Vart är vi på väg?

[SusieQ]

Sv: Vart är vi på väg?

Ja nivån på LC säger allt om standarden i svensk dressyrsport

Givetvis är så inte fallet. Men funkar det inte i de lägre klasserna byggs det ju inte på uppåt. Jag har sett både en och två katastrofritter i GP också.

Det gjorde jag en tråd om, men den försvann i den senaste bukekraschen.

 

[axel]

Sv: Vart är vi på väg?

Men bara för att du har SETT några dåliga lokala LC eller GPklasser behöver det inte innebära att det är den totala sanningen- överlag.

I S. är inte ridning en överklassport, utan även en rekreation o att bara ha kul med sin häst.
Vi kan inte jmfa med en stor hästnation som Tyskland.

Anser heller inte att "vi" brukar skämma ut oss på mästerskap heller- gör du?

 

[Vita_N_6520]

Sv: Vart är vi på väg?

Givetvis är så inte fallet. Men funkar det inte i de lägre klasserna byggs det ju inte på uppåt.

Men många stannar kvar på LC/LB nivå just för att de inte har några större ambitioner
Så just LC/LB kan man ju inte riktigt kolla på om man vill se det på det sättet.

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

Angående frågeställningen "vart är vi på väg?" så tänker jag också så, men kanske ur en annan synvinkel. Ser gärna att "gröna" ekipage ställer upp och det vore skittråkigt om standarden var hög redan i lätta klasser på klubbisar/lokala tävlingar. Alltid roligare med variation inom LC tycker jag.
Däremot är det tråkigt att se VILKA saker som brister, för ofta får man verkligen känslan av - som många varit inne på - att man börjar tävla alldeles för tidigt, och framförallt inriktar ridningen på tävling redan innan grunderna sitter. Visst kan det bli bra ändå i slutändan, men att se en häst stundvis eller konstant spjärna emot som en stjärnkikare, halvrusa i galoppen, eller t o m traven (kanske inte så vanligt, men ändå) inte böja sig för fem öre på volterna, och andra (enligt mig) större grundfel, det känns inte kul. Nu har jag personligen snarare tyckt att det är för höga krav inom fel områden i de lägsta klasserna, men på klubbisar t ex kan det se rätt urschligt ut

 

[flashlight]

Sv: Vart är vi på väg?

KL

Sen ska man komma ihåg att några av de ryttarna kanske åtminstone hemma rider bättre, att komma ut på tävling, kanske första gången gör ju kanske inte att man kan visa upp det allra bästa Vilket en del tycks tro här. Men kanske har de koll på grunderna hemma i alla fall.....

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

KL

Sen ska man komma ihåg att några av de ryttarna kanske åtminstone hemma rider bättre, att komma ut på tävling, kanske första gången gör ju kanske inte att man kan visa upp det allra bästa Vilket en del tycks tro här. Men kanske har de koll på grunderna hemma i alla fall.....

Mycket troligt!
Sen kan jag mycket väl förstå om en del vill ut och tävla trots att man vet att grunderna inte sitter bra ännu. Det är ju kul att få komma ut och göra något, även om man vet att det inte blir någon placering. Bättre att göra det på en lokal/klubb- LC än på högre nivå!
De jag tänkte på i mitt inlägg är snarare de som inte ens verkar förstått att en dressyrtävling går ut på mer än att tillfälligt få det se bra ut att det är jobbet DIT man får ett kvitto på. Man kan ibland se rätt tydligt att en person försöker fejka sig till bra poäng utan att ha några som helst grunder (typ driva fram med sporrar och dra ihop, och sitta och hoppas på att hästen inte ska visa sina brister, brukar märkas i galoppen som blir fläng- eller trilla på näsan). Inte så vanligt dock, har nästan bara sett det på klubbisar.

 

[Angel]

Sv: Vart är vi på väg?

