Var jag FÖR elak?

[Prakas]

Sv: Var jag FÖR elak?

Han lär ju inte höra av sig oftare om han får skit när han väl gör det?
Mao, ja du var onödigt hård mot honom.

 

[pippi27]

Sv: Var jag FÖR elak?

Har funderat ett litet tag på hur jag ska formulera mig.

Det är självklart att du är bitter och sårad av hur han gjort mot dig.
Han har heller inte visat några större ansträngningar till att vara pappa.

Visst förstår jag din reaktion, jag hade förmodligen tänkt likadant i din sits.

Men vännen, jag ber dig att tänka till. Bättre att nonchalera honom än att kasta ur sig spydigheter.
Låt inte dina känslor för honom gå ivägen för relationen mellan honom och lillan, de är ju ändå far och dotter, det kan du aldrig komma ifrån.
Bli inte en mamma som talar illa om pappan inför ditt barn, det leder bara till tråkigheter senare. Jag vet av egen erfarenhet
Elvira kanske vill ha en relation med sin pappa och det ska du inte stå ivägen för.

 

[WithoutFaith]

Sv: Var jag FÖR elak?

Klart hon får ha en relation till honom.
Jag bryr mig inte ett skit om honom mer utan har gått vidare men saken är att jag kämpat mig blå för att han ska umgås med henne och bara fått skit tillbaka så jag orkar inte försöka få honom att träffa henne mer.
Är bara glad att hon är så liten så hon inte vet vem hon saknar.

Och förlåt alla att jag blev irriterad men trodde folk visste om situationen tidigare då jag skrivit tidigare om det men kom på att det var med min gamla användare *trött* Sorry

 

[cirkus]

Sv: Var jag FÖR elak?

Kämpa på och låt inte din bitterhet gå ut över henne. Strunta i att försöka få honom att umgås, men var inte taskig om han försöker.

 

[Krims]

Sv: Var jag FÖR elak?

lånar knapp.

Hallå lite nu. Ni som ifrågasätter om han verkligen ville bli pappa eller om det var hennes eget beslut. Man är väl alltid två om ett barn? Om han absolut inte vill ha barn så får väl han också se till att skydda sig. Om han är så anti till att skaffa barn att han lämnar sin gravida partner så skulle han väl inte tagit några risker alls utan haft regnkappa på? Sex blir barn, så är det bara.

 

[KisseNova]

Sv: Var jag FÖR elak?

Pappan till min dotter har inte hört av sig på veckor för att ens fråga hur hon mår eller hur det går för henne osv. Han har försummat henne totalt. Igår fick vi ett grattis på namnsdagen sms som var signerat "önskar pappa"

Jag svarade då kort och enkelt att han är inte värd att kalla sig pappa när han aldrig ens hör av sig och frågar hur hon mår.

Var det för elakt eller var det bra att "påpeka" hans försumning?
(kan tillägga att han svarade inte)

Tycker att det var lite elakt.Har själv haft en strulig pappa till min son.Vi har haft många elaka ord mellan oss sen våran seperation i somras, men jag har aldrig sagt till honom att han är ovärdig pappa.Längsta jag har sagt är att jag inte vill inte ha honom i min sons liv om allt annat ska gå före honom, då klarar han sig mycket väl utan sin pappa.
En pappa är alltid en pappa, likväl som mamma alltid är mamma.

*KisseNova som växt upp utan sin pappa*

 

[cirkus]

Sv: Var jag FÖR elak?

Jo visst. Men om partnern skyddar sig och barn blir till ändå så har man ju ett problem. Särskilt om det upptäcks att man är gravid vädligt sent.

I många fall så kan pappan tänka sig barnet, men inte att vara tillsammans med mamman. Och om mamman då vill ha pappan blir det krångligt.

 

[mimus]

Sv: Var jag FÖR elak?

Faith min vän.

Du sitter i en pressande sits, och jag tycker att du kämpar på enastående.

Men jag tror inte du lagt det bakom dig eller gått vidare, du håller på att göra det, och det kommer ta tid.

Hur ska du göra för att inte känna dig så besviken och sårad på honom?

 

[Inte_Ung]

Sv: Var jag FÖR elak?

Det är ju möjligt att han behöver tid på sig, han kanske inte ens ville bli pappa?

Men om det blir barn ändå.
Och det inte går att ångra.
Utan där finns ett oplanerat barn.
Ett faktum som ingen kan göra något åt.
Varför är det då mamman som "har barnet" och pappan kan bara skita i det?

