Var får man hjälp för ätstörningar.

Tack alla för fina kommentarer. Det betyder mkt de gånger jag hamnar i en svacka, som igår.
Jag har tänkt att jag vill komma igång med någon rolig träning. Visst jag har gym på jobbet som jag går till ibland och sen har jag ett kort på badhuset och går dit ibland. Men jag tycker inte det är så roligt.
Men så idag råkade jag hitta ett ställe som har kurser i salsa. Om ett par veckor har de prova-på-pass. Jag funderar på att gå dit. För många år sedan tyckte jag det var roligt att gå på aerobics och dans på gymmet. Men i såna här fall hatar jag att vara överviktig. För det känns som att man blir så dömd när man går till ett nytt träningsställe. Men jag vet att om jag ska träna så behöver jag någon aktivitet så jag glömmer bort att det är träning utan att jag dras med i musik och jobba med steg. Jag brukar ha hyfsat lätt att lära mig steg. Men jag måste kolla om jag klarar av deras golv- ibland kan jag få ont i benen av golvet på träningsanläggningar samt att det inte kan vara för mkt hopp och sånt.

Egentligen skulle jag ju vilja rida. Men det är jag för tjock för nu när jag väger nästan 120. Ibland kan jag bli så ledsen av tanken på att jag aldrig kanske kommer kunna rida igen. Jag har en häst jag åker till ibland och jobbar med från marken, kör etc men det hade varit kul att rida någon gång ibland. Men idag skulle jag kanske knappt komma upp på hästen.
 
Har hetsätit några gånger igen. Jag som trodde jag hade kommit in i en bra period och hade det under kontroll. Kan inte se vad som triggade det dessa gånger. Men hela dagen idag så skrek min hjärna ut att jag skulle äta. Har börjat jobba igen och det kanske var det som triggade det... vem vet? När jag bara var hemma under semestern så gjorde det inte lika mkt om jag inte kunde koncentrera mig men idag behövde jag en lugn hjärna.
Jag kan också känna samma(?) sug efter främst energirika livsmedel efter att ha arbetat mycket med hjärnan i kombination med stillasittande. Arbete och motion utomhus gör att jag blir hungrig men det är inte ett sug på samma sätt som om jag sitter inomhus vid skrivbordet. Min teori är att det handlar om hjärnans behov av glukos och att det blir en obalans på något sätt som triggar suget efter energi.
 
Tack alla för fina kommentarer. Det betyder mkt de gånger jag hamnar i en svacka, som igår.
Jag har tänkt att jag vill komma igång med någon rolig träning. Visst jag har gym på jobbet som jag går till ibland och sen har jag ett kort på badhuset och går dit ibland. Men jag tycker inte det är så roligt.
Men så idag råkade jag hitta ett ställe som har kurser i salsa. Om ett par veckor har de prova-på-pass. Jag funderar på att gå dit. För många år sedan tyckte jag det var roligt att gå på aerobics och dans på gymmet. Men i såna här fall hatar jag att vara överviktig. För det känns som att man blir så dömd när man går till ett nytt träningsställe. Men jag vet att om jag ska träna så behöver jag någon aktivitet så jag glömmer bort att det är träning utan att jag dras med i musik och jobba med steg. Jag brukar ha hyfsat lätt att lära mig steg. Men jag måste kolla om jag klarar av deras golv- ibland kan jag få ont i benen av golvet på träningsanläggningar samt att det inte kan vara för mkt hopp och sånt.
Det här tror jag mycket på. Att hitta en aktivitet som man gillar istället för att främst söka något som ger motion och viktminskning, som t.ex. dans, vandra i skogen, arbeta med hästar eller trädgårdsarbete. Då flyttar man fokuset från att träna för att minska sin vikt till att göra det man tycker är kul och träningen blir en bonus som kommer av sig själv. Jag hatar att träna för tränandets skull och ett sådant ryck blir aldrig långvarigt för mig, men att hålla på i trädgården, åka till skogen och plocka bär och svamp, göra cykelutflykter, vandra och andra liknande saker är en helt annan sak.
 
Stackare, känner igen det där så väl. När man "trillat dit igen" när man trodde att det var på rätt väg. Men som du säger så är det positivt att du får en påminnelse om att du fortfarande behöver hjälp. Förstår dock att det suger, speciellt i kombination med kommentarerna du skrev i inlägget nedan :(
Ja det är svårt när man får kommentarer. Jag jobbar ju med att försöka förlåta mig själv och jag försöker tänka att jag gör så gott jag kan. Men då blir det svårt när man möter andra som inte är snälla. Häromdagen var jag ute och åt lunch med en vän som är ännu större än jag. Och då var det några tjejer i 20-25årsåldern som tittade på honom och fnissade och himlade med ögonen. Blir så trött på hur människor beter sig.
 
