Vaginal vs kejsarsnitt

[karamelldrottningen]

Tänker att jag förbereder mig för en vaginal födsel sen. Men en sak som gör mig lite orolig är om barnet skulle visa sig vara stort. Runt 5 kg. Då tänker jag att risken ökar med förlossningsskador och en utdragen förlossning.
Hade varit skönt att veta att man om barnet visar sig vara stort kunde välja kejsarsnitt.
I annat fall tror jag för min del att en vaginal födsel är att föredra.
Barnet måste ju ut sen nån gång men vill ju ha en sån smidig förlossning som möjligt.

 

[Raderad medlem 147980]

Men du kan sitta och vara tvärsäker i en annan komplex och mångbottnad fråga? Du är ju tvärsäker på att det inte ska erbjudas kejsarsnitt om det inte behövs. Det behövs ju uppenbarligen om kvinnan inte vill föda vaginalt. Enkelt egentligen.

Ja, där tycker vi bevisligen olika. Jag anser inte att "vill" är synonymt med "behöver" i fråga om stora operationer. Det tycks inte heller vara vad SBU kommit fram till i sin sammanställning, så forskningsstödet för fritt val av förlossningssätt får väl anses vara tämligen svagt.

 

[Niyama]

Och tänk, jag upplever det som att du är imponerande oförstående för att mitt svar på din oerhört förenklade fråga är att jag inte anser att det är min sak att avgöra. Jag kan inte svara ja eller nej på en så komplex och mångbottnad fråga. Jag förstår verkligen inte varför du vägrar acceptera det.

Det är jättetydligt vad du tycker. Men när du får en rak fråga och själv inser hur illa det låter försöker du slingra dig.

 

[Raderad medlem 147980]

Tänker att jag förbereder mig för en vaginal födsel sen. Men en sak som gör mig lite orolig är om barnet skulle visa sig vara stort. Runt 5 kg. Då tänker jag att risken ökar med förlossningsskador och en utdragen förlossning.
Hade varit skönt att veta att man om barnet visar sig vara stort kunde välja kejsarsnitt.
I annat fall tror jag för min del att en vaginal födsel är att föredra.
Barnet måste ju ut sen nån gång men vill ju ha en sån smidig förlossning som möjligt.

Det kanske kan vara klokt att lyfta dina funderingar nästa gång du träffar "din" barnmorska? Förhoppningsvis kan hen hjälpa dig med din oro.

 

[bettysmatte]

Jag vill komma igång och jobba gärna så fort som möjligt men är lite rädd att stygn från ett kejsarsnitt ska göra att det kommer dröja längre innan jag kan arbeta ordentligt.

Men du ska väl vara föräldraledig och ta hand om ditt barn i flera månader efter födseln? Eller vem ska göra det?

 

[Nordthor]

Tänker att jag förbereder mig för en vaginal födsel sen. Men en sak som gör mig lite orolig är om barnet skulle visa sig vara stort. Runt 5 kg. Då tänker jag att risken ökar med förlossningsskador och en utdragen förlossning.
Hade varit skönt att veta att man om barnet visar sig vara stort kunde välja kejsarsnitt.
I annat fall tror jag för min del att en vaginal födsel är att föredra.
Barnet måste ju ut sen nån gång men vill ju ha en sån smidig förlossning som möjligt.

Ha ett öppet sinne inför förlossningen är mitt råd. (Det kan gå lite åt vilket håll som helst.) Sen har du mödravården med dig fram till det är dags.

Min son vägde 2,9 dvs inte jättestor. Han kom med sugklocka, yttre press och ett klipp. Så det kan bli dramatiskt trots att de är små.

Hoppas att det går fint för dig när det väl är dags och att återhämtningen blir som du önskar.

 

[skiesabove]

Vi har ju dessvärre väldigt dålig koll på hur korrekt statistiken är.

Jag är helt säker på att vi har ett STORT mörkertal på grad 2 bristningar

Jag misstänker att jag fick skador på muskelfästen med tanke på bäcken- och höftproblemen jag haft sen dess. Men jag är i statistiken som "inga problem" och fick noll uppföljning/efterkoll.

Om man inte kissar på sig eller har andra dramatiska symptom så verkar vården skita i det.

Och dessutom är den officiella siffran med 80% grad 0-1 och 17% grad 2 galet hög.

