Våra vanligaste lögner

[mandalaki]

Skulle aldrig falla mig in att ljuga så.
Men vet du vad?
Jag har massor av vänner som gillar mig precis som jag är.
Och lever med samma man sedan 15 år tillbaka.
Så jag klarar mig bra ändå.

Varför skulle det inte falla dig in?

 

[nightcrawler]

Fast att fråga är ju liksom en del av att vara artig. Det är ju jättevanligt i massa länder att "hur mår du/hur är det?" har blivit som en hälsningsfras. Första gången jag var i Tanzania fick vi lära oss "hur är det?" och "det är bara bra tack". När jag frågade hur man säger "sådär" eller "inte jättebra" fick jag bara till svar att man faktiskt svarar "det är bra" oavsett tillstånd .

Jag ser det som ett helt normal social interaktion. Man frågar hur det är för att vara trevlig och den andra svarar nåt hyfsat normalt. Frågar man en vän dock är det ju en annan sak men det är väl kanske uppenbart.

Tycker det är direkt ohyfsat att fråga och inte mena det. Jag frågar aldrig hur det är med nån om jag inte vill veta om det är bra eller dåligt. Sen behöver man inte dra en hel roman som svar utan det räcker med bra eller dåligt.

 

[Raderad medlem 6459]

Tycker det är direkt ohyfsat att fråga och inte mena det. Jag frågar aldrig hur det är med nån om jag inte vill veta om det är bra eller dåligt.

Vad intressant! Jag ser det som en helt naturlig och rimlig artighetsfras och ingenting annat. Som i de flesta språk.

Oftast hör jag det/använder jag det såhär: "Nämen heeeej!" "heeeej! Det va längesen! Hur äre?" "Jorå, själv då?" "Jamen bara bra" blablablabla. Alltså inte alls en fras där den ena skulle säga "Tyvärr är min yngsta son en jävla pain in the ass och jag kontemplerar skilsmässa för min man är så tråkig plus att min underlivssvamp kommit tillbaka. Själv då?".

 

[mandalaki]

Tycker det är direkt ohyfsat att fråga och inte mena det. Jag frågar aldrig hur det är med nån om jag inte vill veta om det är bra eller dåligt. Sen behöver man inte dra en hel roman som svar utan det räcker med bra eller dåligt.

Det finns jättemånga länder där du skulle få ett lite helsike med hälsningsfraserna ...

 

[nightcrawler]

Det finns jättemånga länder där du skulle få ett lite helsike med hälsningsfraserna ...

Vilken tur för mig att jag inte reser då..

 

[Karfitsa]

Nästan alla kulturer använder väl en liknande hälsningsfras? Inte vill den som frågar ha en hel journal uppläst? Den som står en nära kanske inte säger "Hur är det" eftersom de vet att det är skit med allt.

 

[Retro]

Min vanligaste lögn är
- Nej jag sov inte

Nästan så att den kvalar in bland hälsningsfraserna för mig :-D

 

[mandalaki]

Vilken tur för mig att jag inte reser då..

Och du träffar aldrig några med andra språk heller? Då är det också tur.

 

[nightcrawler]

Och du träffar aldrig några med andra språk heller? Då är det också tur.

Dom två gångerna som jag har behövt använda mej av engelska så har inte dom fraserna använts. Annars så träffar jag inte någon som talar något annat.

 

[Raderad medlem 6459]

Nästan alla kulturer använder väl en liknande hälsningsfras? Inte vill den som frågar ha en hel journal uppläst? Den som står en nära kanske inte säger "Hur är det" eftersom de vet att det är skit med allt.

Apropå detta. Nu när min partner lär sig svenska har jag försökt förklara att det är kanske bättre att säga "hur mår du?" till någon hyfsat nära (som man vill veta hur den mår) alt någon som ser ut att må dåligt eftersom det mer signalerar att man verkligen vill veta hur personen mår. Medan som hälsningsfras är "hur är det?" eller dylikt bättre eftersom det mer signalerar artighetsfras än nåt annat.

Men detta kanske bara mejkar sense i mitt huvud?

