att jag inte rakt av köper någons sanning, det har alltför många olika "diagnoser" av samma knäskada lärt mig. Får jag se själv och förstå kan jag lättare ställa relevanta följdfrågor som gör att jag kan ta ett större ansvar för eftervård, rehab osv själv. Precis som med hästarna, hellre full info och möjlighet att lägga upp konvalescens efter eget huvud.

De bästa läkare jag träffat har hanterat mig ga lika hur veterinärer bemöter mig och låtit mig vara (eller tro mig vara :D ) delaktig i utformning av rehab mm.

Gud så BRA skrivet! Har själv en lååång historia bakom mig med ett otal diagnoser på ett trasigt knä. Jag litar INTE på en enskild läkare. Kommer aldrig göra det igen. Och jag vill vara högst delaktig i min behandling. Det är min kropp. (I just mitt fall med mitt knä så har det gått en oerhörd prestige bland läkarna att ha rätt. Jag har besökt några av landets absolut bästa idrottsläkare mm.)
 
Jaha, 2 timmar senare och huvudvärken är kvar. Åka in eller hoppas på att det går över till imorgon? Vad kan en läkare göra för mig? Såg att jag slipper stora sjukhusets akut eftersom primärvårdsjouren har öppet till 23. Men klassas detta som akut, egentligen?

Hjälp mig, jag vill inte nöta på sjukvårdens resurser i onödan, men bör detta kollas upp? Kan tillägga att jag befinner mig 45 mil från min "egen" VC och ska göra den resan på tisdag. Det var INTE kul att köra idag heller...
En nyfiken fråga (även om jag hoppas att du sover nu!): Vad har du tagit för mediciner? Brukar du bli hjälpt av dem i vanliga fall?

Jag har själv haft en envis "lång migränkänning" (dvs, mkt lätt migrän) hela julveckan, så jag lider med dig...
 
Det finns en till aspekt i det hela.
Vi som ägare till hästar eller andra djur, är vana vid att veterinärerna berättar ganska ingående om hästarnas sjukdomar, symptom och behandlingar. Vi får titta på röntgenbilder osv. Medan man på humansidan är tämligen sparsam med att berätta på samma sätt. En stor del av inställningen att man ska tiga och lita på läkarens bedömning lever nog kvar från forna tider. Och för oss djurägare blir det ju lite konstigt ibland...

Så var det inte för mig när jag hade min stroke - jag fick bland annat vara med och kolla på alla bilder av min hjärna från MR-en - det var jätteintressant att se de levande och mindre levande partierna och få förklarat dittan och dattan.
 
Jag fick en influensa som var fullständigt vidrig. Sprängande öron, igensvullna illröda ögon som varade, sprängande bihålor, feber och muskelryckningar och värt av allt. En smärta i halsen som inte går att beskriva. Jag har haft mängder av halsflusser och några halsbölder, men detta var så mycket värre. Kändes som om någon ska i halsen med kniv varje gång jag skulle svälja. Inga smärtstillande medel påverkade smärtan öht. De tog ner febern lite bara. Efter några dygn utan mat och sömn var jag i paniktillstånd.

Jag tycker- till skillnad från en del andra i tråden- att någon borde tittat i halsen. Man ska aldrig räkna bort epiglottit, en klasskompis dog(hon var runt 30 med 2 mindre barn) fast hon sökte på akuten för sin extrema halsont, feber o influensaliknande symtom. Hemskickad med rådet att ta Alvedon.

Sedan är tydligen jag en sån där typ som uppför sig? är på ett visst sätt? gnällig enligt andra ? som får dålig eller ingen hjälp.

Har ju en vårdcentral där jag går och mina underfunktion i sköldkörteln kollade de väl för siså 15 år sedan.

Ringde i nov o ville ha en läkartid o koll men jag fick ingen. Sköterskan i telefon sa rakt ut att de var tvungna prioritera, och hon skulle ringa nästa dag om de skulle hjälpa mig. Ingen ringde.
Men jag lever ju så vad gör väl det?


Det gör inte min granne som för g. många år sedan sökte i vården för sin onda mage. Sen sökte hon igen och ännu en gång o magen blev fet o plufslig o hon fick ha mammabyxor på sig och tyckte hon borde börja banta för hon blev så fet men hon var ju så trött så hon orkade inte. Kollaps hemma till slut, inkörd med ambulans-cancer i HELA buken. Hon dog snart efter det- hade 3 yngre barn.

Eller en nära anhörig som sökte för yrsel- diagnos godartat lägesyrsel enligt läkare, sjukskriven 3 v. ,men blev inte bra- ringde läkaren men se då skulle hon vara bra- fick börja jobba (hon jobbade i vården) och höll sig på väggarna så hon inte ramlade, arbetskompisarna fick lägga henne på brits och så höll det på, de tyckte hon skulle söka men läkaren hade ju sagt att det var helt ofarligt. Återkommer sen-kanske, fick besök.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
6 132
Senast: Jahaja
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 781
Senast: __sofia__
·
Kropp & Själ Har vi några läkare eller sköterskor här som kan svara på sårrelaterad fråga? Jag är opererad/sydd med resorberbar tråd för 1 1/2 v...
2
Svar
23
· Visningar
3 246
Senast: Lavinia
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Först tänkte jag skriva i en kropp som inte orkar, men grejen är att ju längre tid jag varit sjuk desto mer en del av mig känns kroppen...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 133
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp