Vad hände, har jag blivit intresserad av en "gubbe" och nu då?

[Petruska]

Sen är det förvisso sant att man kan dö när som helst osv, men det finns ändå tydliga sannolikheter. Oavsett vad det gäller, så är sannolikheterna i förväg som de är.

 

[Petruska]

Vi har redan bestämt att vi ska ses nästa fredag ( om en vecka), det känns långt dit, men vi jobbar lite om varandra ( han har inte gått i pension än), så det fanns ingen tid innan som funkade.

Antagligen känner jag väl mig fortfarande lite bränd efter det som hände förra året med en annan man, där jag verkligen tog illa vid mig, när allt var över efter att vi haft sex. Han visste att jag inte vart med någon på så många år, så han såg väl det som prestige att få omkull mig. Jag föll till slut för allt smicker, god mat både på uteställen och hemlagat av honom i hans superfina hem. Jag var utsvulten på närhet och vi hade sex efter många träffar innan, sen var jag inte intressant mer. Det gjorde ont.

Jag vill inte bli sårad igen, och jag vill heller inte vara den som sårar tillbaka med att ta allt med en klackspark om det nu råkar vara tvärtom att han skulle vilja mer än jag sen. Trots allt är det han som visat mest intresse med ord och handling, även om jag inte vart sen att haka på. Jag vill inte köra med några spel att vänta ut den andre med kontakt eller att man ska spela svårflörtad mm. Däremot känner jag mig lite dum efter gårdagens samtal som blev så stelt med mamman där bredvid, men jag förstår. Jag hade inte heller vart helt bekväm i telefon med vare sig en släkting eller kompis i närheten där man inte pratar ostört. Däremot så vill jag inte vara för på, jag har inte skickat något sms eller något idag, och han har inte heller hört av sig.

Vad jag kan se har ingen av dessa farhågor med ålder att göra?

 

[Bison]

Jag har vänner som har relationer med stora åldersskillnader. De är gifta och har bra förhållanden så visst kan det fungera.
Bli sjuk/dö kan ju hända närsomhelst så just den biten hade inte oroat mig.

Personligen hade jag varit tveksam. Jag vill inte ha barn eller leva med någon som har barn hemma så en äldre man med utflugna barn hade funkat.
Å andra sidan är jag nog lite för ytlig, vill ha en fräsching som är på nivå kroppsligt.
Är även ganska barnslig och tramsig, min kille är 6 år yngre och ofta mer vuxen än mig.

 

[Rugguggla]

Jag är väl typ den enda då som inte heller är jätteentusiastisk

66 är gammalt. Faktiskt. Jag är själv så gammal nu att jag ser vad åldrande kan göra med knopp och kropp. Åldrande är jobbigt både fysiskt och psykiskt, jag tror att jag själv helst hade velat dela det med någon i samma situation.

I teorin: Jag hade förmodligen inte backat för en 45-åring när jag var 25. Men i dag, en som var 20 år äldre än jag? Nej, han vore ju jättegammal! På samma vis skulle jag backa för en som var 20 år yngre, jag skulle inte vilja dela mitt åldrande med nån som inte har en susning. För mig finns det nog en övre åldersgräns där 20 års skillnad blir för svår att hantera.

Men som sagt, detta är i teorin. I praktiken vet jag inte.

Jag förstår precis hur du tänker. Alla har vi ju vart yngre oavsett hur gamla vi är, och om det är en för eller nackdel vet jag inte, men jag har alltid dragits till äldre män. Men det har inte handlat om riktigt så stora åldersskillnader som här, och precis som du skriver, det är skillnad på att i 20-årsåldern falla för en 40-åring, då är ju båda vuxna men ändå relativt unga och sugna på vad livet har att erbjuda. Min första sambo var 13 år äldre än mig och vi hade inga sådana åldersproblem alls. Problemet var snarare att han var extremt barnslig och ville vara ute och festa varje helg när jag tyckte vi kunde göra annat.

Nu tänker jag ju naturligtvis lite annorlunda. Jag vill inte gå miste om något bra, men åldern får mig att försöka tänka om det ens är en bra ide att vi ses mer. Jag vill, men så länge vi inte har setts mer så finns inte heller tanken på att någon blir sårad eller att det blir mer komplicerat än att han låg på min soffa en natt.

Nu ska vi ju ses en gång till, men jag är ändå så tacksam för all input och tankar jag får här, för att försöka förstå mig på mig själv och se till problem, eller inte, som kan uppstå.

