Vad har ni sagt?

[diartistakasha]

Sv: Vad har ni sagt?

jag har två hästar och en hund. Inan elias kom så ojjade sig många mina bekanta över hur jag skulle ha tid med både hästar hund och bebis. Och ännu värre var det att jag red så långt in i grav en "vän" hade till och med tänkt sig att hon skulle ta över min häst ett år och i stort sett räknat med det. Hon blev mycket snopen när jag sa att det skulle hon inte alls för nu skulle jag ju ut och börja tävla ordentligt

Och det är INGA problem för mig att hinna med i alla fall. MIn lille plutt har regelbundna sov rutiner så en timmer på förmiddagen går jag med jycken och plutten i vagnen samt mockar efter det. Sen på em far jag till ridhuset och lämnar in en nymatad och sovande skrutt till min man på hans jobb en timme. JObbar han inte så är han hemma med bebisen. hushålls sysslor skiter jag

 

[havreflinga]

Sv: Vad har ni sagt?

Om du blir ledsen av sådana kommentarer, tycker jag du ska säga det.

Folk ifrågasatte nog oxå hur jag skulle hinna rida och tävla efter att jag fått barn, men det rann nog bara av mig. Jag var övertygad om att jag skulle fortsätta som vanligt.

Sen blev det inte riktigt så. Jag red och tävlade en del efter första barnet, samtidigt som jag var gravid med andra, men sen kände jag att jag hellre ville fokusera mer på barnen under deras första år.

Nu rider jag bara en gång i veckan. (Har en 2,5-åring och en 1-åring, barn alltså.) Och nu frågar folk snarare när jag ska börja rida mer igen.

Som tur är fungerar min häst nästan lika bra med lite träning, som med mycket.

 

[lillamyggan]

Sv: Vad har ni sagt?

Kanske inte svar på din fråga men ett exempel ur verkligheten!

Jag har en häst och en dotter på nu 16 mån. För mig var det också självklart att ha kvar hästen. Vi är alla olika och för mig kändes det fel att rida när jag var gravid. Jag red fram till v 18, provade en gång i v 20 men det kändes läskigt. Jag blev så rädd för att ramla av och få missfall. Man oroar sig ju för så himla mycket. Gick promenader, löshoppade, longerade mm istället med pållen. Efter att bebben "ploppat" ut satte jag mig på hästen efter 6 veckor. Det var för tidigt!!! Fick ont i fogarna och fick lugna mig några veckor till sedan gick det bra. Jag hade bebben i babybjörn på magen och så gick vi promenader, longerade mm. Lillskruttan sov som en stock. När hon blev lite äldre måste jag erkänna att det blev lite jobbigt. Jag ammade och hade därmed ca 2 h på mig att hinna mocka, borsta, rida, fixa i stallet innan jag måste åka hem. Klart man kan pumpa ur och pappan kan ge flaska men det funkade inte för oss. Det var en period av stress och tillslut sa hästen piss off och gick åt andra hållet i hagen. Då kände jag att nä det här funkar inte. Tog ännu ett litet uppehåll med ridningen och bara pysslade och myste med hästen ett tag, lite lägligt så blev han även halt där ett tag. Och så vips så ammar man inte lika ofta. Man få rutiner på vardagen med mat, sömn mm och plötsligt så börjar man få lite mer egen tid. Sen gäller det ju att även pappan får egen tid och jag hade nog inte kunnat tävlingsträna 2 hästar t ex (inte sagt att du gör det heller) men man kan rida och vara i stallet utan tidsstress. Jag mins första gången min man skulle natta med välling. Jag ammade bara på morgonen då och hade hela kvällen för mig själv i stallet. Jag kunde pyssla i lugn och ro och rida utan att titta på klockan. Underbart!!!

 

[KungTulle]

Sv: Vad har ni sagt?

Haha nu ska jag berätta en tvärtomgrej.

När jag och sambon för några år sedan skaffade vår lilla b-ponny Timon ( han var 3 år nykastrerad och formligen sjövild!) så började en hel del av våra bekanta säga saker som:

"MEN nu när ni har Timon....då borde ni ju skaffa BARN!! Ju! För lagom tills Timon blir riktigt vuxen och en klok barnponny så är barnet i åldern att börja rida ordentligt!!"

Tyvärr har det inte blitt något trots att vi försökt.

