Varför är det så svårt att hitta medryttare resp medryttarhäst?

[Zussi]

Ni som söker medryttare, vad har ni för krav och önskemål och tycker ni det är svårt att hitta bra medryttare?

Det är helt omöjligt att hitta medryttare!
Jag har i princip inga större krav på att medryttaren ska kunna både det ena och det andra mer än vanlig, hyfsad grundridning , men den måste vara självgående och lyhörd för hästen, så att hon trivs.
Kan de dessutom tillföra något till hästens utbildning, så betalar jag dem gärna, och det berättar jag för dem.

Det är roligt detta med medryttare - jag har sökt en massa hjälp med min knepiga häst, och jisses vad folk har höga tankar om sig själva. De har den mest gedigna erfarenhet, har omvänt och utbildat de svåraste och knepigaste hästarna, och kan de mest fantastiska rörelser och hej- vad de är bra.
Sedan kommer de upp på "damen", som har extremt bestämda åsikter och kan bli precis tvär-ilsken om ryttaren är hård, orättvis eller inte förstår henne, och som dessutom omedelbart testar av varje människa som kommer i hennes väg.
I bästa fall kommer de några gånger, i några fall rider de färdigt prov-passet och i vissa fall börjar de hojta från ryggen redan efter hennes första "test" att de vill hoppa av ... Sen hör man inte av dem mer ...

Jag har insett att jag får hinna med hästen själv, för någon hjälp hittar jag inte.

 

[hier]

@Zussi Just när man har den typen av häst du har så blir det ännu svårare att hitta medryttare, tyvärr. Men det är ju jättetrist att folk överdriver sin förmåga. Är du 100 % ärlig i annonsen med hur din häst är?

Jag var själv och provred en liknande häst en gång - kan tilläggas att det var ett svar på min egen annons, i vilken jag hade varit helt ärlig med min kunskap och erfarenhet. På telefon fick jag bara höra att "han kan vara lite stark" - och det kan ju betyda vad som helst, egentligen. Jag bedömde mig själv dock som ganska van vid starka hästar, då förra medryttarhästen var det.
Men tjo, den hästen taktade, skyggade var femte minut, och stack slutligen iväg och bockade av mig med dunder och brak. Hade jag vetat att han hade såna tendenser hade jag aldrig ens tänkt tanken att åka och provrida.

 

[catya]

Jag tycker att det känns som att många utav er vuxna har bestämt er hur en 14 åring ska vara bland hästar.

Jag blir riktigt besviken över hur stor betydelse det är med ålder. Men det är ni vuxna som visar oss unga hur man ska föregå som ett gott exempel.

I år har jag ridit en B ponny som bara stod på bakbenen och nu går lös på promenader. Jag har ridit en C ponny och ett varmblod. Varmblodet är väldigt het och när det inte går i hans vilja åker man av. Samt svårriden. Ägaren har letat efter många medryttare till honom men aldrig hittat en SERIÖS vuxen. Han och jag har byggt upp en sån grym relation att han litar på mig vi kan rida i enbart halsring. Eller annars om vi vill köra ett hårt dressyrpass med galoppombyte, form i trav och skritt samt galopp. Skänkelvikningar osv osv så funkar det med.
Jag mockar och har mest ordning i hela stallet.

Även om jag är lika duktig som minst hälften utav alla ni vuxna här. Så ska mina mejl ignoreras bara för att åldern inte stämmer, vem sa att jag inte har föräldrar som kan tänka sig att köra, ta reda på fakta innan ni drar en slutsats.

Tack alla ni vuxna som vågar släppa in oss yngre i privata hästvärlden, vi behöver detta lika mycket som ni gör. Och framförallt älskar vi ditt djur lika mycket.

BRA SKRIVET! Man kan inte alls dra alla över en kam, det finns vuxna som inte alls passar att vara medryttare eller hästägare. Det har inte med åldern att göra utan erfarenhet, inställning, sammarbete m.m Alla människor som hästar är ju olika individer.

