Hur ska man klara sig?

[grodan21]

Både jag och sambon behövde båda skriva under med BankID nu när vi anlitade mäklare, då vi båda äger bostaden

 

[grodan21]

Både jag och sambon behövde båda skriva under med BankID nu när vi anlitade mäklare, då vi båda äger bostaden

Vi var även tvungna att skicka in bild på våra körkort

 

[athena_arabians]

Här kommer kruxet in.. Vår bankman (om det heter så) är nära vän till fd:s familj. Det lät ju jättebra när vi skulle ta lån och fixa med alla krångliga papper och grejer. Nu känner jag mig lite utsatt. Jag vet ju knappt om allt jag skrivit på är ok, visst man skummar igenom och läser men har ju inget att jämföra med. Försökte ringa och få prata med någon annan om min situation vid försäljning, utan att anklaga vår person för jäv, tänker att det låter ju inte så trevligt, men de lät väldigt misstänksamma när jag sa att jag bara ville ställa lite frågor om de dokument och lån vi har. Blev kopplad till huvudkontoret där jag i princip fick veta att vi bara har vanliga bolånepapper och att vi borde skriva ett samboavtal. Ja jo det vore ju så dags.

Fd har meddelat idag att han anlitat stan dyraste (men bra absolut) mäklare och med allt extra och allt med lagfart osv har han kommit fram till att utöver det som kan bli skulder vid försäljning ska jag betala 110k till för allt det kostar att sälja, köpa huset från början, massa avgifter jag trott vi redan betalat när vi köpte huset men som han vill avkräva mig nu i efterhand. Han har räknat ut hur mycket han betalat extra hemma när jag var föräldraledig (skolade in vid 13månader så jag var inte hemma längre än tvunget så att säga, här är det ettårsgräns) och nu vill han ha igen det. Jag hade ju bara FK som inkomst när jag var hemma och det var ju för att hans jobb var svårare ta ledigt ifrån!

Det är sånt kompakt jävla mörker. Förlåt uttrycket men Jag är rädd att en dag när vi sitter där med huset sålt så drar han fram ngt papper han förfalskat som säger att jag gått med på en massa saker i något avtal som gör att jag blir skuldsatt för livet. Han känns så väldigt självsäker som att han vet att han har trumfkort på hand nånstans. Men jag har inget avtal sett, de vet jag ju.

Sitt lugnt i båten och ta inga framstressade beslut. Kräv skriftligt på allt han påstår och trippelkolla allt via en jurist. Gå inte in i diskussioner med honom, säg bara att det där får du ta med min jurist (och återigen, skriv inte på något!). Har han förfalskat din namnteckning på något är det bara att polisanmäla honom.

Med lite tur har han redan skjutit sig i foten rejält med att försöka forcera en försäljning (med en ev jävig bankman).

 

[Inte_Ung]

Jag är visserligen inte jurist, men jag är oerhört bra på att hantera bedragare.
Om du vill @Lenis så kan ni gå via mig ett tag så att du får vila från interaktionen med den där mannen.

Jag har vana vid tvistemål i domstol och civilicerad skilsmässa.
Du behöver ingen dyr familjejurist i det här läget, du behöver en medlare utan egna känslor inblandade i situationen.

 

[Inte_Ung]

Låter superskumt att han ensam kan anlita en mäklare. Är hen en gnutta seriös ska hen inte ta ett uppdrag som kommer från en delägare utan den andras godkännande. Frågan är hur han framställt det hela för mäklaren. Har du ringt dit och frågat om det stämmer att X har anlitat dem för att sälja ert gemensamma hus?

Äsch, han har bara haft en första kontakt.
De låter sådär, bedragare.
Som att de vet allt och redan har ordnat det hela så att det inte går att ändra

Det där skall man inte gå på.