Misstaget måste ju vara bådas att reda ut då.
Inte bara den enes.

 

[Bubbla]

Sv: Var jag FÖR elak?

Tycker du har helt rätt. Vill man absolut inte bli förälder får man antingen använda eget skydd eller kanske ännu hellre låta bli att ha sex helt. Även om tjejen använder preventivmedel finns det alltid en liten risk/chans att det blir barn.

Har fö en svåger som blev pappa "ofrivilligt"...men han kämpar på för att få träffa sitt barn trots att han motarbetas något otroligt av mamman och hennes familj. Så vill man så går det ju, men finns ingen vilja så finns det ingen...

 

[Lupin]

Sv: Var jag FÖR elak?

Det där vet du säkert redan svaret på själv. Men om ett par blir oplanerat med barn och pappan inte vill ha barn så gör mamman som hon själv vill. Likaså om pappan vill ha barnet men inte mamman! Killen har inte så mycket att säga till om. Och eftersom det är kvinnan som bär barnet inuti sin kropp så får hon en tillvänjning som inte mannen får. Även om mannen vill ha barn så är det betydligt mer abstrakt för honom än för kvinnan. Han känner ju inte barnet växa och röra sig i sin kropp.

Varför inte ställa fler intressanta frågor? Som tex varför i vårt moderna tidevarv så ska det "utredas" om mannen är far till barnet i ett samboförhållande, medan det tas för givet när paret är gifta? Och varför blir det inte automatiskt gemensam vårdnad när man är sambo eller särbo eller inte ihop för den delen? Varför ställs pappan genast utanför om man inte är gifta? Om man är "bara" sambo och inte skrivit på faderspapperna före förlossningen och något händer och mamman dör, då ska det utredas om pappan ÄR pappa och även om han ska få vårdnade om bebisen! Varför? Varför utgår alla att män inte är intresserade av sina barn?

Varför vill inte kvinnor i nån större utsträckning dela med sig av sina föräldradagar till papporna? Speciellt inte om pappan inte vill leva med mamman? Varför är män automatiskt skitstövlar om de inte vill leva med mamman, men ändå är intresserade av sitt/sina barn? Varför är det fullt ok om en kvinna vill lämna sin kille och ta barnen med sig och varför är det underförstått att killen då ska nöja sig med att bara få träffa sina barn varannan helg? Varför ska en kille inte behöva få tid på sig att kunna acceptera en situation som förändrar hela hans liv och hans ekonomi när något bestäms över huvudet på honom? Det är alltid kvinnans val att behålla en graviditet eller inte! Hur f-n låter det inte när en man tvingar en kvinna behålla en graviditet mot hennes vilja, eller göra abort mot hennes vilja? Men en kvinna som behåller mot killens vilja ska ha medalj och killen ska dö!

Och varför i hela fridens namn ska man ta för givet att en kille är ett svin bara för att han inte hört av sig på några veckor? Varför döms män alltid ut som svikare medan kvinnor "står på sig" i samma situation? Varför är mannen en skit om han inte vill ha barn med just den kvinnan, men det är fullt acceptabelt för en kvinna att göra upprepade aborter för att hon inte vill ha barn just då i livet?

Lätt att säga att man ska inte ha oskyddat sex om man inte vill ha barn. Hört talas om kondomer som går sönder, p-piller som glöms eller inte fungerar? För att inte tala om alla dessa moderna tjejer som gärna gör sig gravida men som inte vill ha nån pappa i sitt och barnets liv?

"Misstaget måste ju vara bådas att reda ut då.
Inte bara den enes." Jo precis! Men killen har fortfarande inget att säga till om, kvinnan bestämmer helt själv om hon vill behålla graviditeten eller inte. Han kan säga att han inte vill, kvinnan skiter i honom och han får pröjsa nästan 1300 kr/mån i 19 år. Sen är han en skit om han inte hör av sig regelbundet dessutom...helst ska han väl inte träffa någon ny heller. Och absolut inte någon som han får ett bättre förhållande med och skaffar planerade barn med! Då är han ju en ännu större skit eller hur?

 

[No1]

Sv: Var jag FÖR elak?

Elak tycker jag inte att du var men vill du "hjälpa" honom att ändra sitt beteende så var ditt drag regelvidrigt.
Det handlar om konsekvent och undermetveten tydlig uppfostran alternativ målmedveten manipulation *ler*.
Fungerar kanon på hästar, hundar och barn.

