Sv: Vårmammor 2010 del 12! 
Kl
Vi har lite bekymmer med vår vovva, eller lite och lite.. Hon är fortfarande inte en ett dugg glad över Milton. Tycker hon borde vänja sig, men hon tycker verkligen inte om barn. Hon var en tuff liten rackare som yngre fram till hon var 1 år ungefär. Sedan har hon blivit mer och mer försiktig (är 3,5 år nu) och är rädd för olika saker.
Vi har haft henne sedan hon var valp och jag har aldrig behövt höja rösten åt henne eller vara hård mot henne, hon har alltid lytt min minsta vink, även sambon men framför allt mig. Nu kan vi inte ens titta på henne (så hon ser att vi gör det), då sänker hon öronen direkt, tittar åt ett annat håll och blir jättelåg och rädd. Det ser verkligen ut som om hon tror att vi tänker slå henne
Hon är uppfostrad precis som en stor hund, ni vet ingen liten bjäbbig råtta här inte. Det var en veterinär en gång som undrade om jag hade stora hundar också, för det märktes så tydligt på vår Yda. Jag är ju van vid rottweiler och den herre vi har nu (eller mina föräldrar då alltså) är en mycket dominant kille med mycket egen vilja och ett hett temperament. Jag är van vid hårda hundar, har jag, helt omedvetet, förstört vår lilla hund? Skitjobbigt och jag har tänkt på detta jättemycket och det måste vara mitt fel.
Sedan jag blev gravid och sedan fick Milton så har ju prioriteringen legat på annat än henne och jag vet att min stubin har varit kortare.. Jag har verkligen passat mig för att låta det gå ut över vår Yda, eftersom jag vet hur känslig hon är. Jag är inte du,, jag förstår ju att hon fattar ändå.
Hon gör aldrig något utan att få vårat godkännande; går inte in i köket, hoppar inte upp i sängen, hoppar inte upp i soffan, går inte utanför lägenhetsdörren, springer inte fram till folk och till och med ner för varje avsats ner för lägenheten (ni vet först en trappa, avsatts, en trappa till, nästa plan, en trappa till osv...) måste vi säga varsågod innan hon går vidare
Visst skitlydig, men någon måtta får det väl vara? Hon gör ju inte det enbart för att vara lydig, utan för att hon är rädd för att få skäll....
Fullt ös hela morgonen, hon åt frukost som vanligt och sover första passet nu, som vanligt. Så skönt! Får se om hon vill äta lunch som vanligt också, vi hoppas på det. 