 

[catya]

Jag har gjort en pause i mitt letande, tagit bort annonser och mina lappar för att hoppas det löser sig till hösten. Nya hästar i stallet, medryttare som flyttar m.n Men det är så svårt att skriva rätt för att få fram vem man är i en annons och även när man svarar på en annons. Jag har tex 25 års erfarenhet, wow, låter ju som om jag klarar vilken häst som helst- men icke, jag är dels försiktig och dels inte så tekniskt duktig utan mer motionsrider men vill ändå kunna rida lite dressyr. Men jag har dock fått många tips här.

 

[ASKAPLASKA]

Hej

Hoppas inte tråden hamnat i fel forum, visste inte riktigt var den passar.
Jag läser på FB, Blocket och hästnet om en massa hästägare som söker medryttare, samma annons ligger kvar länge eller förnyas, eller ändras helt.
Sen är det precis samma sak med de som söker medryttarhäst eller ponny!

Var i kommunikationen, önskemålen eller behovet blir det fel?

Ni som söker medryttare, vad har ni för krav och önskemål och tycker ni det är svårt att hitta bra medryttare?
Ni som söker medryttarhäst vad har ni för krav och önskemål och tycker ni det är svårt att hitta bra medryttarhäst?

OBS, detta gäller rent allmänt, alltså inga disskusioner om betalning eller inte utan mer ridning, skötsel, erfarenhet, ålder, m.m

Jag har letat medkusk alt liten medryttare i perioder men inser att det jag har att erbjuda inte duger. Djur på utedrift, en mörk primitiv lada, ingen ridbana och bara två små skogsmullehästar som brukskörs.

Mitt drömscenario är att finna någon som älskar djur och natur och gärna tar en tur med hästarna och vagnarna ihop med mig och som även kanske vill engagera sig i de andra djuren i ladan ibland.
Och gärna då någon som lyckas hålla intresset uppe hela året trots lera, kyla,snöstorm osv...

 

[Zussi]

@Zussi Är du 100 % ärlig i annonsen med hur din häst är?

Oh yes! 110% ärlig. Det är ju helt oseriöst och livsfarligt att inte vara ärlig om en häst. Avskyr sådant, för FY vad det kan gå åt h-te om ryttaren får fel information, och då är det ju man själv som står där med skammen.

 

[hier]

Oh yes! 110% ärlig. Det är ju helt oseriöst och livsfarligt att inte vara ärlig om en häst. Avskyr sådant, för FY vad det kan gå åt h-te om ryttaren får fel information, och då är det ju man själv som står där med skammen.

Ja verkligen! Jag menar, det är ju en sak att inte vilja ha en provryttare som gör sig illa, men sen handlar det ju också om att man är rädd om sin häst. Om man har en känslig häst vill man ju inte släppa upp vem som helst som kanske dunsar i ryggen eller sliter i tyglarna, liksom.

Ägaren till den hästen jag provred reagerade inte nämnvärt när hästen pep iväg, som om det var vardag. Jag hade kunnat ta om hon sa "men gud, han har aldrig gjort så, han måste ha ont" - men hon brydde sig inte alls. Så märkligt

 

[pannkaka]

Hur kan du inte få tag på någon?? Kan ju säga att det hade varit rena drömmen att få sån möjlighet .

 

[skiesabove]

Mitt problem (och säkert många andras) är att jag vill hitta en exakt kopia av mig själv gällande värderingar och inställning till hästen. Och det är minst sagt orealistiskt.

Men jag ska faktiskt ha ut en på besök nu i helgen, kan ju alltid hoppas att hon är close enough :-).

 

[TeamLundVer]

Så där som en som söker medryttarhäst/större ponny...
Jag är 35år har bil och körkort, har hållit på med hästar sen 15 års ålder, har tränat upp till medelsvår dressyr, hoppat ca 1.20-1.30 bana.
Senaste åren har jag tidit Isländshäst. Kan grunderna +lite till. Inte jätte bra men tillräkligt för att veta vad jag håller på med.
Har även gått svenska blå stjärnas alla häst vårdskurser (även om det är 100år sen). Har en förkärlek för hästar som inte alltid gör som det är tänkt (har en gammal ryggskada som bevis, stör mig dock inte nämnvärt idag men jag blev 1,5 cm kortare på kuppen).
Är glatt villig att bara pysla med hästen/ponnyn, alltså inget krav på att jag SKA rida mina dagar.
Har varit ridsällskap och avlösare åt vänner med häst och allmän människa att ringa till, när man har haft behov av hjälp i stallen där mina vänner har haft sina hästar.
Är flexibel på dag och tid i den mån mitt jobb så medger.
Kan tänka mig beroende på häst/ponny att betala upp till 1000kr månaden....