En femtedel får direkt synliga svåra problem! Fruktansvärt.

 

[hundtant]

Jag har tydligt skrivit flera gånger att jag anser att det är självklart att det bör ligga på vården att avgöra om en person är i behov av en stor operation eller ej.

Ja, och det är därför jag frågar. Vem ska fatta beslutet i de fall vården och kvinnan inte är överens? Ditt svar verkar vården och då blir kvinnans vilja alltså överkörd.

Ja, och även kejsarsnitt är en stor operation. Jag ser ingen rimlighet att gravida ska erbjudas att välja att genomgå en ej nödvändig operation, för att man "vill" det.

Jag kan inte jämföra ett kejsarsnitt med vilken operation som helst. Vilken operation som helst är en åtgärd mot sjukdom/skada, ett kejsarsnitt är en förlossning. Det är ingen knäprotes som ska sättas in, ett barn ska komma till världen på så säkert sätt som möjligt för barnet och kvinnan. Du har skrivit att du själv har en förlossning framför dig och den ska vara en "upplevelse", den ska vara en "revansch". Men andras förlossningar då, om de sker med kejsarsnitt, de är rena operationer.

 

[gulakatten]

Det är jättetydligt vad du tycker. Men när du får en rak fråga och själv inser hur illa det låter försöker du slingra dig.

Men TACK! Trodde jag var knäpp där ett tag . Vi uppfattar det precis lika.

 

[Ainon]

Det finns väll ofta en pappa/annan förälder?

Jag hade tyckt det var lämpligt att det inte per automatik antas att mamman ska vara föräldraledig.

En skillnad är ju också att som snittad (eller vaginal födseln med komplikationer) är det inte alltid superlätt att ta hand om även krävande mindre storasyskon första veckorna eftersom du bla inte får lyfta och är du sjukskriven istället för föräldraledig får du ha de på förskolan medan partnern är på jobbet.

Men du ska väl vara föräldraledig och ta hand om ditt barn i flera månader efter födseln? Eller vem ska göra det?

 

[VLMF]

Jag misstänker att jag fick skador på muskelfästen med tanke på bäcken- och höftproblemen jag haft sen dess. Men jag är i statistiken som "inga problem" och fick noll uppföljning/efterkoll.

Om man inte kissar på sig eller har andra dramatiska symptom så verkar vården skita i det.

Och dessutom är den officiella siffran med 80% grad 0-1 och 17% grad 2 galet hög.

En femtedel får direkt synliga svåra problem! Fruktansvärt.

Fast grad 2 innebär absolut inte ”svåra problem”! Vad har du fått det ifrån? Vissa grad 2 kan innebära problem men de allra flesta verkligen inte. Du blir sydd och du läker snabbt. Det är en gradering av bristning, inte av efterföljande problem.

Har du fortfarande problem och misstänker muskelbristningar som inte läkt bör du ju söka vård pronto.

Edit: Så som du skriver @skiesabove är helt uppåt väggarna fel och spär på rädsla för förlossningsskador. En femtedel får absolut inte svåra problem! Det är rent påhitt.

 

[Bexzor]

Det finns väll ofta en pappa/annan förälder?

Jag hade tyckt det var lämpligt att det inte per automatik antas att mamman ska vara föräldraledig.

En skillnad är ju också att som snittad (eller vaginal födseln med komplikationer) är det inte alltid superlätt att ta hand om även krävande mindre storasyskon första veckorna eftersom du bla inte får lyfta och är du sjukskriven istället för föräldraledig får du ha de på förskolan medan partnern är på jobbet.

Du verkar ha missat Karamelldrottningens olika inlägg gällande bland annat sin graviditet, vi som läst inläggen vet att det inte per automatik att mamman är hemma utan en fråga riktad till Karamelldrottningen

 

[karamelldrottningen]

Men du ska väl vara föräldraledig och ta hand om ditt barn i flera månader efter födseln? Eller vem ska göra det?

