Vad hände med spontanbesök?

[_Elly_]

Ser att jag formulerat lite fel här, skal vara;

Inget förändring i hur det tolkas...

Släng mobilen och återgå till 80-90 talets sätt att umgås.

Finns inget i min värld som heter avtalade tider utom när det gäller bokade läkartider, myndighetsmöte och dylikt.

Vi som tyckte det var jobbigt på den tiden då? Nä just det. Jag har svårt att se varför du försöker argumentera för något som många uppenbarligen tycker är jobbigt och inte vill återgå till. Som också varierar beroende på hur ens vänskaper/familj ser ut och något som man ändå bör prata igenom med sina vänner, hur man bäst umgås. Det finns många som anser sig ha rätt att göra lite som de vill och vars vänskap skaver för att de ständigt passerar gränser och inte riktigt respekterar hur andra vill ha det

Kanske reflektera mer över vad andra skriver här om du vill diskutera ämnet?

 

[Lillo]

Släng mobilen och återgå till 80-90 talets sätt att umgås.

Finns inget i min värld som heter avtalade tider utom när det gäller bokade läkartider, myndighetsmöten och dylikt.

Jag var barn då och inte ens då gillade jag det ständiga umgänget.
Brukade faktiskt säga åt min mamma att säga nej om att sova över och umgås vissa dagar då jag helt enkelt inte orkade.

Tack gud för att slippa detta påtvingade umgänge i modern tid och istället kunna umgås med sina vänner när man har lust

 

[Lillo]

Inget förändring i hur det tolkas...

Vi som tyckte det var jobbigt på den tiden då? Nä just det. Jag har svårt att se varför du försöker argumentera för något som många uppenbarligen tycker är jobbigt och inte vill återgå till. Som också varierar beroende på hur ens vänskaper/familj ser ut och något som man ändå bör prata igenom med sina vänner, hur man bäst umgås. Det finns många som anser sig ha rätt att göra lite som de vill och vars vänskap skaver för att de ständigt passerar gränser och inte riktigt respekterar hur andra vill ha det

Kanske reflektera mer över vad andra skriver här om du vill diskutera ämnet?

Ja tråden verkar ju mer och mer handla om hur mycket socialt intresse och ork man har

 

[Lillo]

Släng mobilen och återgå till 80-90 talets sätt att umgås.

Finns inget i min värld som heter avtalade tider utom när det gäller bokade läkartider, myndighetsmöten och dylikt.

Är det bara bokade möten eller ringa på dörren spontant som finns som alternativ?

Att skicka ett sms och fråga om en vän vill ta en lunch eller en promenad eller fråga om den vill hitta på något till helgen är det ett inbokat möte enligt dig?

 

[Nahar]

Alltså ser det inte så, som att man sätter sitt behov framför något annat. Jag ser det som att man ställer en fråga. Man presenterar ett önskemål. Det är inget intrång mer än att göra nåt annat kontaktförsök. Man kan ju också strunta i att svara i dörren.

Men alltså, jag kommer självklart akta mig för att faktiskt göra det nånsin eftersom det verkar anses så ohyfsat här/nu. Jag kanske är för gammal/utländsk. Men jag är liksom uppväxt med att man gör så. Så jag kan inte se det som något annat än relativistiskt.

Men att bara ringa på dörren stör ju, till skillnad från sms som jag inte märker förrän jag kollar telefonen. Ringer någon på dörren antar jag att det är något viktigt, så då går jag och svarar. Nu har vi telefoner som ger möjlighet att kolla av innan, att inte ge den möjligheten är ohyfsat imo.

Skulle aldrig falla mig in. Kan ju vara någon granne som skriver att hästarnas staket ligger nere eller något annat viktigt ju.

Är det akut går det ju bra att ringa. Eller knacka på.

 

[Motacilla]

Vissa kvällar har jag inte alls tid ens med 15-20 minuter och blir rejält sur om nån förväntar sig att jag ska bjuda på fika för att den är sällskapssjuk.