 

[Inte_Ung]

Vilken jävla röv! Jag hade ringt upp mäklarkontorets chef och ifrågasatt hur de kan starta en försäljning av en fastighet utan att fråga den andra delägaren. De 110k behöver du aldrig betala. Du kan lika gärna ge honom en faktura på 500k som kompensation för att ha behövt stå ut med honom den tid ni haft ihop. Han kan inte kräva dig på det och gå inte med på det!!

De har inte startat någon försäljning.
Han försöker bara stressa fram sin egen vilja.

Men det kan vara lämpligt att kontakta mäklaren och förklara att man inte alls är med på försäljningen.

 

[Roheryn]

Jag är visserligen inte jurist, men jag är oerhört bra på att hantera bedragare.
Om du vill @Lenis så kan ni gå via mig ett tag så att du får vila från interaktionen med den där mannen.

Jag har vana vid tvistemål i domstol och civilicerad skilsmässa.
Du behöver ingen dyr familjejurist i det här läget, du behöver en medlare utan egna känslor inblandade i situationen.

@Lenis jag tycker du ska tacka ja till det här erbjudandet! Det är extremt mycket värt att ha någon icke-känslomässigt inblandad att bolla med och ha som "buffert" mellan sig och motparten! Då kan han ju plötsligt inte bluffa sig till någonting!

 

[Inte_Ung]

@Lenis jag tycker du ska tacka ja till det här erbjudandet! Det är extremt mycket värt att ha någon icke-känslomässigt inblandad att bolla med och ha som "buffert" mellan sig och motparten! Då kan han ju plötsligt inte bluffa sig till någonting!

Ja dessutom så är jag van att hantera motpartens Advokat/Jurist.
De kör ofta med skrämseltaktik eller fula trix för att lösa sin klients problem.
Det skall man inte heller gå på.

 

[Johanna1988]

Här kommer kruxet in.. Vår bankman (om det heter så) är nära vän till fd:s familj. Det lät ju jättebra när vi skulle ta lån och fixa med alla krångliga papper och grejer. Nu känner jag mig lite utsatt. Jag vet ju knappt om allt jag skrivit på är ok, visst man skummar igenom och läser men har ju inget att jämföra med. Försökte ringa och få prata med någon annan om min situation vid försäljning, utan att anklaga vår person för jäv, tänker att det låter ju inte så trevligt, men de lät väldigt misstänksamma när jag sa att jag bara ville ställa lite frågor om de dokument och lån vi har. Blev kopplad till huvudkontoret där jag i princip fick veta att vi bara har vanliga bolånepapper och att vi borde skriva ett samboavtal. Ja jo det vore ju så dags.

Fd har meddelat idag att han anlitat stan dyraste (men bra absolut) mäklare och med allt extra och allt med lagfart osv har han kommit fram till att utöver det som kan bli skulder vid försäljning ska jag betala 110k till för allt det kostar att sälja, köpa huset från början, massa avgifter jag trott vi redan betalat när vi köpte huset men som han vill avkräva mig nu i efterhand. Han har räknat ut hur mycket han betalat extra hemma när jag var föräldraledig (skolade in vid 13månader så jag var inte hemma längre än tvunget så att säga, här är det ettårsgräns) och nu vill han ha igen det. Jag hade ju bara FK som inkomst när jag var hemma och det var ju för att hans jobb var svårare ta ledigt ifrån!

Det är sånt kompakt jävla mörker. Förlåt uttrycket men Jag är rädd att en dag när vi sitter där med huset sålt så drar han fram ngt papper han förfalskat som säger att jag gått med på en massa saker i något avtal som gör att jag blir skuldsatt för livet. Han känns så väldigt självsäker som att han vet att han har trumfkort på hand nånstans. Men jag har inget avtal sett, de vet jag ju.

Men vilken röv han är! Tycker andra ovan kommit med bra råd, och fundera på att ta Inte_Ungs erbjudande.

 

[Luff]

Säg att i fortsättningen så får du ta allt med mitt ombud, @Inte_Ung, och se vad han säger. Med hennes riktiga namn och kontaktuppgifter naturligtvis.

