Jag är 14 år och har ridit i princip hela mitt liv, fast då bara på ridskola. Nu känner jag att min ridskola inte har mycket mer att erbjuda mig, eftersom det är dåligt organiserat, dåligt ihopsatta grupper samt upplägg. Jag har en väldigt bra kompis med två hästar som tävlar upp till SM-nivå. Tyvärr flyttade hon. Jag brukar åka dit några ggr per år och rida deras hästar. De berömmer mig och litar på mig Jag känner längtan efter något mer än att sitta på olika hästar varje vecka, man får liksom aldrig tid att hitta knapparna och känna ett band med hästen. Jag tillbringar ganska mycket tid i stallet men känner aldrig någon gemenskap eftersom tjejerna ( som är ungefär i min ålder) "fryser ut" mig. De säger inte hej när vi möts i stallgången och vänder ryggen till om de står och pratar och jag går förbi. Jag bor i en relativt liten stad och har letat foderhäst ett bra tag nu. Jag letar inte efter någon SM- ponny utan snarare en ponny som man kan rida på mysiga turer ute i skogen med. Jag relativt mycket erfarenhet uppe på hästryggen, men destomindre i stallet, tex hur man visiterar en häst. De flesta hästägare som söker en fodervärd letar efter en person över 18 med körkort eller en person som haft medryttar/foderhäst förut, men någon gång måste vara den första, right? Har kikat på en annons uppe i stallet jag rider, men den hästen är tränad ända upp till Mvs B dressyr, samt att man måste ha hästvana föräldrar. Hästen fick föl förra året och vill nu mest rida pass ute i skoge. Har enormt dåligt självförtroende gällande detta och vågar inte maila eftersom jag enast ridit på ridskola. Några tips på vad jag kan göra för att hitta en hästkompis därute?
Svårigheten för ungdomar i din ålder har tagits upp tidigare i tråden.
Jag som hästägare vill inte släppa en så ung tjej "vind för våg" men jag har heller inte tiden eller lusten att hjälpa en ungdom (jag har en tjej som får låna en av mina hästar; hon verkar ha tröttnat men hör till dem som inte säger det rent ut, bara inte kommer).
I det här fallet önskar hon antagligen mer engagemang från min sida. Hon rider också hos en granne till mig, och där hjälper nog hästägaren till desto mer.
Jag som hästägare vill hellre ha en vuxen person i stallet, som självständigt transporterar sig och som antingen "bara" åker häst i skogen (trevligt för både häst och ryttare) eller som aktivt vill förbättra sig och tar egna initiativ till träningar.
Jag som hästägare vill få godkänna en tränare som ryttaren vill träna för, men jag vill inte bestämma vilken tränare ryttaren ska välja. Jag vill heller inte förväntas köra till träningar eller liknande - då har jag för mycket annat att göra.
Jag vill inte förväntas låna ut hästtransport eller kunna hänga med på tävlingar.
Jag som hästägare vill helst ha avlastning om jag ska ha "medryttare" och då är det ju tyvärr ofta så att en ensam ungdom inte är mest lämpad - om inte annat så ur ansvarssynpunkt.
Jag tror att förväntningar som inte helt matchar, är det som leder till svårigheter för både hästägare och ryttare att hitta rätt.