 

[Vallmo]

Kan bli problematiskt.
Min pappa skilde sig från vår mamma för 4-5 år sedan efter 50 års äktenskap då han träffat en ny kvinna som var yngre än honom. Han är 74 och hon är 60.
Min pappa är absolut inte i någon god form. Har massor med krämpor, kan gå korta sträckor med rullator, börjar bli virrig och mycket mycket mer.
Han fattar inte själv att han är multisjuk. Han tror han kommer leva i en evighet. Vi vet att lever han fem år till är det ett smärre under.

Och hon, ja hon har blivit mer eller mindre hans vårdare.
Nu tror jag att hon vill ha det så och all respekt för det.
Det är en underbar kvinna på många sätt.

Jag hade aldrig själv träffat en man som var så mycket äldre än vad jag är. Men det är jag och min åsikt. Andras liv lägger jag mig inte.
Men känns det rätt för ts så är det ju såklart bra att köra på.

 

[Rugguggla]

Vad jag kan se har ingen av dessa farhågor med ålder att göra?

Hahaha, helt sant, där fick du mig till att le lite :-) Men jag tycker ändå det är något att väga in i det hela. Nu har jag ingen aning om hur en man i den åldern har det med sexualitet, men man läser ju ibland att lusten avtar med ålder, jag vill ju vara lite aktiv där ändå. Han kanske är jätteaktiv på det området, ingen aning, vågar man ens försöka? Jag har ju vart nära nunna i så många år, vet inte om jag vill vara det längre. Men ändå, det är ju inte det sexuella som avgör så sett, men jag kan bara inte glömma honom och gå vidare än. Tänker också på honom. Hur helt underbart och härligt vi klickade nu, så vet jag ju inte hur han tänker innerst inne. Är han bara smickrad av att en yngre kvinna ger uppmärksamhet och kör vidare på det?

 

[Rugguggla]

Kan bli problematiskt.
Min pappa skilde sig från vår mamma för 4-5 år sedan efter 50 års äktenskap då han träffat en ny kvinna som var yngre än honom. Han är 74 och hon är 60.
Min pappa är absolut inte i någon god form. Har massor med krämpor, kan gå korta sträckor med rullator, börjar bli virrig och mycket mycket mer.
Han fattar inte själv att han är multisjuk. Han tror han kommer leva i en evighet. Vi vet att lever han fem år till är det ett smärre under.

Och hon, ja hon har blivit mer eller mindre hans vårdare.
Nu tror jag att hon vill ha det så och all respekt för det.
Det är en underbar kvinna på många sätt.

Jag hade aldrig själv träffat en man som var så mycket äldre än vad jag är. Men det är jag och min åsikt. Andras liv lägger jag mig inte.
Men känns det rätt för ts så är det ju såklart bra att köra på.

Tack för svar. Jo man tänker mycket nu och jag läser in alla era svar. Nu är ju detta så nytt än, det har praktiskt taget inte hänt mer än att vi setts och ska ses igen, men ni alla hjälper mig att fundera ut om det är något att vilja eller försöka glömma.

 

[vallhund]

Absolut!

Tänkte utveckla lite.
För många år sedan när jag var några år äldre än dig träffade jag en man som var 27 år äldre än dig, han hade både barn o barnbarn samt även ett litet barnbarnsbarn. Vi klickade på de flesta plan, han arbetade mer än heltid i egen skog.

I början var det en del övernattningar hos varandra, men det blev obekvämt så jag flyttade in i hans hus, medan han reparerade mitt så det blev lättare att sälja.

Efter ca 7 år så flyttade jag till Stockholm för att hjälpa min son med 2 blöjbarn, han var ensamstående med dem. I början åkte jag dit var 12e vecka (då jag hade en vecka ledigt), på min semester kom han hit. Vi var alltså särbos.
Jag köpte hus men han ville inte flytta, däremot tillbringade han 2 - 4 månader här under somrarna o hjälpte mig med huset, byggde även en stor vedbod/förråd åt mig.
Efter ca ytterligare 7 år som särbos fick han hjärnblödning o dog straxt efter.

Har aldrig ångrat vår tid tillsammans.

 

[Rugguggla]

Jag har vänner som har relationer med stora åldersskillnader. De är gifta och har bra förhållanden så visst kan det fungera.
Bli sjuk/dö kan ju hända närsomhelst så just den biten hade inte oroat mig.

Personligen hade jag varit tveksam. Jag vill inte ha barn eller leva med någon som har barn hemma så en äldre man med utflugna barn hade funkat.
Å andra sidan är jag nog lite för ytlig, vill ha en fräsching som är på nivå kroppsligt.
Är även ganska barnslig och tramsig, min kille är 6 år yngre och ofta mer vuxen än mig.