 

[Amha]

Fast att fråga är ju liksom en del av att vara artig. Det är ju jättevanligt i massa länder att "hur mår du/hur är det?" har blivit som en hälsningsfras. Första gången jag var i Tanzania fick vi lära oss "hur är det?" och "det är bara bra tack". När jag frågade hur man säger "sådär" eller "inte jättebra" fick jag bara till svar att man faktiskt svarar "det är bra" oavsett tillstånd .

Jag ser det som ett helt normal social interaktion. Man frågar hur det är för att vara trevlig och den andra svarar nåt hyfsat normalt. Frågar man en vän dock är det ju en annan sak men det är väl kanske uppenbart.

Haha, det där minns jag att jag retade mig på när jag läste högstadiespanska. Läraren började alltid lektionen med "hola, que tal?" och hade drillat alla till att svara i kör "muy bien gracias" (reservation för stavfel och sånt, det är mer än 10 år sedan...). Jag är socialt inkompetent så jag lät alla andra sitta och ljuga sig igenom den där hälsningsfrasen om det inte råkade vara mycket bra den dagen.

Angående ämnet i övrigt, som jag skrev är jag lite socialt inkompetent, jag tänker inte gå och säga att det är bra för att man ska när det inte är det. Frågar någon om det är bra när jag har en rutten dag svarar jag kort och gott "nej". Folk blir lite ställda men jag kan inte riktigt dölja en dålig dag, jag blir lätt väldigt otrevlig så det blir så. Det betyder definitivt inte att jag vill prata om det alltid och jag tror nog att om jag skulle få frågan " vill du prata om det" och jag inte vill att den personen ska veta skulle kunna säga "inte med dig"

Jag hör alltid telefonen men skiter i att svara ibland och då säger jag det. Med eller utan ursäkt, beroende på om jag tycker att jag borde ha svarat.

Kul att se dig säger jag nog nästan aldrig och räknar med att den som säger det till mig faktiskt tycker det.

Slutsats: jag struntar numer i flera sociala koder om det innebär att man inte säger sanningen. Vill man inte veta får man låta bli att fråga. Ibland anstränger jag mig för att det känns fel att inte visa intresse för motparten om denne alltid frågar även om jag inte är så sugen dock.

 

[mandalaki]

Apropå detta. Nu när min partner lär sig svenska har jag försökt förklara att det är kanske bättre att säga "hur mår du?" till någon hyfsat nära (som man vill veta hur den mår) alt någon som ser ut att må dåligt eftersom det mer signalerar att man verkligen vill veta hur personen mår. Medan som hälsningsfras är "hur är det?" eller dylikt bättre eftersom det mer signalerar artighetsfras än nåt annat.

Men detta kanske bara mejkar sense i mitt huvud?

Jag håller med. Hur är det är en bra hälsningsfras på svenska, hur mår du signalerar något annat.

 

[mandalaki]

Haha, det där minns jag att jag retade mig på när jag läste högstadiespanska. Läraren började alltid lektionen med "hola, que tal?" och hade drillat alla till att svara i kör "muy bien gracias" (reservation för stavfel och sånt, det är mer än 10 år sedan...). Jag är socialt inkompetent så jag lät alla andra sitta och ljuga sig igenom den där hälsningsfrasen om det inte råkade vara mycket bra den dagen.

Angående ämnet i övrigt, som jag skrev är jag lite socialt inkompetent, jag tänker inte gå och säga att det är bra för att man ska när det inte är det. Frågar någon om det är bra när jag har en rutten dag svarar jag kort och gott "nej". Folk blir lite ställda men jag kan inte riktigt dölja en dålig dag, jag blir lätt väldigt otrevlig så det blir så. Det betyder definitivt inte att jag vill prata om det alltid och jag tror nog att om jag skulle få frågan " vill du prata om det" och jag inte vill att den personen ska veta skulle kunna säga "inte med dig"

Jag hör alltid telefonen men skiter i att svara ibland och då säger jag det. Med eller utan ursäkt, beroende på om jag tycker att jag borde ha svarat.

Kul att se dig säger jag nog nästan aldrig och räknar med att den som säger det till mig faktiskt tycker det.