Andra kvällar behöver jag få vara för mig själv, I TYSTNAD och vill inte ha kontakt med någon alls.

Har inga problem med social fobi, depression eller att umgås med folk. Mitt hem är också städat så att jag inte vill ha spontana besök beror inte på det.

Däremot är jag ganska privat av mig, rätt upptagen och har väldigt mycket sociala kontakter på jobbet.

Detta gör att jag gärna tar det lugnt på lediga kvällar och faktiskt helst inte ens pratar så mycket då.

 

[Nytant]

Men att bara ringa på dörren stör ju, till skillnad från sms som jag inte märker förrän jag kollar telefonen. Ringer någon på dörren antar jag att det är något viktigt, så då går jag och svarar. Nu har vi telefoner som ger möjlighet att kolla av innan, att inte ge den möjligheten är ohyfsat imo.

Är det akut går det ju bra att ringa. Eller knacka på.

Jag upplever sms nog som mer eller lika störande

 

[Lillo]

Vissa kvällar har jag inte alls tid ens med 15-20 minuter och blir rejält sur om nån förväntar sig att jag ska bjuda på fika för att den är sällskapssjuk.

Andra kvällar behöver jag få vara för mig själv, I TYSTNAD och vill inte ha kontakt med någon alls.

Har inga problem med social fobi, depression eller att umgås med folk. Mitt hem är också städat så att jag inte vill ha spontana besök beror inte på det.

Däremot är jag ganska privat av mig, rätt upptagen och har väldigt mycket sociala kontakter på jobbet.

Detta gör att jag gärna tar det lugnt på lediga kvällar och faktiskt helst inte ens pratar så mycket då.

Skriver under på allt.

 

[Lillo]

Jag upplever sms nog som mer eller lika störande

Hur kan ett sms vara störande är ju inte värre än en notis på bukefalos

 

[Tranan]

Jag upplever sms nog som mer eller lika störande

sms är kommunikationssättet jag föredrar med personer som jag inte känner eller vill känna nära. samtal känns ganska "imtimt" men det kan vara för starkt ord men i brist på bättre

 

[Lillo]

Pja, ja, det verkar ju vara så många ser det. Jag tror det handlar mycket om kulturella normer. Jag kan liksom inte se det universellt hemska i det. För mig kan det nog vara tvärtom, jättejobbigt att sätta mig ner och processa och producera ännu mer text, men att få en kram av en vän är det som laddar mina batterier igen. Så att. Individuellt?

Ja det är i allra högsta grad individuellt det märks i tråden hur olika vi alla tycker om det

 

[nullo-modo]

Men att bara ringa på dörren stör ju, till skillnad från sms som jag inte märker förrän jag kollar telefonen. Ringer någon på dörren antar jag att det är något viktigt, så då går jag och svarar. Nu har vi telefoner som ger möjlighet att kolla av innan, att inte ge den möjligheten är ohyfsat imo.

Är det akut går det ju bra att ringa. Eller knacka på.

Eller skicka sms.

 

[Sel]

Ja det är i allra högsta grad individuellt det märks i tråden hur olika vi alla tycker om det

Absolut!

Jag är dock ganska övertygad om att det är statistiskt fler som kan rycka på axlarna åt ett sms än att helt enkelt låta bli att öppna dörren när det knackar/ringer på.
Vill jag inte öppna om det ringer på dörren känner jag att jag också vill släcka alla lysen, stänga av alla ljud och sluta andas - annars är det ju uppenbart att jag är hemma men inte svarar.

 

[Motacilla]

Jag upplever sms nog som mer eller lika störande

Jag har stängt av ljudet för alla notiser, och telefonen vibrerar enbart om nån ringer.

Vet jag att någon kommer att ringa sätter jag givetvis på ringsignalen så att jag säkert hör när det ringer. Men nuförtiden är det få som ringer min privata telefon.

 

[Sel]

Eller skicka sms.

Gör folk verkligen det om det är akut?