Fel beteende bestraffas.
Rätt beteende premieras.

Det innebär att när han gör ngt som påvisar att han försöker bry sig och visa känslor inför sin dotter så ska han INTE straffas med ditt gnäll och försök att ge honom dåligt samvete. Varför ska du försöka ge honom dåligt samvete? Han ska väl kontakta och umgås med sin dotter för att han VILL och inte för att han ska slippa dåligt samvete?
Vill han inte är det bättre att han inte finns där.

 

[Bubbla]

Sv: Var jag FÖR elak?

Mycket bra synpunkter och mycket jag funderat över jag med. Som det där med vårdnadsfrågan och faderskapet i situation med gift kontra sambo.

Men faktum kvarstår att alla som kan ha sex borde veta att det finns en möjlighet att det kan bli barn, oavasett skydd. Och då kanske det är bättre att avstå om man inte är med på att det kan gå så.

Men en grundläggande förändring av synsättet från samhället med början vid faderskap och vårdnad vore inte helt fel.

 

[No1]

Sv: Var jag FÖR elak?

Men om det blir barn ändå.
Och det inte går att ångra.
Utan där finns ett oplanerat barn.
Ett faktum som ingen kan göra något åt.
Varför är det då mamman som "har barnet" och pappan kan bara skita i det?

Misstaget måste ju vara bådas att reda ut då.
Inte bara den enes.

Om en man gör en kvinna, som han inte har någon framtid med, gravid och hon väljer att föda barnet så förstår jag:

att han blir arg och besviken
att han inte vill ha något med kvinnan att göra
att han avsäger sig umgänget med barnet

Män är inte gravida, de knyter inte per automatik känslomässiga band till barnet.

Sedan har jag hittills i mitt liv sett hur kvinnor använder graviditet som ett knep att försöka snärja män och lappa förhållanden. Jävla idioti rent ut sagt.

Om jag som kvinna blir gravid och mannen avsäger sig allt ansvar så lovar jag på heder och samvete att jag kommer respektera hans val. Det finns alltid ett val att avbryta en graviditet men om jag väljer att gå emot hans vilja genom att föda barnet så kommer jag respektera hans övriga åsikter.

 

[Inte_Ung]

Sv: Var jag FÖR elak?

... kvinnan bestämmer helt själv om hon vill behålla graviditeten eller inte.

I just trådskaparens fall, så upptäcktes graviditeten för sent för en abort.
Så här kunde inte kvinnan välja heller.
Utan var tvungen att genomföra en graviditet mot sin vilja.
Varför tas det då för givet att det sedan är kvinnans uppgift att ta hand om det barnet.
Hon ville inte bli mamma, men blev det ändå.
I en sådan situation så tycker i alla fall jag att även pappan skall ta sin del av ansvaret.
Faktiskt.

I övrigt så är det starkt gjort av den mamma som ändå tar till sig och älskar det barnet så som ett barn förtjänar.
Och jag tycker att pappan borde göra likadant.

Många intressanta frågor var det för övrigt.
Vissa har redan avhandlats i spaltmeter.
Andra skulle ju kunna bli uppslag till nya intressanta trådar.

 

[Inte_Ung]

Sv: Var jag FÖR elak?

Det finns alltid ett val att avbryta en graviditet

Nej, inte alltid.
Problemet var att trådskaparen inte hade det valet.
För graviditeten upptäcktes för sent.

Ingen hade något val i detta fallet.
Båda har hamnat i en situation som de inte har valt själva.

 

[No1]

Sv: Var jag FÖR elak?

Jag var otydlig, förlåt, jag uttryckte mig generellt.

"Alltid" är givetvis inte ett brukbart ord gällande möjligheter till abort i samtliga fall. Det kan förrutom tidsperspektivet även finnas en religiös tro eller en "ja, till livet" uppfattning som gör att det är direkt omöjligt att göra abort.

Men jag är rätt övertygad om att i de flesta fall i Sverige upptäcks en oönskad graviditet i tid.

I slutänden anser jag att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin kropp, hennes val, hennes beslut, HENNS KONSEKVENS.

Hon är väl medveten om vad som kan hända om hon har sex. Det är hon som bär, livnär och föder barnet.
JAG tycker det ytterst är hennes ansvar att välja ut en bra pappa. Sviker han eller om hon redan uppenbart från början gjorde ett felaktigt val, tja då står hon där själv.