Likt förb...at hittar jag ingen som vill förbarma sig över mig....
Vad är det för fel på mig då?????

En sådan medryttare vill jag ha.

 

[mackan]

@OliviaLillans :
de främsta orsaken att folk inte vill ha minderåriga medryttare på sina hästar är ansvarsbiten. Den är vesäntlig i sammahanget -både ur häst perspektiv för ägarens del, och ansvaret att ett barn har anlitats som ansvarig. Inte många som vill ha det så. Din tid kommer ju om du är duktig det gör den för alla

 

[TeamLundVer]

Ni kloka individer här. Kan inte ni ge mig lite tips på hur jag ska hitta en medryttare som inte är en mardröm? Jag känner mig helt lost. Har aldrig (innan i år) varit i behov av/ velat ha en medryttare. Visst har jag haft folk som ridit mina hästar men det har varit stallkompisar som antingen hjälpt till med ngn del av hästens utbildning eller ställt upp vid semesterresor. Alltså folk jag vet hur de rider, folk jag litar på och vet fixar hästen.

Nu har både jag och hästen flyttat för några år sedan så jag känner ju inte andra än de som står på samma stall som mig och dessa har inte tid till att ta sig an en häst till, ej heller skulle jag vilja ha dem på min häst då deras ridsätt inte skulle fungera med honom. Blev tipsad om en tjej som skulle hjälpa mig rida igång honom i våras. Visst hon var snäll och så men inte tusan kunde jag lita på hennes ridning. Fick kommentarer av henne som att han absolut inte skulle gå i någon form övht då detta bara var skadligt. Inte ens unghästform var OK enligt henne utan han skulle skrittas och travas på lång tygel. Tydligen så bygger man upp en häst på det viset Inte tog hon någon notis om det igångsättningschema han hade heller och hon förstod absolut inte varför en häst med blödning i sulan inte bör gå på en grusväg

Nu har jag en kompis (som egentligen inte har tid) som rider honom som en dröm 1-2 gånger i veckan Men det räcker ju inte. Själv är jag gravid och har för kraftig foglossning för att vara behjälplig övht (saknar att sitta på hans rygg )

Slängde ut en annons på FB att jag sökte en ansvarsfull och rutinerad medryttare till min dressyrkille. Först för fortsatt igångsättning och till hösten för träning och tävling om så önskades. Anläggningen har precis allt (ridhus, paddock, skrittm, solarium mm) utom bra kommunikationer och det enda som behövdes göras var att man mockade när man var där vilket man kunde slippa om man själv stod för mockningskostnaden de dagarna. Man kunde även få gratis dressyrlektioner av mig om man inte ville använda sig av anläggningens tränare.

EN person hörde av sig. Kunskap = ridit på ridskola 2 år för några år sedan Folk är alltså inte sugna på att få chansen att gratis träna /tävla en riktigt bra dressyrhäst om det innebär 6 veckors fortsatt igångsättning först. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Troligtvis lutar det åt att jag biter ihop, rider honom själv och går sönder på kuppen.

 

[skiesabove]

Ni kloka individer här. Kan inte ni ge mig lite tips på hur jag ska hitta en medryttare som inte är en mardröm? Jag känner mig helt lost. Har aldrig (innan i år) varit i behov av/ velat ha en medryttare. Visst har jag haft folk som ridit mina hästar men det har varit stallkompisar som antingen hjälpt till med ngn del av hästens utbildning eller ställt upp vid semesterresor. Alltså folk jag vet hur de rider, folk jag litar på och vet fixar hästen.