Nja jag tänker att det ena inte ska behöva utesluta det andra. Men beror helt på dels hur själva förlossningen går och vilken personlighet barnet har.
Men förhoppningen är att kunna jobba lite ganska så snart bara det känns bra

 

[underensten]

Jag har fött en gång vaginalt och en gång akut kejsarsnitt. Har bra erfarenheter efter båda. Blev klippt vid vaginala förlossningen. Gjorde rätt så ont nån vecka efter, men det har läkt fint. Och jag eller sambon känner ingen som helst skillnad där nere.
Efter snittet läkte jag också fint och fick tänka efter noga i början att ta det lugnt eftersom jag inte hade någon smärta.
Om jag skulle bli gravid igen (rent hypotetiskt, då jag inte vill ha fler barn) så hade jag velat föda vaginalt. Det var målet med nr två, blev grymt besviken att det blev kejsarsnitt då jag trodde jag skulle bli så dålig efter.
Kan lägga till att svag bäckenbotten kan man få av graviditeten i sig, inte just bara att man föder vaginalt.

 

[bettysmatte]

Det finns väll ofta en pappa/annan förälder?

Jag hade tyckt det var lämpligt att det inte per automatik antas att mamman ska vara föräldraledig.

En skillnad är ju också att som snittad (eller vaginal födseln med komplikationer) är det inte alltid superlätt att ta hand om även krävande mindre storasyskon första veckorna eftersom du bla inte får lyfta och är du sjukskriven istället för föräldraledig får du ha de på förskolan medan partnern är på jobbet.

Jag tycker att pappor borde vara föräldralediga/vabba, osv i större utsträckning än vad de gör. Men i TS fall är det väl ytterst tveksamt om det finns en annan förälder som kommer att vara föräldraledig.

 

[vemsomhelst123]

Ja, där tycker vi bevisligen olika. Jag anser inte att "vill" är synonymt med "behöver" i fråga om stora operationer. Det tycks inte heller vara vad SBU kommit fram till i sin sammanställning, så forskningsstödet för fritt val av förlossningssätt får väl anses vara tämligen svagt.

Sbu tar inte ställning till sånt alls. De sammanställer forskning. Kan man tyda forskning kan man se att det finns några ökade risker för modern (ffa kopplade till kommande graviditet samt infektioner och lite ökad risk för tarmvred på sikt) däremot tydlig minskad risk för bäckenbottenbesvär eller operationer. För barnet verkar det inte finnas några risker alls förutom lite ökad risk för gastroenterit första året.
Vem som tar beslutet uttalar de sig inte om, det är inte deras jobb.

 

[Raderad medlem 147980]

Ja, och det är därför jag frågar. Vem ska fatta beslutet i de fall vården och kvinnan inte är överens? Ditt svar verkar vården och då blir kvinnans vilja alltså överkörd.

Jag kan inte jämföra ett kejsarsnitt med vilken operation som helst. Vilken operation som helst är en åtgärd mot sjukdom/skada, ett kejsarsnitt är en förlossning. Det är ingen knäprotes som ska sättas in, ett barn ska komma till världen på så säkert sätt som möjligt för barnet och kvinnan. Du har skrivit att du själv har en förlossning framför dig och den ska vara en "upplevelse", den ska vara en "revansch". Men andras förlossningar då, om de sker med kejsarsnitt, de är rena operationer.

Jag kan verkligen inte vara tydligare än vad jag redan varit. Om du inte vill förstå vad jag skriver, då är det så och det är inget jag kan ändra på.

Tycker du att varje gravid person ska erbjudas ett helt fritt val för hur hen vill föda? Oavsett bakgrund till önskemålet?

Självklart är förhoppningen vid en förlossning att barnet ska komma till världen på ett så säkert sätt som möjligt. Det är därför vaginal förlossning är förstahandsalternativet - för att det bedöms vara det "bästa" sättet att föda på. Om kejsarsnitt anses säkrare, är det vad som rekommenderas. Evidensen för att kejsarsnitt på önskemål från den gravida skulle vara det säkraste för barn och födande saknas, därför är det inget som erbjuds som standardalternativ.

Vad det gäller den förlossning jag har framför mig så ja, jag önskar att den ska bli betydligt bättre än de två tidigare. Jag är dock medveten om att det är en ökad risk för att den blir med kejsarsnitt - vilket jag verkligen inte vill. Men är det vad som bedöms säkrast, så är det självklart så det får bli.

Och ja, kejsarsnitt är en operation. En ganska stor sådan. Det är inte min åsikt att det är en operation. Att en förlossning med kejsarsnitt skulle vara "rena operationer" (och därmed ingen förlossning?) är dock inget jag påstått. Det är en förlossning, och det är en stor operation.