Alla ska vi dö, när vet vi inte. Jag vill inte ha barn, och hans barn är utflugna, så där finns inga problem. Jag ser också ett åldrande som fint, jag behöver ingen "fräsching" så sett. Jag vill bara ha kärlek och närhet från en man som respekterar mig, är min vän i vått och torrt och som kan visa sitt rätta jag med känslor i med och motgång. En man att kunna diskutera med utan att man behöver göra om varandra, man får ha olika åsikter. En man att krypa ihop hos vid tvn eller i sängen och bara känna hur mysigt det är att vara nära varandra. En man att bara äta något gott ihop med och mysa med tända ljus i höstmörkret. En man som lyssnar på det man har att säga, en man som helt självklart bara tar disken efter maten när man gjort maten. Det känns som det är han jag träffat nu, även om jag inte utforskat alla områdena ;-) Bara åldern som känns lite jobbig. 10 år ok, men 20 är mycket...

 

[Rugguggla]

Tänkte utveckla lite.
För många år sedan när jag var några år äldre än dig träffade jag en man som var 27 år äldre än dig, han hade både barn o barnbarn samt även ett litet barnbarnsbarn. Vi klickade på de flesta plan, han arbetade mer än heltid i egen skog.

I början var det en del övernattningar hos varandra, men det blev obekvämt så jag flyttade in i hans hus, medan han reparerade mitt så det blev lättare att sälja.

Efter ca 7 år så flyttade jag till Stockholm för att hjälpa min son med 2 blöjbarn, han var ensamstående med dem. I början åkte jag dit var 12e vecka (då jag hade en vecka ledigt), på min semester kom han hit. Vi var alltså särbos.
Jag köpte hus men han ville inte flytta, däremot tillbringade han 2 - 4 månader här under somrarna o hjälpte mig med huset, byggde även en stor vedbod/förråd åt mig.
Efter ca ytterligare 7 år som särbos fick han hjärnblödning o dog straxt efter.

Har aldrig ångrat vår tid tillsammans.

Åh, jag beklagar verkligen, så sorgligt slut, men fint att du delar med dig. Du skrev det var många år sedan, så jag vågar fråga på och hoppas på att det inte river upp några sår. Jag antar du läst min tråd och de svar jag gett, är det värt att satsa på. Herregud, jag är inte ung, jag har vart kär och levt loppan innan, men det kändes så fint med honom, inget jag känt förut, trots att inget har hänt egentligen.

 

[Vallmo]

Tack för svar. Jo man tänker mycket nu och jag läser in alla era svar. Nu är ju detta så nytt än, det har praktiskt taget inte hänt mer än att vi setts och ska ses igen, men ni alla hjälper mig att fundera ut om det är något att vilja eller försöka glömma.

Förstår om det är omvälvande.
Vill också poängtera vilket jag missade i mitt förra inlägg, den moraliska aspekten eller samhällets regler har jag inga som helst synpunkter på.

 

[vallhund]

Åh, jag beklagar verkligen, så sorgligt slut, men fint att du delar med dig. Du skrev det var många år sedan, så jag vågar fråga på och hoppas på att det inte river upp några sår. Jag antar du läst min tråd och de svar jag gett, är det värt att satsa på. Herregud, jag är inte ung, jag har vart kär och levt loppan innan, men det kändes så fint med honom, inget jag känt förut, trots att inget har hänt egentligen.

Vore jag i din sits skulle jag inte tveka!

 

[cirkus]

Nej. Men jag kan tänka mig att även utan barn, kan jag tänka mig att min bekant hade tyckt att hennes mans mycket nära förestående ålderdom är lite oroande. Liksom det dom sen kommer efter.

Jag säger inte att det är en anledning att avstå. Men jag säger att ålder är mer än en siffra.

Jag håller med om att ålder är mer än en siffra, särskilt tydligt blir det om någon säger det om sig själv tycker jag. Det jag menar är att just barnparametern kan man räkna bort om man inte planerar barn ihop.

 

[Rugguggla]

Kan bli problematiskt.
Min pappa skilde sig från vår mamma för 4-5 år sedan efter 50 års äktenskap då han träffat en ny kvinna som var yngre än honom. Han är 74 och hon är 60.
Min pappa är absolut inte i någon god form. Har massor med krämpor, kan gå korta sträckor med rullator, börjar bli virrig och mycket mycket mer.
Han fattar inte själv att han är multisjuk. Han tror han kommer leva i en evighet. Vi vet att lever han fem år till är det ett smärre under.

Och hon, ja hon har blivit mer eller mindre hans vårdare.
Nu tror jag att hon vill ha det så och all respekt för det.
Det är en underbar kvinna på många sätt.