Men vi har åtminstone en busig liten ponny i stallet som sällskap till de stora tottisarna....

/KT

 

[Nillizan]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag har inte fått sådana påhopp riktigt. Visst av arbetskamraterna som inte tycker att man ska röra på sig överhuvudtaget när man är gravid. Men på dem lyssnar jag inte på i vanliga fall. "Ska du rida tills du föder" Det kan jag ju inte bestämma nu heller, det får jag ta då. Nu har jag foglossning, så nu kör jag hästarna.
En del tycker att jag borde låna ut hästarna tills barnen växer upp. Nej, tänker jag då. Min "egna" tid kanske räcker att jag tar mig en tur i skogen med hästen.
När jag känner att det inte funkar längre, då får jag ta det beslutet då. Men aldrig att jag säljer min ögonsten!

 

[LadyZ]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag fick sådana kommentarer av samma personer i bekantskapskretsen som aldrig förstått varför man öht vill hålla på med stora, stinkande djur...

Under graviditeten red jag mitt snälla sto fram till 5e månaden. Sen sa fogarna ifrån. Stora stygga valacken vågade jag inte rida alls, han fick permission... Jag blev väldigt rädd om magen!

Efter förlossningen tog det ungefär 4 veckor innan jag satt i sadeln igen. Det tog ytterligare ett par månader innan fogarna klarade lättridning ok!

Nu, efter dryga två år, har jag fått inse att jag måste sänka kraven på min ridning. Jag hinner inte hålla igång hästarna som förr. Stoet (det snälla) visade sig vara mindre snäll mot barn och har flera gånger gjort utfall mot småglin - hon är ute på foder nu.. Valacken rider jag, men har fortfarande inte kommit igång med träningarna ordentligt. Jag tycker att det är svårt att hinna med hästarna med heltidsarbete och barn. Även om jag en sambo som inte ser några problem med att jag är i stallet och han tar hand om ungarna så vill jag inte vara borta några timmar varje kväll. Jag vill vara med mitt barn ju! Annars sover hon när jag kommer in, inte så kul precis.

Nu har vi två hästar i stallet, min valack och en liten ponny som barnen hjälper till med. Vi kör en del, på så vis kan jag både hålla på med hästar och umgås med familjen! Och så sitter de på läktarn när jag rider då och då och ropar HOPPA!

Är motivationen hög nog hinner man absolut. Men, hur osannolikt det än låter, så finns risk att du ändrar dina prioriteringar när barnet är fött - plötsligt är varken häst eller hund så viktiga längre.

 

[chrysler]

Sv: Vad har ni sagt?

Min son är 1,5 år & jg orkade väl med hästarna tills han föddes nätt & jämnt & nu har jag bara en kvar, resten sålda & denna ska oxå säljas.
Visst går det säkert att ha häst för många, personligen tycker jag småbarnsåren går så snabbt så jag vill ägna all min fritid åt mitt barn.

 

[eyz]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag hade en liknande situation! Jag skaffade en medryttare som skulle hjälpa mig när det blev för tungt för mig. Hon visste att hon hade ca 15-20 minuters bilfärd till oss och att hästen skulle stå kvar hemma, men när hon ridit några gånger frågade hon om inte hon kunde få ta hem hästen till sig, för hon tyckte att det var för långt att åka Nej var mitt svar och hon slutade rida min gosse...

Min fantastiska medryttare har (om jag förstått det rätt) ca 1,5 h resväg till stallet. En halvtimmes promenad "enkel väg" (en timme till och från buss) om inte jag kan skjutsa (gymnasietjej). Jag förstår inte hur hon orkar men tänker inte förklara hur jobbigt jag tycker det verkar.

Angående huvudämnet i tråden - har faktiskt inte fått kommentarer om att det inte kommer gå, men folk undrar ju lite hur man tänkt lösa det.

 

[astronaut]

Sv: Vad har ni sagt?

"Frukta gud och varligt vandra Sköt dig själv och skit i andra" kort och gott!

 

[elbereth]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag har inte direkt fått några kommentarer, mest i så fall om huruvida jag fortfarande rider, vilket jag gjort till månad 7 båda gångerna.