Tycker själv att det är roligare ju fler av ekipagen som ligger på ungefär samma nivå.
Speciellt i dom allra lättaste klasserna kan det ju bli direkt farligt om någon kommer som inte har riktigt koll på sin häst.
Men det är ännu tråkigare att se när någon som tex egentlgen tävlar medelsvår kommer och rider lätta klasser bara för att få enkla placeringar....

 

[jagvillvaraifred]

Sv: Vart är vi på väg?

Usch.. jag som verkligen sett fram emot att träna till lite dressyrtävlingar på LC-nivå till våren, inte känner jag mej särskilt välkommen ska ni veta

Min ponny som jag har haft i ett drygt år men varit skadad 6 månader och vi håller nu på att sätta igång för fullt.
Visst han går jättefint hemma, vi har många brister, men tror nog att folk tycker det ser trevligt ut hemma.

Vi har endast startat 1 dressyrtävling tillsammans, LC:2 & LB:1. båda klasserna gick över förväntan då min ponny skärpte sej mktmkt mer än hemma, förutom i galoppen. Där kastade han sig iväg som om han hade eld i baken. Vi startade för att se efter poäng och kommentarer om vad vi behöver träna på.

Kan säga att han gick verkligen till 100% på dressybanorna med förra ryttaren. = han kan faktiskt detta
Jag har verkligen gått till 100% på dressyrbanorna med förra ponnyn = jag vet hur det ska se ut/gå till

Men tillsammans funkar jag och min nuvarande ponny inte lika bra helt enkelt. Vi tänker (om inte all mod precis sjönk till noll) åka ut till lokala LC (och ev.LB) i vår för att tänka efter poäng och kommentarer vad vi behöver träna på och vad just en dressyrdomare tittar på, träna och försöka förbättra med min dressyrtränare tills det är dax för nästa dressyrtävling.
Vi ser det enbart som tränling tillsammans, och nej vi kommer inte alls högt upp i resultaten (med tanke på galopp-"skenen" längs långsidorna).
Men vi lär oss jättemycket av detta endå, vi har våra specialiteer (tex.halter) som ger höga poäng, ska vi nu inte starta mer dressyr för vi inte kan hantera galoppen längs långsidorna i bland och ja, jag ser ut som en 5-åring när jag studsar och har mej i galoppen och gör allt för att det inte ska gå ännu fortare.

Inte var det heller kul med tävlingarna med förra ponnyn (ridskoleponny!!!!!) gick skitfint och vi kom någonstans i mitten/längre ner för att en del som kan rida LB-LA rider LC för att ta hem segern, hur bra känns det egentligen?

Nej, vi vill ha ett dressyrekipage på lagon nivå till varje enskild klass, vem vilka är det?
/Filippa

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

Tycker vi ska införa handikappsprogrammen inom "vanliga" dressyren också! Typ LE och LD som rena träningsklasser!

 

[Malinigbg]

Sv: Vart är vi på väg?

Fast på något sätt blir ju det här precis det som diskuterats.
Om du har problem i galoppen (som ju är en av tre gångarter) ska du verkligen ge dig ut och tävla då?

Om jag har problem med lite större saker så jobbar jag först med dem hemma. Ibland funkar saker hemma men inte på bortaplan, då är det lite lättare att åka till andra maneger och rida alternativt vara med på programridningar.
Man måste ju inte prompt tävla.

Tävling tycker jag kommer som pricken över i. När man känner att man är så väl förberedd att, om allt klaffar, kan det bli en kanonritt.
Sen måste naturligtvis inte alla ha som mål att vinna, man tävlar ju mot sig själv, men att ha problem med basic saker - det tycker jag man fixar innan man tävlar.
Mvh Malin

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

Var det inte så att hon "bara" hade problem med galoppen på tävling?

Hursomhelst, att tävla enstaka gånger för att checka av eller för skojs skull SKA det inte vara något fel med så länge man väljer rätt klass och rätt nivå, t ex klubbtävling LC.
Om det INTE är okej, ens för att sätta rutin i häst och ryttare som får problem just på tävling, då borde det finnas fler klasser där folk faktiskt kan vara med "för skojs skull" och inte på blodigt allvar eller med någon viss gräns att man *måste* kunna det ena och det andra för att öht få vara med.
Känns som att det går åt det hållet inom i princip alla ridtävlingsgrenar - att man måste vara DUKTIG för att öht vara med, inte vara med för att lära sig eller för skojs skull. Visst, man kommer inte vinna en tävling (om man inte har en s**ans tur) om man inte är "duktig" men deltaga bör man väl få?