 

[Inte_Ung]

Säg att i fortsättningen så får du ta allt med mitt ombud, @Inte_Ung, och se vad han säger. Med hennes riktiga namn och kontaktuppgifter naturligtvis.

Det brukar kunna ha en förmåga att påverka.
Oavsett vad det är för ombud faktiskt.

 

[vemsomhelst123]

Här kommer kruxet in.. Vår bankman (om det heter så) är nära vän till fd:s familj. Det lät ju jättebra när vi skulle ta lån och fixa med alla krångliga papper och grejer. Nu känner jag mig lite utsatt. Jag vet ju knappt om allt jag skrivit på är ok, visst man skummar igenom och läser men har ju inget att jämföra med. Försökte ringa och få prata med någon annan om min situation vid försäljning, utan att anklaga vår person för jäv, tänker att det låter ju inte så trevligt, men de lät väldigt misstänksamma när jag sa att jag bara ville ställa lite frågor om de dokument och lån vi har. Blev kopplad till huvudkontoret där jag i princip fick veta att vi bara har vanliga bolånepapper och att vi borde skriva ett samboavtal. Ja jo det vore ju så dags.

Fd har meddelat idag att han anlitat stan dyraste (men bra absolut) mäklare och med allt extra och allt med lagfart osv har han kommit fram till att utöver det som kan bli skulder vid försäljning ska jag betala 110k till för allt det kostar att sälja, köpa huset från början, massa avgifter jag trott vi redan betalat när vi köpte huset men som han vill avkräva mig nu i efterhand. Han har räknat ut hur mycket han betalat extra hemma när jag var föräldraledig (skolade in vid 13månader så jag var inte hemma längre än tvunget så att säga, här är det ettårsgräns) och nu vill han ha igen det. Jag hade ju bara FK som inkomst när jag var hemma och det var ju för att hans jobb var svårare ta ledigt ifrån!

Det är sånt kompakt jävla mörker. Förlåt uttrycket men Jag är rädd att en dag när vi sitter där med huset sålt så drar han fram ngt papper han förfalskat som säger att jag gått med på en massa saker i något avtal som gör att jag blir skuldsatt för livet. Han känns så väldigt självsäker som att han vet att han har trumfkort på hand nånstans. Men jag har inget avtal sett, de vet jag ju.

Han kan inte kräva extra pengar. Det är bra att ni inte har samboavtal. Då har du rätt till hälften..

 

[Squie]

Här kommer kruxet in.. Vår bankman (om det heter så) är nära vän till fd:s familj. Det lät ju jättebra när vi skulle ta lån och fixa med alla krångliga papper och grejer. Nu känner jag mig lite utsatt. Jag vet ju knappt om allt jag skrivit på är ok, visst man skummar igenom och läser men har ju inget att jämföra med. Försökte ringa och få prata med någon annan om min situation vid försäljning, utan att anklaga vår person för jäv, tänker att det låter ju inte så trevligt, men de lät väldigt misstänksamma när jag sa att jag bara ville ställa lite frågor om de dokument och lån vi har. Blev kopplad till huvudkontoret där jag i princip fick veta att vi bara har vanliga bolånepapper och att vi borde skriva ett samboavtal. Ja jo det vore ju så dags.

Fd har meddelat idag att han anlitat stan dyraste (men bra absolut) mäklare och med allt extra och allt med lagfart osv har han kommit fram till att utöver det som kan bli skulder vid försäljning ska jag betala 110k till för allt det kostar att sälja, köpa huset från början, massa avgifter jag trott vi redan betalat när vi köpte huset men som han vill avkräva mig nu i efterhand. Han har räknat ut hur mycket han betalat extra hemma när jag var föräldraledig (skolade in vid 13månader så jag var inte hemma längre än tvunget så att säga, här är det ettårsgräns) och nu vill han ha igen det. Jag hade ju bara FK som inkomst när jag var hemma och det var ju för att hans jobb var svårare ta ledigt ifrån!