Nu har både jag och hästen flyttat för några år sedan så jag känner ju inte andra än de som står på samma stall som mig och dessa har inte tid till att ta sig an en häst till, ej heller skulle jag vilja ha dem på min häst då deras ridsätt inte skulle fungera med honom. Blev tipsad om en tjej som skulle hjälpa mig rida igång honom i våras. Visst hon var snäll och så men inte tusan kunde jag lita på hennes ridning. Fick kommentarer av henne som att han absolut inte skulle gå i någon form övht då detta bara var skadligt. Inte ens unghästform var OK enligt henne utan han skulle skrittas och travas på lång tygel. Tydligen så bygger man upp en häst på det viset Inte tog hon någon notis om det igångsättningschema han hade heller och hon förstod absolut inte varför en häst med blödning i sulan inte bör gå på en grusväg

Nu har jag en kompis (som egentligen inte har tid) som rider honom som en dröm 1-2 gånger i veckan Men det räcker ju inte. Själv är jag gravid och har för kraftig foglossning för att vara behjälplig övht (saknar att sitta på hans rygg )

Slängde ut en annons på FB att jag sökte en ansvarsfull och rutinerad medryttare till min dressyrkille. Först för fortsatt igångsättning och till hösten för träning och tävling om så önskades. Anläggningen har precis allt (ridhus, paddock, skrittm, solarium mm) utom bra kommunikationer och det enda som behövdes göras var att man mockade när man var där vilket man kunde slippa om man själv stod för mockningskostnaden de dagarna. Man kunde även få gratis dressyrlektioner av mig om man inte ville använda sig av anläggningens tränare.

EN person hörde av sig. Kunskap = ridit på ridskola 2 år för några år sedan Folk är alltså inte sugna på att få chansen att gratis träna /tävla en riktigt bra dressyrhäst om det innebär 6 veckors fortsatt igångsättning först. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Troligtvis lutar det åt att jag biter ihop, rider honom själv och går sönder på kuppen.

På den tiden jag sökte medryttarhäst hade jag inte ens svarat på den annonsen för att jag helt enkelt inte kände mig nog bra för den typen av häst. Känns som att man måste vara superduktig när hästen står på en sån anläggning och man kan få dressyrlektioner av tränare med mera. Det kanske bara är dåligt självförtroende som spökar, men jag tror inte att jag är ensam om det.

 

[TeamLundVer]

På den tiden jag sökte medryttarhäst hade jag inte ens svarat på den annonsen för att jag helt enkelt inte kände mig nog bra för den typen av häst. Känns som att man måste vara superduktig när hästen står på en sån anläggning och man kan få dressyrlektioner av tränare med mera. Det kanske bara är dåligt självförtroende som spökar, men jag tror inte att jag är ensam om det.

Det är ju supertråkigt om det är det som får folk att avstå Det är verkligen ingen nybörjarhäst (eller för folk som inte förstår vitsen av att en häst ska jobba med ryggen och bygga muskler) däremot är det en perfekt häst för den som vill utvecklas som ryttare. Rider man korrekt går han korrekt, rider man inte korrekt så går han ja.. som en giraff eller med bakbenen långt bakom sig eller ja..

De flesta som hjälpt mig med honom har faktiskt varit hoppryttare. Hon som hjälper mig nu har trots att det enbart är igångsättning (dressyrpass i skritt, trav ett par minuter) redan utvecklats enormt som ryttare och rider honom riktigt snyggt. (försöker övertala henne till att sälja sin hopphäst och rida min dressyrkille på heltid men det verkar inte gå hem riktigt ). Så hur ska jag göra för att locka ryttare som rider korrekt utan att avskräcka dem?

 

[skiesabove]

Det är ju supertråkigt om det är det som får folk att avstå Det är verkligen ingen nybörjarhäst (eller för folk som inte förstår vitsen av att en häst ska jobba med ryggen och bygga muskler) däremot är det en perfekt häst för den som vill utvecklas som ryttare. Rider man korrekt går han korrekt, rider man inte korrekt så går han ja.. som en giraff eller med bakbenen långt bakom sig eller ja..

De flesta som hjälpt mig med honom har faktiskt varit hoppryttare. Hon som hjälper mig nu har trots att det enbart är igångsättning (dressyrpass i skritt, trav ett par minuter) redan utvecklats enormt som ryttare och rider honom riktigt snyggt. (försöker övertala henne till att sälja sin hopphäst och rida min dressyrkille på heltid men det verkar inte gå hem riktigt ). Så hur ska jag göra för att locka ryttare som rider korrekt utan att avskräcka dem?

Det kanske går att sätta upp annons på närliggande ridskolor som har dressyrgrupper :-)?