Idag var jag och tittade på en dressyrtävling, msv. Det var kul att se. Men efter att jag varit där fick jag andra känslor. För jag kände att jag ville ju också rida och tävla. Men jag kan inte rida pga min vikt.
Och där någonstans blev jag arg. Jävla skitsjukdom som har tagit så mkt ifrån mig. Och jävla skitsamhälle som inte ser till att vi som har det får hjälp.
 
I vissa perioder har jag varit rädd för att gå och lägga mig. Jag har varit rädd för att få en hjärtinfarkt och för att jag ska dö av min övervikt och mitt hetsätande.
Jag kan inte säga att jag har panik eller ångest nu inför att gå och lägga mig. Men det finns ju ändå där någonstans i huvudet.
 
Idag är inte en bra dag. Hjärnan började skrika redan på morgonen, det kröp i kroppen och jag var genomsvettig redan på väg till jobbet. Efter en stund kom ät-attackerna, hjärnan skriker efter att den vill hetsäta. Efter en stund gick det värsta över. Då var jag lagom framme vid jobbet. Nu har jag kommit fram till min plats. Ska börja jobba men är redan helt slut och känner mig omotiverad. Vill bara sova eller vila och få ta en dusch. Lägga mig ner på golvet och gråta.Jag hör hur glada folk är utifrån fikarummet, folk skrattar och berättar semesterminnen.
Jag vill inte vara med idag. Vill inte se folk alls. Men nu måste jag gå ut dit och hämta posten och sätta igång. Klistra på ett glatt leende. Måste gå in på toan och sminka mig och ta bort svetten i pannan.
Men jag vill inte. Vill inte vara med alls idag. Vill bara gömma mig och sova.
 
Idag är inte en bra dag. Hjärnan började skrika redan på morgonen, det kröp i kroppen och jag var genomsvettig redan på väg till jobbet. Efter en stund kom ät-attackerna, hjärnan skriker efter att den vill hetsäta. Efter en stund gick det värsta över. Då var jag lagom framme vid jobbet. Nu har jag kommit fram till min plats. Ska börja jobba men är redan helt slut och känner mig omotiverad. Vill bara sova eller vila och få ta en dusch. Lägga mig ner på golvet och gråta.Jag hör hur glada folk är utifrån fikarummet, folk skrattar och berättar semesterminnen.
Jag vill inte vara med idag. Vill inte se folk alls. Men nu måste jag gå ut dit och hämta posten och sätta igång. Klistra på ett glatt leende. Måste gå in på toan och sminka mig och ta bort svetten i pannan.
Men jag vill inte. Vill inte vara med alls idag. Vill bara gömma mig och sova.

:heart :heart
 
Idag är inte en bra dag. Hjärnan började skrika redan på morgonen, det kröp i kroppen och jag var genomsvettig redan på väg till jobbet. Efter en stund kom ät-attackerna, hjärnan skriker efter att den vill hetsäta. Efter en stund gick det värsta över. Då var jag lagom framme vid jobbet. Nu har jag kommit fram till min plats. Ska börja jobba men är redan helt slut och känner mig omotiverad. Vill bara sova eller vila och få ta en dusch. Lägga mig ner på golvet och gråta.Jag hör hur glada folk är utifrån fikarummet, folk skrattar och berättar semesterminnen.
Jag vill inte vara med idag. Vill inte se folk alls. Men nu måste jag gå ut dit och hämta posten och sätta igång. Klistra på ett glatt leende. Måste gå in på toan och sminka mig och ta bort svetten i pannan.
Men jag vill inte. Vill inte vara med alls idag. Vill bara gömma mig och sova.
Du behöver faktiskt inte klistra på ett glatt leende det är helt ok att må dåligt ibland, det kan tom vara så att folk förvånar dig när du visar dig sårbar och stöttar dig i ditt mående <3. Kram!
 
Idag är inte en bra dag. Hjärnan började skrika redan på morgonen, det kröp i kroppen och jag var genomsvettig redan på väg till jobbet. Efter en stund kom ät-attackerna, hjärnan skriker efter att den vill hetsäta. Efter en stund gick det värsta över. Då var jag lagom framme vid jobbet. Nu har jag kommit fram till min plats. Ska börja jobba men är redan helt slut och känner mig omotiverad. Vill bara sova eller vila och få ta en dusch. Lägga mig ner på golvet och gråta.Jag hör hur glada folk är utifrån fikarummet, folk skrattar och berättar semesterminnen.
Jag vill inte vara med idag. Vill inte se folk alls. Men nu måste jag gå ut dit och hämta posten och sätta igång. Klistra på ett glatt leende. Måste gå in på toan och sminka mig och ta bort svetten i pannan.
Men jag vill inte. Vill inte vara med alls idag. Vill bara gömma mig och sova.
Såna här dagar är du extra duktig, stjarnhimmel! Detta ÄR ju svårt. Hoppas det lättar lite för dig under dagen :heart
 