 

[Lillo]

Gör folk verkligen det om det är akut?

Är något akut hade jag kunnat ringa både på telefonen och på dörren det är ju en helt annan femma.

 

[Sel]

Är något akut hade jag kunnat ringa både på telefonen och på dörren det är ju en helt annan femma.

Precis! Jag hade aldrig litat på ett textmeddelande om det verkligen brunnit i knutarna, men då har vi ju också kommit långt ifrån spontanbesök för skojs skull.

 

[nullo-modo]

Gör folk verkligen det om det är akut?

Alla ser inte en saker på samma sätt pga olika erfarenhet och kunskap. Som mitt exempel så är det inte alla som ser en trasig hage som akut om hästarna är kvar i hagen i andra änden.

Och varför ringa om jag kanske vet om det och den som hör av sig vet ju inte om fler har hört av sig innan dom.

 

[Nytant]

Hur kan ett sms vara störande är ju inte värre än en notis på bukefalos

Hur? Det är det för mig. Jag får inga Buke-notiser på min lockscreen. Men att få ett sms innebär: En ljud/ljus/vibrationssignal bryter min uppmärksamhet från det jag höll på med och jag behöver processa text, fundera över alternativa scenarier, välja om jag ska svara nu eller senare (i så fall fundera över hur pass senare dvs när det blir för sent, komma ihåg att svara senare) titta i min kalender, tänka igenom planeringen runtomkring, formulera en potentiell plan, lägga på ett socialt lager ovanpå den faktiska informationen och temperera det sociala lagret, sen skicka, sen hålla mig på halv stand-by för att jag vet att människan kanske svarar strax igen med ”nej det funkar tyvärr inte för mig, kan du torsdagen därpå istället?” och då har två grejer torsdagen därpå som kanske blir av men om den ena inte blir av kanske jag kan men en annan person måste svara först och jag vet inte när hen svarar så att…

Till skillnad från: det ringer på dörren, jag öppnar och får en kram.
*kl*
Tycker det är tråkigt att det blir så jäkla värderande ordalag åt ena hållet. Som sagt, jag förstår preferenserna och kan ibland dela dem, men inte alltid, och jag sätter inget så värderande perspektiv på hur andra gör. Tänker bara att de är vana vid annat/var spontana den dagen, och att vi säkert kan hitta bra sätt att umgås på. Liksom jag kommer ju inte försöka spontanbesöka Nahar en andra gång om han inte verkar glad för besöket första gången.

Hade en plan om att knacka på hos våra nya grannar med något hembakt och presentera oss sen när vi flyttar men nu blir jag väldigt osäker på om det är en god idé

 

[Shaggy]

Det är ju vad folk skriver här, avtalar man inte tid i förväg är man inte välkommen.

Fast den vännen som verkligen behöver hjälp eller prata har inte den tiden att planera, Det är därför min dörr ALLTID är öppen för både planerade och spontan besök (dörren är dessutom olåst när jag är hemma (utom när jag sover) så den som vill kan komma in på besök när de vill). Spelar ingen roll vad jag håller på med eller hur stökigt jag har där hemma.

Om mina vänner behöver hjälp eller vill prata så ringer de. Kan jag inte så svarar jag inte. Det fiffiga är att om de behöver mig där och då så ringer de igen och då vet jag att jag ska svara. Funkar utmärkt.
Angående stökigt tor jag inte du förstår vad depressionsstök innebär. Det är inte lite odammat på bordet och ett par strumpor på golvet utan kan röra sig om ren misär. Eftersom det är extremt socialt stigmatiserat att inte klara av att städa så vill nog ingen ha besök i de lägena. För att se riktigt svåra fall kan du titta på första bästa rengöring av så kallat hoarder hem på tuben så får du en uppfattning. Nu är det vanligen inte så illa men ja det är många som har det rätt illa och vill dölja det. Det är svårt nog att orka överleva utan sneda blickar om tex den luktande komposten i vasken.