Sv: "Värsta scenariot"-barn
Pallas: Känner visst igen mig i viss mån.
Jag har ju tre, och när de sätter den sidan till kan de bli riktigt omöjliga. Vintertid har jag faktiskt nån gång stängt huvudströmbrytaren för att få nedlugnat situationen. Då är det ju mörkt och allt blir svart.
Det brukar vara en synnerligen effektiv time-outmetod. De slutar verkligen GENAST med vad de håller på med.
Men som sagt, bara ett par ggr har jag gjort så.
Jag brukar kalla den åldern dina barn är i för "mycket ben och lite hjärna"-åldern. Det var i den åldern som min dotter klättrade på allt hon såg (bokhyllor etc), kletade in sig i bajs (JA, det FUNKAR som brun-utan-solkräm!), doppade en använd tampong i toastolen och badade sedan sina dockor i röda havet, och så vidare i alla oändlighet. Hon är ett kreativt barn. :smirk:
Nu är mina 8, 6 och 3, men vi har fortfarande graffiti på tapeterna, mat över hela köket (mest på ställen där det inte ska finnas mat) och ibland ligger alla sängkläder i en enda röra på sovrumsgolvet (såå kul att dra ut täcken ur täckpåsar och sånt). Egentligen borde jag lägga ut före och efterbilder från vårt vardagsrum en gång när de hade haft kul... Men vet inte om jag vågar. Kan ju orsaka hjärtattack hos nån. :smirk:
Nu när mina är äldre så är det väldigt specifika regler som gäller, t ex med dator- och tv-tider, vem som väljer nattsaga osv. Och de har egna rum alla tre, vilket underlättar med leksaker och städning. Det är liksom inte lika lätt att skylla på varandra, utan var och en har ansvar för sitt eget rum. Plus att de inte släpar så mycket grejer till övriga huset.
Däremot låter jag mina barn springa inne. Jag förstår liksom inte varför de inte skulle få göra det. (Visst de kan falla, men det kan de ute också.) Vi lever i en tid när de flesta barn rör på sig för lite, så varför skulle man neka dem att röra på sig då de VILL röra på sig då?
Hellre ser jag att de leker tafatt-lekar än att de har sönder elektronik el dyl, faktiskt.
Och ibland leker de "idrottstävling" och har hinderbanor där de ska krypa, hoppa, springa, smyga etc. Vilket ju är väldigt motoriskt stimulerande och jag ser som bara positivt. Men nu har ju jag då egen villa och inga grannar som ringer polisen när barnen dunsar i golvet.
Tids nog kommer den dagen när de slänger in skolväskan, skriker "här kan man ju inte va!" och sticker utan att säga vart.
Ge inte upp med att hitta just DITT system. Det är dina barn, de är unika, och ni behöver komma underfund med hur just ER familj fungerar. Enkel regel: om du hittar nån liten sak som funkar - använd det!
Och kom ihåg att inget är statiskt och barnen ständigt ändras. Var MED barnen och låt dem bli delaktiga i lösningarna, samtidigt som ni som föräldrar fastställer de yttre ramarna för vad som är tillåtet och inte. Det BLIR lättare, eller i alla fall annorlunda (
) när de blir äldre.
Kramar
dressyrtant/enastående med tre virvelvindar