 

[Malinigbg]

Sv: Vart är vi på väg?

FÅR får man väl, jag kan bara inte förstå varför man vill?
Det finns ju andra sätt att träna sig på att tävla, varför inte vänta med tävlandet tills man känner sig riktigt förberedd.
Jag lovar, det blir hundra gånger roligare då.

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

FÅR får man väl, jag kan bara inte förstå varför man vill?
Det finns ju andra sätt att träna sig på att tävla, varför inte vänta med tävlandet tills man känner sig riktigt förberedd.
Jag lovar, det blir hundra gånger roligare då.

Det är lite det som är min poäng, att det bör finnas klasser som är "roliga" även för skogsmulleryttare som plötsligt får för sig att testa dressyr - även om man *vet* att det inte kommer ge någon placering, eller för de som bara vill få komma ut med sin häst, eller använda det som träning. Utan att bli tittad snett på eller rent allmänt ha en stämning som säger att man inte hör hemma där.

Nu behöver det såklart inte vara såhär i praktiken, och på klubbtävlingar åtminstone tycker jag stämningen verkar ganska slapp, och tävla för skojs-skull-aktig bland en del ekipage =accepterat. Och så långt är det ok. Men det är tråkigt att höra att vissa har inställningen att man inte "ska" vara med om man inte har chans att slåss om placeringar.

Håller däremot med om att det nog skulle vara tråkigt att vara med i ett stadie där man är dömd att misslyckas OM man går in för att vinna/ta placering, och att det då vore smartare att träna mer för sin egen skull.

 

[Malinigbg]

Sv: Vart är vi på väg?

Ja, klubbtävlingar är väldigt opretentiöst, där platsar alla.

Jag förstår vad du menar, det är bara det att jag tycker ridning mer och mer verkar gå ut på att man MÅSTE tävla. Jag fattar inte det.

Om jag börjar med judo är väl inte tävling det första jag tänker på??

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

Jag förstår vad du menar, det är bara det att jag tycker ridning mer och mer verkar gå ut på att man MÅSTE tävla. Jag fattar inte det.

Om jag börjar med judo är väl inte tävling det första jag tänker på??

Om man jämför med bruksridning - ryttare vill ha ett mål?
Eftersom ridning inte BEHÖVS alls nuförtiden så skapar man ett syfte med det = tävling.?
Om man hade andra typer av evenemang man kan träna till, uppvisningar t ex, med jämna mellanrum så kanske tävlingsbehovet inte skulle vara lika stort?
Fast uppvisningar skulle förutsätta att folk faktiskt vill se även dom som inte kommit så långt lite nedslående om alla plötsligt går när en medelmåtta ska rida

För så känner jag själv ibland - jag vill inte tävla, om nu inte den dagen kommer då man faktiskt känner att man skulle kunna bli nöjd med ritten. Samtidigt har man ju andra prioriteringar och saker man tränar på som man gärna vill ha ett mål med, svårt att hitta mål utanför tävlingsridningen.

 

[Malinigbg]

Sv: Vart är vi på väg?

För så känner jag själv ibland - jag vill inte tävla, om nu inte den dagen kommer då man faktiskt känner att man skulle kunna bli nöjd med ritten. Samtidigt har man ju andra prioriteringar och saker man tränar på som man gärna vill ha ett mål med, svårt att hitta mål utanför tävlingsridningen.

Fast just dressyrridning kräver ju lite disciplin av ryttaren och en önskan att finlira och få lite sinne för detaljer.
De flesta som har önskan att tävla har väl en tränare?
Till att börja med så räcker väl tränarens bekräftan ganska långt?
När man lärt sig lite mer räcker väl ens egen bekräftan ganska långt?

