Vad var det du gillade med den? Jag läste den också för några månader sedan och tyckte om den enormt mycket, men jag har lite svårt att sätta fingret på
vad det var som gjorde den så fantastisk. Ännu svårare blir det eftersom hon ju inte har skrivit några andra böcker man kan jämföra med. Om jag försöker analysera så var det något med Lees berättarteknik eller språk som gjorde att den blev magisk redan från början,
innan själva storyn kom igång och fastän stora delar var väldigt vardagliga. Var det lättsamheten i språket, som gjorde att det verkligen kändes att det var ett barn som berättade? Eller den hemtrevliga känslan som förmedlades, samtidigt som något farligt lurade där uppe i vuxenvärlden?
Jag kanske försöker analysera för mycket, men något speciellt var det
.