 

[cirkus]

Det kanske går att sätta upp annons på närliggande ridskolor som har dressyrgrupper :-)?

Teoretiskt en bra idé men jag tror att de flesta ridskolor är lite rädda om sina elever och antagligen skulle ta väck lapparna

 

[LBR]

Ni kloka individer här. Kan inte ni ge mig lite tips på hur jag ska hitta en medryttare som inte är en mardröm? Jag känner mig helt lost. Har aldrig (innan i år) varit i behov av/ velat ha en medryttare. Visst har jag haft folk som ridit mina hästar men det har varit stallkompisar som antingen hjälpt till med ngn del av hästens utbildning eller ställt upp vid semesterresor. Alltså folk jag vet hur de rider, folk jag litar på och vet fixar hästen.

Nu har både jag och hästen flyttat för några år sedan så jag känner ju inte andra än de som står på samma stall som mig och dessa har inte tid till att ta sig an en häst till, ej heller skulle jag vilja ha dem på min häst då deras ridsätt inte skulle fungera med honom. Blev tipsad om en tjej som skulle hjälpa mig rida igång honom i våras. Visst hon var snäll och så men inte tusan kunde jag lita på hennes ridning. Fick kommentarer av henne som att han absolut inte skulle gå i någon form övht då detta bara var skadligt. Inte ens unghästform var OK enligt henne utan han skulle skrittas och travas på lång tygel. Tydligen så bygger man upp en häst på det viset Inte tog hon någon notis om det igångsättningschema han hade heller och hon förstod absolut inte varför en häst med blödning i sulan inte bör gå på en grusväg

Nu har jag en kompis (som egentligen inte har tid) som rider honom som en dröm 1-2 gånger i veckan Men det räcker ju inte. Själv är jag gravid och har för kraftig foglossning för att vara behjälplig övht (saknar att sitta på hans rygg )

Slängde ut en annons på FB att jag sökte en ansvarsfull och rutinerad medryttare till min dressyrkille. Först för fortsatt igångsättning och till hösten för träning och tävling om så önskades. Anläggningen har precis allt (ridhus, paddock, skrittm, solarium mm) utom bra kommunikationer och det enda som behövdes göras var att man mockade när man var där vilket man kunde slippa om man själv stod för mockningskostnaden de dagarna. Man kunde även få gratis dressyrlektioner av mig om man inte ville använda sig av anläggningens tränare.

EN person hörde av sig. Kunskap = ridit på ridskola 2 år för några år sedan Folk är alltså inte sugna på att få chansen att gratis träna /tävla en riktigt bra dressyrhäst om det innebär 6 veckors fortsatt igångsättning först. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Troligtvis lutar det åt att jag biter ihop, rider honom själv och går sönder på kuppen.

Det låter ju som en dröm! Att få vara med och sätta igång en häst och bygga upp en relation till den INNAN man börjar träna är ju fantastiskt! Märkligt att du inte hittar någon...

Min nuvarande medryttarhäst hittade jag via annons. Jag tror att anledningen till att det funkade så bra mellan mig och ägaren är att vi var 110% ärliga mot varandra redan i första mailfasen. Jag var helt öppen med att jag haft ett långt uppehåll och att min teknik därför inte var vad den varit och att jag kommer behöva utvecklas men att jag är motiverad och orädd och framförallt väldigt mån om hästens skötsel. Jag tryckte på att jag verkligen älskar att umgås med och sköta om hästen och att jag gärna vill träna och inte bara lulla runt i skogen. I retur var hon ärlig med att det var en bestämd och svår dam som många kan bli rädda för att rida då hon är stor och skygg. Vi hade inga illusioner om vem som skulle komma ut utan det var glasklart från början. Jag visste att det var värt att åka dit och vi fick båda det vi förväntade oss. Jag tror att det är A och O. Att man presenterar sig själv/sin häst på ett sådant sätt att ens förväntningar uppfylls. Annars gör besvikelsen att man avstår trots att man kanske hade kunnat tänka sig hästen/personen om den bara varit ärlig.

 

[LBR]

För övrigt ska jag flytta till Stockholm och har kollat lite på medryttarhästar där, men när man ser annonser där nån vill ha 1500 kronor per månad för att man ska rida i skogen två gånger i veckan... nej tack.