Slutsats: jag struntar numer i flera sociala koder om det innebär att man inte säger sanningen. Vill man inte veta får man låta bli att fråga. Ibland anstränger jag mig för att det känns fel att inte visa intresse för motparten om denne alltid frågar även om jag inte är så sugen dock.

Vad finns det för värde i att strunta i sociala koder? Utan sådana skulle vårt umgänge bli rätt svårt.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag håller med. Hur är det är en bra hälsningsfras på svenska, hur mår du signalerar något annat.

Bra, då lurar jag inte honom .

 

[Amha]

Apropå detta. Nu när min partner lär sig svenska har jag försökt förklara att det är kanske bättre att säga "hur mår du?" till någon hyfsat nära (som man vill veta hur den mår) alt någon som ser ut att må dåligt eftersom det mer signalerar att man verkligen vill veta hur personen mår. Medan som hälsningsfras är "hur är det?" eller dylikt bättre eftersom det mer signalerar artighetsfras än nåt annat.

Men detta kanske bara mejkar sense i mitt huvud?

I området jag bor säger folk "är det bra?" som flyktig hälsningsfras. Det är en ja-nej-fråga så det kanske är en bättre variant?

 

[Raderad medlem 6459]

I området jag bor säger folk "är det bra?" som flyktig hälsningsfras. Det är en ja-nej-fråga så det kanske är en bättre variant?

Jag kan lära honom den med . Det är mer att han nånstans på vägen plockade upp "hur mår du?" och började använda den varpå jag försökte lära honom lite andra fraser som är bättre som ren hälsningsfras. Han är för övrigt en perfekt svenskelev eftersom han automatiskt svarar "jo det är ganska bra" när jag frågar hur det är. "Ganska bra"! Så fantastiskt svenskt . Lite lagom bra sådär .

 

[Karfitsa]

I området jag bor säger folk "är det bra?" som flyktig hälsningsfras. Det är en ja-nej-fråga så det kanske är en bättre variant?

Jag brukar säga något sådant.Typ "Allt väl?"

 

[sjoberga]

Att ljuga lite lagom vid rätt tillfälle ser jag som en del av den sociala kompetensen. (Förmodligen var han så kompetent att han ljög först )

Ja, den saknar jag till stora delar. Det innebär både fördelar och nackdelar skulle jag vilja säga.

Jag har kommit fram till att jag är så obekväm med att ljuga även väldigt vita lögner så det skapar bara mer problem än det löser, även i dessa situationer. Man uppfattas inte som speciellt socialt kompetent när man ljuger så att det märks långa vägar att man just ljuger. Då funkar det bättre för mig, att de jag umgås med, vet att jag är rak, enkel och effektivitetsfokuserad i all kommunikation. Ibland springer man på minor - där man tänker att en vit lögn hade varit smidigare. Sedan betyder det inte att jag hasplar ur mig precis det jag tänker, det går att avstå från att producera ljud också om man inte har något att komma med som för världen framåt.

 

[mandalaki]

det går att avstå från att producera ljud också om man inte har något att komma med som för världen framåt.

Ska pröva det om jag bara kommer ihåg det

Ja, KAN man inte producera en vit lögn så bör man nog avstå. Men jag tror att de allra flesta kan och dessutom att de flesta småljuger lite i vardagen, utan att ens tänka på det, även om de hävdar att de aldrig ljuger

 

[Hedinn]

Det beror kanske lite på vad för sammanhang man är van vid att "hur är det?" används. Är det främst i vänskapskretsen kanske det är lätt att tycka det är löjligt att man inte kan svara ärligt.

För min egen del är det i arbetet. Jag har daglig kundkontakt, många återkommande som man blir mer eller mindre "vän" med men det är fortfarande kunder och då finns det inte på kartan att jag ställer mig och talar om hur dåligt jag mår på en sån fråga, hur rutten dag jag än har.

Oavsett fråga eller inte är det ju liksom mask som gäller i sånt läge, kunderna ska alltid få uppfattningen att jag är pigg och mår bra, så att de upplever att jag orkar med dem. Försätter jag dem i en situation där de kan tro att de är en belastning påverkar ju det företaget negativt.

Så jag svarar på ren reflex, oavsett hur jag mår. Ser inte det som en lögn i det läget, utan som redan tagits upp, en artighetsfras.