Jag smyger också in i den här tråden, då jag under hösten blivit med valp. Formellt är valpen min dotters, men eftersom vi delar hushåll så är han i högsta grad familjemedlem och därmed även "min". Eftersom jag dessutom älskar att röra på mig i skog och mark så har jag blivit "promenad- och aktiveringsansvarig" vilket jag trivs med.
Hunden är en isländsk fårhund, född i början på juli så ca 3,5 månad nu. Min dotter har jobbat på gården där han föddes, så hon har känt honom sedan dag 1, men han har bott hos oss nu i en månad. En ganska enkel valp - glad, social och orädd med mycket energi. "Ganska" rumsren nu, dvs vet att han ska göra sina behov ute och gör så också bara vi är snabba nog att få ut honom. Har hela tiden vi haft honom klarat att sova hela nätter utan problem, men det är fortfarande superbråttom på morgonen!
Ensamhetsträningen kommer vi att få jobba en del med - han vill helst ha hela flocken samlad och blir snabbt ledsen om man lämnar honom. Funkar dock att lämna korta stunder i stallet vid t.ex. in- och utsläpp av hästar, då han får sin aktiveringsmatskål med frukost eller middag i.
Ganska mycket vallinstinkt och vi kommer få jobba på att inte valla bilar...
Hur skottkärran kunde klara att hitta vägen mellan stall och lada innan vi hade vallhund vet ingen, men nu får vi hjälp med det varje dag!
Annars är han väl som valpar är mest - tuggar på allt med sylvassa tänder, har en till synes outtömlig energi, älskar allt och alla, har tillsammans med katten som projekt att riva hela huset innan jul....