Jag förstår männen det gör jag dvs de som inte var med från början. De hade mkt väl kunnat bli bra pappor om de blivit det under rätt förutsättningar tex när de mognat, utvecklat sin ansvarskänsla och utvecklat rätt känslor för kvinnan som de sedan vill ha som mor till sina barn.

De män som däremot varit med att "planera" sina barn (mer eller mindre), som levt familjeliv med sina barn. Livnära, uppfostra, knyta band och se barnen utvecklas. De män som blir en del och viktig bas för sina barn och SEDAN efter en skilsmässa väljer bort sina barn eller max VILL träffa dem varannan helg (nu pratar jag om fallen där männer själva väljer och inte för att deras x är ett ufo) DE har däremot inte mina sympatier.

 

[cirkus]

Sv: Var jag FÖR elak?

Men man har ju faktiskt även ett alternativ - och det är att adoptera bort barnet. Även om den hör mamman inte gjorde det så är det en möjlighet.

Nu är inte situationen så, och visst borde pappan vara delaktig, men han lär ju inte bli mer delaktig av att mamman är dryg emot honom ?

 

[Lupin]

Sv: Var jag FÖR elak?

Tack! Mycket är väldigt konstigt rent juridiskt när det gäller samboskap vs äktenskap när barn är inblandade. Och det är inte ens så att man på alla håll i vårat kära land kan skriva på faderskapspapperna före förlossningen! På vissa håll tycker man att det räcker att man gör det nån vecka/veckor efteråt......men tänk så mycket som kan hända under tiden! Om pappan dör innan så blir barnet faderslöst tex. Och barnet/mamman går miste om nån slags efterlevnadsskydd som man annars hade fått.

Det där med att skydda sig gäller ju båda parter precis lika mycket. Det är ju knappast mer synd om mannen än om kvinnan, båda har precis lika mycket skyldighet att skydda sig! Många tjejer slarvar med sina p-piller och det kanske fungerar för det mesta ändå, tills de träffar på en högfertil hanne...

Håller även med cirkus: det finns ju även alternativet att adoptera bort barnet och kanske därmed erbjuda det en bättre framtid än man klarar av att ge ett barn själv just nu. Det är också ett sätt att ta sitt ansvar. Om varken mamman eller pappan är intresserade och det är för sent för abort så finns det andra som skulle ge sin högra arm för ett barn!

 

[Lupin]

Sv: Var jag FÖR elak?

Det finns ju tyvärr fler och fler tjejer som upptäckt att man kan bli med barn med en kille och sen dumpa honom och hoppas att han ska hålla sig väck! Sen blir de förvånade och störda av att killen faktiskt ser det som sitt ansvar att trots allt finnas där för barnet....trots att mamman bara ville ha en avelshanne och ingen livspartner. Blir lite jobbigt för mamman med en kille som helt plötsligt har rätt att träffa sitt lilla barn, hemma hos henne nån gång i veckan! Och som inte nöjer sig med att betala underhållet och se glad ut och för övrigt hålla sig väck!

Där mamman blir "kränkt" av att pappan kräver faderskapstest då de inte ens har bott ihop och tjejen blev gravid efter bara några månaders bekantskap. Och för att straffa pappan för kränkningen vägrar låta honom träffa barnet de första månaderna, för att sen släppa till 1-1½ timme/en dag i veckan under ett par månader och sen blir hon eller barnet sjuka väldigt påpassligt den dagen pappan skulle dit.

Där pappan är sårad och kränkt över hela situationen, men vill göra sitt bästa för barnet men enbart får höra från familjerätten att man ska ta hänsyn till mamman och varför inte skicka blommor och presenter till henne för att göra henne på gott humör? Att han måste förstå att hon känner sig oerhört kränkt över faderskapstestet, speciellt som det visade på att killen var pappa till barnet. Och att han hela tiden ska ta det lugnt och inte kräva nåt och låta allt ta tid....att han inte ska kräva gemensam vårdnad ännu (barnet 5 mån nu) så att han blir av med sina pappadagar får han ju bara köpa. Bara stryka mamman medhårs hela tiden, för om hon mår bra mår ju hans barn bra! Så håll käften och ställ inga krav och nöj dig med det lilla du får som pappa...

Och tjejen som utnyttjade killen pga sin biologiska klocka får allt serverat. Men hon är ju mamma till barnet och henne ska man vara rädd om!