N
nancy
Sv: Vart är vi på väg?
Förstår vad du menar. Orutin visar sig i allmänhet som dåliga vägar, överdrivet spänd eller passiv ridning, mm, saker som man kan misstänka ekipaget klarar på träning, men har problem med i en tävlingssituation. Mer grundläggande, fel som en dålig sits däremot, eller oförmåga att rida sin häst i form, att inte få igenom sina hjälper vid t.ex. övergångar, osv. - det är exempel på dålig ridning! Dvs. det är inget ryttaren klarar ens på träning, grunderna sitter helt enkelt inte.
Har själv haft ett tävlingsuppehåll på ca. fem år, men har nu startat enstaka lägre klasser och dessutom varit med och arrangerat lokala dressyrtävlingar på klubben. Personligen upplever jag det som att det numera är en "lägre lägsta nivå" på ekipagen (även om det naturligtvis är helt subjektivt från min sida), om någon förstår vad jag menar? Att det är en större andel ekipage som inte tar sig upp till godkänd procent. Det jag har sett gäller visserligen företrädesvis ponny, men för mig är det nästan ännu värre, eftersom det då rör sig om kommande generationer ryttare.
Det som jag ser som en stor del av problemet (här nere i alla fall) är att att folk inte tränar seriöst. Antingen inte alls, eller för "dåliga" tränare som själva inte har kunskapen eller intresset att förmedla den. Vissa verkar mest vara ute efter sitt tränararvode och lägger inte mycket engagemang på att lära ut god ridning. När det gäller yngre ryttare är det också vanligt att föräldrarna köper en ponny till dottern/sonen och sedan tycker att det "räcker" med det. Sen är det ju bara att rida! Varför lägga flera hundra i veckan på en tränare? Men tävla är ju roligt, så det måste man ju göra förstås. Hur "roligt" sedan många (ponny)ryttare verkar ha, på tävling efter tävling, där ilska och frustration sedan går ut över föräldrar, arrangörer och, i värsta fall, ponnyn, låter jag vara osagt. (Det ser inte så kul ut i alla fall...)
En annan version är ryttarna som tränat för varenda tränare inom tio mils radie det senaste året, eftersom så fort tränaren säger något som ryttaren inte vill höra så byter man... Ganska utbrett det också, skulle jag vilja säga. Menar inte att man ska behålla en tränare som man inte tycker ger något, men efter att ha gått igenom ett visst antal tränare kanske det kan vara läge att börja titta på sig själv. Detta tror jag också kan vara en del i en större helhet som stavas: brist på självkritik...
Så ja, jag tror att många skaffar häst alldeles för tidigt och sedan inte tar/får tillräckligt med hjälp med den. Och jag tror också många tävlar mer för att "man ska", än med ett särskilt syfte och mål i åtanke. Verkar i allmänhet som om folk har mer pengar än "hästvett" (fast jag vet inte om detta är ett helt nytt fenomen förstås).
Och jag vet inte om det behöver påpekas, men det här gäller naturligtivs inte alla. Det finns duktiga ekipage även på lägre nivå. Men det är ju ändå så att dålig ridning väcker mer uppmärksamhet än medelmåttig och god, det drar liksom ögonen till sig.
Förstår vad du menar. Orutin visar sig i allmänhet som dåliga vägar, överdrivet spänd eller passiv ridning, mm, saker som man kan misstänka ekipaget klarar på träning, men har problem med i en tävlingssituation. Mer grundläggande, fel som en dålig sits däremot, eller oförmåga att rida sin häst i form, att inte få igenom sina hjälper vid t.ex. övergångar, osv. - det är exempel på dålig ridning! Dvs. det är inget ryttaren klarar ens på träning, grunderna sitter helt enkelt inte.
Har själv haft ett tävlingsuppehåll på ca. fem år, men har nu startat enstaka lägre klasser och dessutom varit med och arrangerat lokala dressyrtävlingar på klubben. Personligen upplever jag det som att det numera är en "lägre lägsta nivå" på ekipagen (även om det naturligtvis är helt subjektivt från min sida), om någon förstår vad jag menar? Att det är en större andel ekipage som inte tar sig upp till godkänd procent. Det jag har sett gäller visserligen företrädesvis ponny, men för mig är det nästan ännu värre, eftersom det då rör sig om kommande generationer ryttare.
Det som jag ser som en stor del av problemet (här nere i alla fall) är att att folk inte tränar seriöst. Antingen inte alls, eller för "dåliga" tränare som själva inte har kunskapen eller intresset att förmedla den. Vissa verkar mest vara ute efter sitt tränararvode och lägger inte mycket engagemang på att lära ut god ridning. När det gäller yngre ryttare är det också vanligt att föräldrarna köper en ponny till dottern/sonen och sedan tycker att det "räcker" med det. Sen är det ju bara att rida! Varför lägga flera hundra i veckan på en tränare? Men tävla är ju roligt, så det måste man ju göra förstås. Hur "roligt" sedan många (ponny)ryttare verkar ha, på tävling efter tävling, där ilska och frustration sedan går ut över föräldrar, arrangörer och, i värsta fall, ponnyn, låter jag vara osagt. (Det ser inte så kul ut i alla fall...)
En annan version är ryttarna som tränat för varenda tränare inom tio mils radie det senaste året, eftersom så fort tränaren säger något som ryttaren inte vill höra så byter man... Ganska utbrett det också, skulle jag vilja säga. Menar inte att man ska behålla en tränare som man inte tycker ger något, men efter att ha gått igenom ett visst antal tränare kanske det kan vara läge att börja titta på sig själv. Detta tror jag också kan vara en del i en större helhet som stavas: brist på självkritik...
Så ja, jag tror att många skaffar häst alldeles för tidigt och sedan inte tar/får tillräckligt med hjälp med den. Och jag tror också många tävlar mer för att "man ska", än med ett särskilt syfte och mål i åtanke. Verkar i allmänhet som om folk har mer pengar än "hästvett" (fast jag vet inte om detta är ett helt nytt fenomen förstås).
Och jag vet inte om det behöver påpekas, men det här gäller naturligtivs inte alla. Det finns duktiga ekipage även på lägre nivå. Men det är ju ändå så att dålig ridning väcker mer uppmärksamhet än medelmåttig och god, det drar liksom ögonen till sig.
Det måste ju vara roligare än att slänga sig ut på tävling "bara för att" och komma i slutet, det är bara LC, men fortfarande en TÄVLING.
Tack för ett mycket bra inlägg