Den här gången (är i v 34) har jag låtit min häst vila en månad på en underbar lösdrift, och nu har jag avtalat med min ridinstruktör att han ska få ingå i hennes ridverksamhet under våren.
På så sätt vet jag att han får bra omvårdnad och rids under kontrollerade former på det sätt jag vill och är i bra kondition när jag ska börja rida igen i maj eller så.

Att ha häst och barn innebär att man inte har lika mkt tid till hästen som om man inte har några barn och jag har sänkt min tröskel för hästskötsel rätt mkt sen jag blev mamma. Men det går utmärkt att kombinera, men jag tror att det är viktigt att tänka på att man kanske inte kan vara både en perfekt "bullmamma" och en hårdsatsande elitryttare, speciellt inte om man vill ha ett jobb och en man oxå.

En utmärkt teknik är att vara "tillräckligt bra", och släppa alla tankar påatt det ska vara perfekt hela tiden.

 

[Fellow04]

Sv: Vad har ni sagt?

jag skrev tidigare att jag inte skulle göra mig av med min pålle pga barn. Börjar komma på andra tankar. Men det är just för att fellow fyller 5 i år, han behöver så mycket mer tid än jag kan ge. Jag vill inte sälja honom, men låna ut honom på foder ett tag. Och se om man kan få tag i en äldre "skogsmullehäst"...fellow får spader när jag inte hinner med honom ordentligt...

 

[Bri]

Sv: Vad har ni sagt?

En utmärkt teknik är att vara "tillräckligt bra", och släppa alla tankar påatt det ska vara perfekt hela tiden.

Jamen precis! Sänker man bara ambitionsnivån en del så löser sig det mesta. Jag har t ex slutat ha dåligt samvete om min häst får en oplanerad vilodag då och då. Han fungerar som tur är bra även på halvfart, så i perioder har han fått ta det lugnt när jag haft dåligt med tid för ridning.

 

[Mitten]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag har inte fått sådana påhopp riktigt. Visst av arbetskamraterna som inte tycker att man ska röra på sig överhuvudtaget när man är gravid. Men på dem lyssnar jag inte på i vanliga fall. "Ska du rida tills du föder" Det kan jag ju inte bestämma nu heller, det får jag ta då. Nu har jag foglossning, så nu kör jag hästarna.

Alltså, jag fick precis tvärtom (sorry, helt OT! ) Jag hade svår foglossning och hankade mig fram på kryckor i 6 månader, och alla förklarade för mig att jag skulle ut och PROMENERA, för det var så HIMLA nyttigt att röra på sig fast man är gravid!
Plus att hästägarna i stallet kom med massa historier om hur de minsann ridit in vilda unghästar i nionde månaden och ridit med sina treveckorsbebisar i en babybjörn på magen ... GAH!
Säger de till mig som inte kom upp på övervåningen de sista 3 månaderna

 

[Fellow04]

Sv: Vad har ni sagt?

men hur vågade dom rida med bebisar i en babybjörn tänk om det skulle hända en olycka! Fast jag kanske inte är mycket bättre själ, jag red ju fellow som 4 åring med alfons i magen. Men det skulle aldrig falla mig in att ge mej iväg på hästen med alons i bärsele. I magen är de iaf skyddade bbättre än i en bärsele....

oj vad jobbigt du måste haft det!? jag tyckte jag hade en jobbig graviditet för övrigt, men jag behövde som tur är aldrig hanka mig fram på kryckor!

 

[Madick]

Sv: Vad har ni sagt?

*kl*

Jag förstår faktiskt inte varför folk ska lägga sig i så förjäkligt. OM det nu skulle vara så att man får ett barn som tar all ork så lär man ju märka det och löser problemet när det uppstår. Om allt går finfint och det inte är några problem, ja då har man ju sin häst och allt flyter. Måste man ta ut alla sorger och bedrövelser som KAN uppstå, i förskott?

 

[ameo]

Sv: Vad har ni sagt?

Håller med dig Madick!

Jag minns inte om jag fick frågan när jag var gravid första gången, men jag hade nog i så fall svarat något i stil med att "jag förutsätter att jag kommer kunna ta hand om mina hästar även när barnet är fött och skulle det visa sig att jag inte fixar det så får jag väl åtgärda det DÅ".

Jag väntar nu mitt fjärde barn och ute i hagarna finns 10 hästar.

 

[Madick]

Sv: Vad har ni sagt?