Det är sånt kompakt jävla mörker. Förlåt uttrycket men Jag är rädd att en dag när vi sitter där med huset sålt så drar han fram ngt papper han förfalskat som säger att jag gått med på en massa saker i något avtal som gör att jag blir skuldsatt för livet. Han känns så väldigt självsäker som att han vet att han har trumfkort på hand nånstans. Men jag har inget avtal sett, de vet jag ju.

JURIST!

 

[Piaff]

Hur går det för dig @Lenis ?

 

[Lenis]

Hur går det för dig @Lenis ?

Vad snäll du är som frågar! Jo alltså det är väl som det är. Vi har anlitat mäklare och som ni skrev så behövde båda signera. Jag har fått tillgång till en liten liten lägenhet i andra hand och har mest haft ångest över hur jag ska lyckas ens flytta, med ork bära, fixa släp osv. När jag flyttade själv sist hade jag mycket större nätverk, annan ork.. bara tanken på att lyckas köpa en router och fixa nät känns helt oöverstigligt. Jag klarar mig ju utan men svårare med stora barnet.
Jag har börjat få vidriga minnesluckor. Jag har aldrig haft det, ens när man var yngre och festade. Nu är jag spik nykter och häromdagen insåg jag att hela dagen före var ett svart hål. Jag ser ju på omständigheterna att djur fått mat och barn fått mat och blivit klädda och tydligen betedde jag mig helt som vanligt enligt en bekant vi träffade på under dagen. Men för mig är det svart.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle avsluta allt, och hur, men eftersom universum gillar att jävlas lite extra så försvann det sätt jag hade tänkt ut så nu hänger jag i lite till. Jag har ingen jättestor brådska och en del praktiskt att styra med innan så det får bli när det blir. Jag är ok med det och jag har fått en frid i det. Jag är väldigt ledsen att livet inte blev som jag hade önskat, men jag har fått vara med om väldigt mycket roligt också. Typ 23 år på buke om man räknar med mitt första konto, bara en sån sak! (Och nej, ni behöver inte tipsa om att prata med någon, det kommer inte göra mina barn friska, kommer inte göra att min yngsta vet om vem jag är, kommer inte fixa min ekonomi eller jobb eller vad som helst. Jag har inte ångest och jag är inte deprimerad. Jag är bara färdig och tro mig jag är trygg i det.) Tack så himla mycket ni som tagit er tid att skriva här och hjälpa en främling

 

[TinyWiny]

Vad snäll du är som frågar! Jo alltså det är väl som det är. Vi har anlitat mäklare och som ni skrev så behövde båda signera. Jag har fått tillgång till en liten liten lägenhet i andra hand och har mest haft ångest över hur jag ska lyckas ens flytta, med ork bära, fixa släp osv. När jag flyttade själv sist hade jag mycket större nätverk, annan ork.. bara tanken på att lyckas köpa en router och fixa nät känns helt oöverstigligt. Jag klarar mig ju utan men svårare med stora barnet.
Jag har börjat få vidriga minnesluckor. Jag har aldrig haft det, ens när man var yngre och festade. Nu är jag spik nykter och häromdagen insåg jag att hela dagen före var ett svart hål. Jag ser ju på omständigheterna att djur fått mat och barn fått mat och blivit klädda och tydligen betedde jag mig helt som vanligt enligt en bekant vi träffade på under dagen. Men för mig är det svart.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle avsluta allt, och hur, men eftersom universum gillar att jävlas lite extra så försvann det sätt jag hade tänkt ut så nu hänger jag i lite till. Jag har ingen jättestor brådska och en del praktiskt att styra med innan så det får bli när det blir. Jag är ok med det och jag har fått en frid i det. Jag är väldigt ledsen att livet inte blev som jag hade önskat, men jag har fått vara med om väldigt mycket roligt också. Typ 23 år på buke om man räknar med mitt första konto, bara en sån sak! (Och nej, ni behöver inte tipsa om att prata med någon, det kommer inte göra mina barn friska, kommer inte göra att min yngsta vet om vem jag är, kommer inte fixa min ekonomi eller jobb eller vad som helst. Jag har inte ångest och jag är inte deprimerad. Jag är bara färdig och tro mig jag är trygg i det.) Tack så himla mycket ni som tagit er tid att skriva här och hjälpa en främling