 

[skiesabove]

Fast grad 2 innebär absolut inte ”svåra problem”! Vad har du fått det ifrån? Vissa grad 2 kan innebära problem men de allra flesta verkligen inte. Du blir sydd och du läker snabbt. Det är en gradering av bristning, inte av efterföljande problem.

Har du fortfarande problem och misstänker muskelbristningar som inte läkt bör du ju söka vård pronto.

Edit: Så som du skriver @skiesabove är helt uppåt väggarna fel och spär på rädsla för förlossningsskador. En femtedel får absolut inte svåra problem! Det är rent påhitt.

Ok, vi har uppenbarligen olika syn på det hela.

Att hudsprickor sys ihop och läker snabbt är en sak, men vi har så otroligt många små muskler, ligament, senor och andra vävnader inne i bäckenet, och dom är svårfixade. Levatorskador kan tillexempel inte opereras. Och muskelskador upptäcks ofta inte förrän långt senare, när kvinnan själv börjar söka vård för det.

Det är inte ett påhitt.

Att du tycker att det är ok att vi har en underfinansierad och ouppdaterad förlossningsvård får stå för dig. Förlossningsavdelningarna är överfulla, underbemannade, och personalen går på knäna. I det läget kan man inte erbjuda den bästa vården, inte ens om man kontinuerligt fått uppdateringar om förebyggande metoder för förlossningen.

Att förlossningskador överhuvudtaget händer i denna tid tycker jag personligen är fullständigt förkastligt. Det borde vara nollvision.

 

[vemsomhelst123]

Jag kan verkligen inte vara tydligare än vad jag redan varit. Om du inte vill förstå vad jag skriver, då är det så och det är inget jag kan ändra på.

Tycker du att varje gravid person ska erbjudas ett helt fritt val för hur hen vill föda? Oavsett bakgrund till önskemålet?

Självklart är förhoppningen vid en förlossning att barnet ska komma till världen på ett så säkert sätt som möjligt. Det är därför vaginal förlossning är förstahandsalternativet - för att det bedöms vara det "bästa" sättet att föda på. Om kejsarsnitt anses säkrare, är det vad som rekommenderas. Evidensen för att kejsarsnitt på önskemål från den gravida skulle vara det säkraste för barn och födande saknas, därför är det inget som erbjuds som standardalternativ.

Vad det gäller den förlossning jag har framför mig så ja, jag önskar att den ska bli betydligt bättre än de två tidigare. Jag är dock medveten om att det är en ökad risk för att den blir med kejsarsnitt - vilket jag verkligen inte vill. Men är det vad som bedöms säkrast, så är det självklart så det får bli.

Och ja, kejsarsnitt är en operation. En ganska stor sådan. Det är inte min åsikt att det är en operation. Att en förlossning med kejsarsnitt skulle vara "rena operationer" (och därmed ingen förlossning?) är dock inget jag påstått. Det är en förlossning, och det är en stor operation.

Fast just den rapporten du hänvisar till visar ju inga större riskskillnader mellan förlossningssätten (förutom de jag nämnde ovan, det finns risker som ökar eller minskar på kort och lång sikt med båda sätt att föda).

Man tar ju heller inte med de akuta kejsarsnitt som görs efter förlossningsstart (naturlig eller inducerad, induktion kostar också en del) och som sen slutar i ett snitt ändå, akut eller urakut. Där kan jag tänka mig att tex min eller @BernT s förlossning kostade betydligt mer än om vi hade snittats planerat. Jag kände som @BernT , jag hade gärna haft snitt på egentligen rätt goda grunder som visade sig stämma men ville inte bråka.

 

[skiesabove]

Tycker du att varje gravid person ska erbjudas ett helt fritt val för hur hen vill föda? Oavsett bakgrund till önskemålet?

Ja. Vi behöver en befolkningsökning i den samhällsmodellen vi har valt. Fler behöver föda barn. Så rent pragmatiskt, så bör vi göra allt vi kan för att fler ska känna sig trygga och vilja ha barn. Kosta vad det kosta vill. Alternativet är ju att den här samhällsmodellen kollapsar pga för stor andel pensionärer i relation till arbetande befolkning.

Vi ska INTE både säga att fler barn behöver födas OCH vägra att göra något åt de faktorer som kan påverka att kvinnor väljer att inte bli gravida/fullfölja en graviditet.