 

[Karfitsa]

@TeamLundVer Jag hade definitivt nappat på ditt upplägg. Att få lära känna hästen lite långsamt och komma igång tillsammans - perfekt! Hade jag tyckt. alltså.

 

[emptyrings]

Jag har haft flera trevliga medryttarhästar och kan nog inte säga att jag haft problem att hitta dem heller, trots att jag inte haft körkort förrän när jag sökte den senaste. På ett ställe blev jag diskret utnyttjad att mocka procentuellt sett bra mycket mer än jag fick rida (och ridningen var nästan alltid strikt efter order; alltså: "rid den här rundan, trava si och så länge") och en häst visade sig vara bra mycket galnare än annonsen/ägaren utlovade (han bockade tills han fick av mig om han inte blivit riden på ett par dagar och hans "trafiksäker" fick honom att slänga sig ut framför en bil av rädsla.. för bilen). Alla andra har varit väldigt trevliga hästar och ägare, men några ridhus har jag inte sett till och kommunikationerna kanske har lämnat övrigt att önska. Jag har dock aldrig klagat och har cyklat eller bytt buss i evigheter för att träffa rätt häst..

min erfarenhet är att det är betydligt lättare som medryttare att hitta något vettigt om man själv lägger in en annons, inte svarar på andras..

de jag tackat nej till redan på mail har innehållit följande info
-för mycket betalt (har varit student i många år)
-hästen står på flashig anläggning (har dålig erfarenhet av ett ställe som jag provred på, där folk i stallet blev galna om man inte sopade bort stövet från hästen från stallgolvet så fort det hamnat där)
-ägaren skall alltid följa med ut (inte för att det inte är trevligt med sällskap - men det blir rätt oflexibelt)
-samma veckodagar varje vecka - (pga min jobbtider, detta funkade dock då jag pluggade bara).
-saker i stil med "du måste alltid kunna rida hästen i perfekt form" - jag är ingen dressyrryttare av världsklass, men jag har mjuk hand och vettigt hästtänk - har dock alltid skrivit i annonsen att det var länge sedan jag red dressyr för tränare, men att jag gärna tar lektioner om möjlighet finns)
-hästen flyttar sig inte från stallplanen om den inte har sällskap av andra hästar

Så, kanske har jag haft lätt att hitta ställen eftersom jag varken krävt ridbana eller ridhus, en sak jag dock saknat är väl möjligheten att rida för tränare - eller bara för ägaren då och då. Ett annat minus är väl att jag många gånger alltid varit ensam i stallet. Förutom hästarna då förstås. Fast allt har sina fördelar.. i tonåren red jag i ett stall som var som en dokussåpa, kanske var det inte bättre.

Så, ärlighet är väl något av det viktigaste - är jag ingen elitryttare kommer ingen elithästs ägare att vilja ha mig - och vice versa. Det finns hästägare som överskattar sina hästar - och medryttare som överskattar sina kunskaper.

En märklig sak dock senast jag sökte medryttarhäst - fick kanske 10-15 svar bara första dagen och folk fortsatte att ringa i flera dagar - jag var positiv till de flesta, många verkade vettiga, förutom de som låg typ 10 mil bort och jag svarade på alla mail/samtal jag fick, jag bekräftade det som stod i min annons och med flera bestämde vi att jag skulle komma ut och provrida, vi skulle "höras" i veckan om nu fredag eller lördag passade bäst.. Men INGEN hörde av sig - vid något tillfälle ringde jag själv och fick någon konstig ursäkt och så skulle vi "höras" igen. Eller typ "jag ringer imorgon kväll så bestämmer vi då". Men folk hör inte av sig!? Låter jag så osympatisk, eller är det såhär folk gör, ringer runt till flera och hör bara inte av sig igen till dem som de sorterar ut? Eller så förväntar de sig något helt annat än det som står i annonsen och blir besvikna. OAVSETT, varför säger man inte det, nej, det blir inget. Vad med att vara ärlig? Någon annan som vet - eller har samma erfarenhet? Eller är det bara jag som låter helt konstig på telefonen, har sagt märkliga saker jag är omedveten om?

Var dock inga problem att hitta medryttarhäst den gången heller dock, hittade ett mkt trevligt stall med folk som svarade och höll bokade tider..