Fina du. Jag förstår verkligen hur du känner. Jag känner ofta så med. Som du skriver, det blir en frid i det. Vetskapen om att kämpandet är över. Samtidigt är det flera som behöver dig. Du är någon ingen annan kan ersätta. Ingen kan någonsin ta platsen som dina barns mamma. Ingen kan ersätta dig. De behöver dig och det trauma det skulle skapa i dem om du försvann är enormt. Även hos det barn du skriver inte vet vem du är. Kan vi göra en deal? Du stannar kvar tills de blir myndiga?

 

[Teilani]

Vad snäll du är som frågar! Jo alltså det är väl som det är. Vi har anlitat mäklare och som ni skrev så behövde båda signera. Jag har fått tillgång till en liten liten lägenhet i andra hand och har mest haft ångest över hur jag ska lyckas ens flytta, med ork bära, fixa släp osv. När jag flyttade själv sist hade jag mycket större nätverk, annan ork.. bara tanken på att lyckas köpa en router och fixa nät känns helt oöverstigligt. Jag klarar mig ju utan men svårare med stora barnet.
Jag har börjat få vidriga minnesluckor. Jag har aldrig haft det, ens när man var yngre och festade. Nu är jag spik nykter och häromdagen insåg jag att hela dagen före var ett svart hål. Jag ser ju på omständigheterna att djur fått mat och barn fått mat och blivit klädda och tydligen betedde jag mig helt som vanligt enligt en bekant vi träffade på under dagen. Men för mig är det svart.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle avsluta allt, och hur, men eftersom universum gillar att jävlas lite extra så försvann det sätt jag hade tänkt ut så nu hänger jag i lite till. Jag har ingen jättestor brådska och en del praktiskt att styra med innan så det får bli när det blir. Jag är ok med det och jag har fått en frid i det. Jag är väldigt ledsen att livet inte blev som jag hade önskat, men jag har fått vara med om väldigt mycket roligt också. Typ 23 år på buke om man räknar med mitt första konto, bara en sån sak! (Och nej, ni behöver inte tipsa om att prata med någon, det kommer inte göra mina barn friska, kommer inte göra att min yngsta vet om vem jag är, kommer inte fixa min ekonomi eller jobb eller vad som helst. Jag har inte ångest och jag är inte deprimerad. Jag är bara färdig och tro mig jag är trygg i det.) Tack så himla mycket ni som tagit er tid att skriva här och hjälpa en främling

Känner igen känslan så väl, hade också långt gående planer för några år sedan. Sökte hjälp, och nä samtal gjorde ingen skillnad. Men med medicin så kunde känslan av hopplöshet och meningslöshet dämpas så pass att jag kom igenom det. Nu på andra sidan kan jag njuta av sommaren och barnets skratt igen.

För jag vet vilka sår det skapar i barn när en förälder försvinner. Jag kunde inte göra det mot honom och därför sökte jag hjälp. Jag hoppas att du förstår hur viktig du är för dem. Att du finns och ger dem en kram god natt betyder verkligen allt för ett litet barn. Även om du mår så dåligt att du inte minns det, så bygger det deras självförtroende, formar hur de upplever sina liv, ger dem styrka att möta sina motgångar.

Det finns hjälp att få sträck ut en hand till dina vänner, din familj, till oss, till vården, greppa allt du får tag i, och håll ut, håll ut!