Jag hade aldrig själv träffat en man som var så mycket äldre än vad jag är. Men det är jag och min åsikt. Andras liv lägger jag mig inte.
Men känns det rätt för ts så är det ju såklart bra att köra på.

Jag tackar för din berättelse, så fint att hans nya kvinna ändå finns vid hans sida och älskar honom. Samtidigt känner jag inte igen mig i situationen här. Mannen jag träffat, jobbar fortfarande och är på inget sätt gammal i sättet, men man vet ju aldrig när ålderstecken kommer.

 

[Rugguggla]

Vore jag i din sits skulle jag inte tveka!

Åh, jag vill våga ta steget, men känner mig så osäker. Din berättelse stärkte mig lite, tack. Jag kommer fortsätta följa tråden med svar, och lovar uppdatera mig efter nästa träff om en vecka :-)

 

[Lobelia]

Hahaha, helt sant, där fick du mig till att le lite :-) Men jag tycker ändå det är något att väga in i det hela. Nu har jag ingen aning om hur en man i den åldern har det med sexualitet, men man läser ju ibland att lusten avtar med ålder, jag vill ju vara lite aktiv där ändå. Han kanske är jätteaktiv på det området, ingen aning, vågar man ens försöka? Jag har ju vart nära nunna i så många år, vet inte om jag vill vara det längre. Men ändå, det är ju inte det sexuella som avgör så sett, men jag kan bara inte glömma honom och gå vidare än. Tänker också på honom. Hur helt underbart och härligt vi klickade nu, så vet jag ju inte hur han tänker innerst inne. Är han bara smickrad av att en yngre kvinna ger uppmärksamhet och kör vidare på det?

När det gäller sexuell aktivit så tar individuella skillnader helt ut eventuella skilnader baserat på ålder. Där får du vänta och se men det gäller oavsett ålder.

 

[Rugguggla]

När det gäller sexuell aktivit så tar individuella skillnader helt ut eventuella skilnader baserat på ålder. Där får du vänta och se men det gäller oavsett ålder.

Jag förstår, men även lite jobbigt att tänka

 

[Ciccio]

Jag förstår, men även lite jobbigt att tänka

Den här biten förstår jag att du funderar över. Det skulle jag också göra. Men viljan och lusten tror jag inte du behöver vara bekymrad över alls. Det är tyvärr förmågan som brukar brista med åren. Men det finns ju hjälpmedel numera! Både medicinsk och mekanisk.

 

[tanten]

Hahaha, helt sant, där fick du mig till att le lite :-) Men jag tycker ändå det är något att väga in i det hela. Nu har jag ingen aning om hur en man i den åldern har det med sexualitet, men man läser ju ibland att lusten avtar med ålder, jag vill ju vara lite aktiv där ändå. Han kanske är jätteaktiv på det området, ingen aning, vågar man ens försöka? Jag har ju vart nära nunna i så många år, vet inte om jag vill vara det längre. Men ändå, det är ju inte det sexuella som avgör så sett, men jag kan bara inte glömma honom och gå vidare än. Tänker också på honom. Hur helt underbart och härligt vi klickade nu, så vet jag ju inte hur han tänker innerst inne. Är han bara smickrad av att en yngre kvinna ger uppmärksamhet och kör vidare på det?

Sex och ålder....

Vet du, jag tror att detta med äldres minskande sexlust mycket handlar om att yngre inte vill tro att äldre HAR sex?

Jag tyckr du ska utgå från att han har en alldeles vanlig sexdrift. Det har mer med person att göra än ålder.

Jag var gift med en man som ända sedan sina unga 20-år var väldigt ...måttligt intresserad. Jag har haft en sängkamrat i 60-årsåldern som är (enligt egna ord) är "kåt jämt"

 

[Roheryn]

Tack, skönt att du känner så! Vila i att du har en ny vän, se inte så långt framåt i tiden! Gör inte upp planer för resten av livet, utan tänk så här:
Vill jag gå ut och äta med Härliga Mannen på fredag? Jajamen, det vill jag! Och vill han gå ut och äta med dig? Yes! Då blir det en jättetrevlig kväll!
Vill du hellre sitta hemma på fredag för att han fyllt 66 år? Nä, det vill du ju inte! Passa på att gå ut och ha roligt! Det kanske varar en vecka, en månad, du tröttnar om ett halvår, han flyttar till Bahamas... eller så lever ni helt underbart lyckliga tillsammans i massa, massa år! Just nu behöver du inte tänka på det! Lev här och nu!
Gå ut och möt Härliga Mannen, tillåt dig själv att vara kär, och låt det vara bra så!

Det var inte jag som skrev originalposten, utan @Rugguggla