Jag tycker självklart att man kan ha tävling som mål. Men det finns några hållplatser mellan hemma och tävlingsplats. T.ex kan man ju vara med på programridningar så blir man lite förberedd på vad som väntar en och man blir förberedd på hur långt man har kvar till slutmålet.
Och då lär man sig också att leta efter fulländningen i detaljerna.

Vet inte om du fattar hur jag menar, vet inte om jag fattar själv

 

[rocki]

Sv: Vart är vi på väg?

Men LC är den allra lägsta klassen, det är väl bra att de orutinerade håller sig i de klasserna de ska rida?

Där satt den

 

[Totola]

Sv: Vart är vi på väg?

Fast just dressyrridning kräver ju lite disciplin av ryttaren och en önskan att finlira och få lite sinne för detaljer.
De flesta som har önskan att tävla har väl en tränare?
Till att börja med så räcker väl tränarens bekräftan ganska långt?
När man lärt sig lite mer räcker väl ens egen bekräftan ganska långt?

Jag tycker självklart att man kan ha tävling som mål. Men det finns några hållplatser mellan hemma och tävlingsplats. T.ex kan man ju vara med på programridningar så blir man lite förberedd på vad som väntar en och man blir förberedd på hur långt man har kvar till slutmålet.
Och då lär man sig också att leta efter fulländningen i detaljerna.

Vet inte om du fattar hur jag menar, vet inte om jag fattar själv

Ja, så BORDE det ju kunna vara, men jag tror att många söker bekräftelsen långt innan man förtjänar att få den om man säger så eller bara för att bli uppmärksammad öht/få nytta av det man övat på. Bara en tanke angående varför man börjar tävla "för tidigt"...

För egen del ser jag nästan träningarna som "målet" (vilket ju är rätt bakvänt, men jag hinner inte rida för tränare så ofta och då blir det i sig en omväxling från vardagen) men nog hade det varit roligare att få komma ut lite och få mer bruk av sin ridning. Kanske får ta och åka på större träningar.?
Just det här med bekräftelse, det är ju inte bara det jag tänker på (för det ska man ju "helst" inte söka utifrån efter... ). Utan just - syfte/mål/nytta av sin träning. Som man garanterat kan skapa själv om man är lite kreativ, men som "färdig" lösning finns i nuläget i princip bara tävlingar.

 

[axel]

Sv: Vart är vi på väg?

Var det inte så att hon "bara" hade problem med galoppen på tävling?

Hursomhelst, att tävla enstaka gånger för att checka av eller för skojs skull SKA det inte vara något fel med så länge man väljer rätt klass och rätt nivå, t ex klubbtävling LC.
Om det INTE är okej, ens för att sätta rutin i häst och ryttare som får problem just på tävling, då borde det finnas fler klasser där folk faktiskt kan vara med "för skojs skull" och inte på blodigt allvar eller med någon viss gräns att man *måste* kunna det ena och det andra för att öht få vara med.
Känns som att det går åt det hållet inom i princip alla ridtävlingsgrenar - att man måste vara DUKTIG för att öht vara med, inte vara med för att lära sig eller för skojs skull. Visst, man kommer inte vinna en tävling (om man inte har en s**ans tur) om man inte är "duktig" men deltaga bör man väl få?

Vissa saker krävs även på låg nivå- som att kunna fatta o bibehålla rätt galopp i några varv.

Ridborgarmärkesridning.
Finns det kvar förresten

När jag var ung var man "tvungen" att tävla i både dressyr o terrängritt- min fasa, men red en 120- terräng. Höll i mig o skottade på bara- säker häst.
det fanns brons, silver o guldmärke.

 

[break_a_leg]

Sv: Vart är vi på väg?

Förbundet har fortfarande ryttarmärken upp till guld. Vad man behöver kunna finns på förbundts hemsida.

Men dessa märken tas väl i princip bara av ridskoleelever och det är ju oftast inte dessa man ser ute på tävling, de flesta där är ju privatryttare.