 

[cirkus]

Vad snäll du är som frågar! Jo alltså det är väl som det är. Vi har anlitat mäklare och som ni skrev så behövde båda signera. Jag har fått tillgång till en liten liten lägenhet i andra hand och har mest haft ångest över hur jag ska lyckas ens flytta, med ork bära, fixa släp osv. När jag flyttade själv sist hade jag mycket större nätverk, annan ork.. bara tanken på att lyckas köpa en router och fixa nät känns helt oöverstigligt. Jag klarar mig ju utan men svårare med stora barnet.
Jag har börjat få vidriga minnesluckor. Jag har aldrig haft det, ens när man var yngre och festade. Nu är jag spik nykter och häromdagen insåg jag att hela dagen före var ett svart hål. Jag ser ju på omständigheterna att djur fått mat och barn fått mat och blivit klädda och tydligen betedde jag mig helt som vanligt enligt en bekant vi träffade på under dagen. Men för mig är det svart.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle avsluta allt, och hur, men eftersom universum gillar att jävlas lite extra så försvann det sätt jag hade tänkt ut så nu hänger jag i lite till. Jag har ingen jättestor brådska och en del praktiskt att styra med innan så det får bli när det blir. Jag är ok med det och jag har fått en frid i det. Jag är väldigt ledsen att livet inte blev som jag hade önskat, men jag har fått vara med om väldigt mycket roligt också. Typ 23 år på buke om man räknar med mitt första konto, bara en sån sak! (Och nej, ni behöver inte tipsa om att prata med någon, det kommer inte göra mina barn friska, kommer inte göra att min yngsta vet om vem jag är, kommer inte fixa min ekonomi eller jobb eller vad som helst. Jag har inte ångest och jag är inte deprimerad. Jag är bara färdig och tro mig jag är trygg i det.) Tack så himla mycket ni som tagit er tid att skriva här och hjälpa en främling

Jag vet inte vad jag ska säga, mer än att jag tänker på dig och jag hoppas att saker och ting som genom ett under kan bli bättre.

 

[Luff]

Låt oss hjälpa dig.

 

[Ava22]

Vad snäll du är som frågar! Jo alltså det är väl som det är. Vi har anlitat mäklare och som ni skrev så behövde båda signera. Jag har fått tillgång till en liten liten lägenhet i andra hand och har mest haft ångest över hur jag ska lyckas ens flytta, med ork bära, fixa släp osv. När jag flyttade själv sist hade jag mycket större nätverk, annan ork.. bara tanken på att lyckas köpa en router och fixa nät känns helt oöverstigligt. Jag klarar mig ju utan men svårare med stora barnet.
Jag har börjat få vidriga minnesluckor. Jag har aldrig haft det, ens när man var yngre och festade. Nu är jag spik nykter och häromdagen insåg jag att hela dagen före var ett svart hål. Jag ser ju på omständigheterna att djur fått mat och barn fått mat och blivit klädda och tydligen betedde jag mig helt som vanligt enligt en bekant vi träffade på under dagen. Men för mig är det svart.
Jag hade bestämt mig för att jag skulle avsluta allt, och hur, men eftersom universum gillar att jävlas lite extra så försvann det sätt jag hade tänkt ut så nu hänger jag i lite till. Jag har ingen jättestor brådska och en del praktiskt att styra med innan så det får bli när det blir. Jag är ok med det och jag har fått en frid i det. Jag är väldigt ledsen att livet inte blev som jag hade önskat, men jag har fått vara med om väldigt mycket roligt också. Typ 23 år på buke om man räknar med mitt första konto, bara en sån sak! (Och nej, ni behöver inte tipsa om att prata med någon, det kommer inte göra mina barn friska, kommer inte göra att min yngsta vet om vem jag är, kommer inte fixa min ekonomi eller jobb eller vad som helst. Jag har inte ångest och jag är inte deprimerad. Jag är bara färdig och tro mig jag är trygg i det.) Tack så himla mycket ni som tagit er tid att skriva här och hjälpa en främling

Vi finns här och vi vill hjälpa, låt oss!