Precis! När jag var höggravid med barn nr 2 hade jag tre hästar på två olika stall. Det gick bra det med! Fast sen gav jag upp, tvåan var inte alls lika smidig som ettan varit. När tvåan var ett år skaffade jag häst ett halvår igen. Underbart när det gick att gå och mocka och fixa allt på dan med barnen som lekte glatt långt bort från bilar och trafik. Sen dit igen på kvällen och rida när pappan kommit hem. Suveränt!

 

[elbereth]

Sv: Vad har ni sagt?

Jamen precis! Sänker man bara ambitionsnivån en del så löser sig det mesta. Jag har t ex slutat ha dåligt samvete om min häst får en oplanerad vilodag då och då. Han fungerar som tur är bra även på halvfart, så i perioder har han fått ta det lugnt när jag haft dåligt med tid för ridning.

Ja och så får man anpassa sitt hästliv efter omständigheterna. Skaffa medryttare, se till att ngn mockar och tar hand om hästen nån vilodag, börja med fri utfodring av grovfoder, inackordera hästen på helpension, ja vad som helst som funkar i ditt liv.

Mitt bästa tips är lösdrift, sååååå mkt tidsbesparing, och kan man dessutom skaffa en riktigt stor och kuperad hage med en bra flock så känner iaf jag att min häst har ett utmärkt hästliv, utan att jag måste rida så ofta.
Ligger på ca 3 ggr per vecka normalt, det funkar fint för oss och för oss framåt mot mitt mål, iof rätt sakta men iaf framåt.

 

[dressyrfreak]

Sv: Vad har ni sagt?

Jag hade 2 hästar när jag blev gravid och fortsatte rida min äldre tävlingshäst nästan till slutet av graviditeten utan problem, men unghästen lämnade jag bort eftersom det kändes riskabelt att rida honom (explosiv). Under föräldraledigheten tog jag hem honom igen och då var det inte svårt alls att hinna med 2 hästar, hade mer tid än när jag jobbade och kunde rida båda varje dag.

Men när jag började jobba och sambon var hemma, då blev det jobbigt! Dels längtade jag ju efter barnet hela dagen och att sen när man kom hem efter jobbet istället åka direkt till stallet och rida 2 hästar var INTE kul, det känns som om jag inte såg mitt barn över huvudtaget i veckorna! Plus att min sambo fick inte alls den avlastning på kvällarna som jag hade fått, så det slet också på vårt förhållande. Att satsa på träning och tävling som är min passion blev ett tvång, jag ville vara med familjen på helgerna och inte tävla!

Nu har vi hittat en balans. Jag har medryttare som rider ut båda hästarna 2 dagar/vecka och de har varsin vilodag, så det är bara 4 dagar per vecka jag behöver rida dem, och jag har 2 dagar då jag inte ens behöver åka till stallet utan bara är mamma. Jag har också lagt om mina arbetstider så att jag har kortare dagar när jag ska rida så att jag hinner träffa mitt barn några timmar innan stallet.

Funderar allvarligt på att sälja en av hästarna så att jag kan ägna min tid åt att satsa på den andra, älskar att träna och tävla och vill hinna med det plus det ekonomiska, det är dyra hästar och pengarna skulle kunna sponsra en deltid för mig plus skönt att slippa de månatliga utgifterna, men har så svårt att bestämma vilken av dem jag skulle sälja! Min gamla trotjänare som kan allt vi det här laget och som jag haft i många år, eller min yngre häst som har debuterat St George och har bättre steg och kapacitet än den äldre och därmed verkligen är lovande?

Kan tillägga att mitt barn alltid har hatat att vara i stallet så jag kan inte ha med honom om inte ngn annan är med och kan roa honom.

Hade jag haft skogsmullehästar hade det inte varit något problem alls, men jag är intresserad av den sortens ridning.

Långt svar men huvudfrågan om jag ska sälja hästarna ja, jag har fått den men inte i någon stor utsträckning.

 

[Isis]

Sv: Vad har ni sagt?

Plus att hästägarna i stallet kom med massa historier om hur de minsann ridit in vilda unghästar i nionde månaden och ridit med sina treveckorsbebisar i en babybjörn på magen ... GAH!

Allvar!? Sånt gör mig illamående. Undrar om dom bara slänger in bebisen i bagageluckan på bilen när de ska nånstans också. Barnens säkerhet skiter de uppenbarligen i.