Du behöver faktiskt inte klistra på ett glatt leende det är helt ok att må dåligt ibland, det kan tom vara så att folk förvånar dig när du visar dig sårbar och stöttar dig i ditt mående :heart. Kram!
Ja det är sant. Jag jobbar på det. Men jag tycker det är svårt... I alla fall med vissa personer.
Jag har en kompis på jobbet som jag även umgås med privat. Så henne kan jag säga saker till typ att det är en dålig dag.
 
@stjarnhimmel
Ville verkligen inte förminska dina problem eller ens jämföra, ville mest berätta att du inte är ensam om att känna så, och att jag själv har eller har haft eller vad jag nu är i för fas tänkte jag inte spelade så stor roll i det hela utan det jag ville få fram är att jag helt plötsligt känner igen mig i det du skriver. När jag var sjukare förstod jag inte hur man kunde tappa kontrollen, den var självklar för mig. Tack vare det du skriver och mina erfarenheter nu förstå det här med känslan av att man äter fast man inte vill och känslan av kontrollförlust och sug efter sötsaker kan uppstå. Du är fantastisk i hur bra du beskriver allt, en stor eloge till att du tar upp dom här frågorna som många inte vågar prata om, jag vågar knappt prata om mina nuvarande problem med någon . Så jag är imponerad av dig och du jobbar på så bra. Hur blir det med professionell hjälp för dina problem?
 
Usch nu känner jag hur det börjar krypa i kroppen. Jag hatar de här tillfällena, när jag vet att nu kommer det en attack om ca en halvtimme. Jag ska precis gå iväg på ett viktigt möte där jag måste vara på topp. Dessa gånger är det svårt då det skönaste är att gå och köpa något sött så att obehaget försvinner och så att jag kan fungera.
 
Usch nu känner jag hur det börjar krypa i kroppen. Jag hatar de här tillfällena, när jag vet att nu kommer det en attack om ca en halvtimme. Jag ska precis gå iväg på ett viktigt möte där jag måste vara på topp. Dessa gånger är det svårt då det skönaste är att gå och köpa något sött så att obehaget försvinner och så att jag kan fungera.

Hoppas att du höll ihop så gott det gick!
 
Höll ihop mig på mötet även om det inte var min bästa stund.
Skulle gå hem strax efter mötet. Och då var det ju kört. Orkade inte stå emot längre.
Så jag köpte två bullar och tre bakelser i nån sorts plastförpackningar.
Åt när jag gick till bussen och på bussen. Hade inte någon sked så åt med händerna. Den enda tanken i mitt huvud var typ " det här är inte värdigt. Att äta bakelse med händerna på en busshållplats."
Jag fattar verkligen varför det knappt är någon som pratar högt om detta.

Nu har jag ont i magen. :meh::down:
 
Höll ihop mig på mötet även om det inte var min bästa stund.
Skulle gå hem strax efter mötet. Och då var det ju kört. Orkade inte stå emot längre.
Så jag köpte två bullar och tre bakelser i nån sorts plastförpackningar.
Åt när jag gick till bussen och på bussen. Hade inte någon sked så åt med händerna. Den enda tanken i mitt huvud var typ " det här är inte värdigt. Att äta bakelse med händerna på en busshållplats."
Jag fattar verkligen varför det knappt är någon som pratar högt om detta.

Nu har jag ont i magen. :meh::down:
Just den där känslan känner jag väl igen, att det inte är värdigt. Vi är fler som har eller har haft det som du. Och vi borde verkligen prata om det, högt och tydligt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ En person jag känner har drabbats av ME (vi kan kalla hen K) K är myndig, bor hemma. Har autism vilket förvärrar sjukdomen. K:s högsta...
2 3
Svar
51
· Visningar
6 143
Senast: TinyWiny
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag både vill och inte vill gå till jobbet jag både vill och inte vill bry mig Men jag tror jag bryr mig för mycket och hur lär man sig...
Svar
13
· Visningar
1 292
Senast: escodobe
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag tänkte jag kunde ha en egen tråd att uppdatera i istället för att drälla inlägg överallt i forumet och på dagbok. För att göra en...
6 7 8
Svar
149
· Visningar
15 109
Senast: Sasse
·
Kropp & Själ Hur pratar man med vårdcentralsläkare så att man faktiskt får hjälp? Jag har inte sökt vård på VC på många år nu eftersom de aldrig...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
10 002
Senast: Raderad medlem 68338
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp