Vad gör vi? Del CXXVIII

[Red_Chili]

Ena hunden har använt mig som huvudkudde i en halvtimme nu... Jag kan inte städa då

 

[Fjordfrälst]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

 

[Cattis_E]

Verkar som att det förstörde hela "räkneverket" tyvärr. Men upptäckte faktiskt att om jag låter Januari bladet vara helt och börjar i Februari fungerar hela dokumentet som det ska. Så jag ska sätta mig och räkna Januari bladet manuellt och sen föra in den tiden i Februari eller något.

Hade typ aldrig kommit på att testa det utan dig så du hjälpte ändå på något konstigt sätt

Du borde kunna använda formlerna från det bladet som funkar och sätta in i det som inte funkar om det är exakt likadant blad... Lite svårt att säga utan att ha dokumentet framför sig bara

 

[Hoarfrost]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

Du mår inte bra på din arbetsplats du är på nu, och måste därifrån för ditt eget bästa.
De nya är intresserade av dig och det finns chans till fast anställning i höst.

Om du frågar mig säger jag: Våga! Var tydlig med att du är väldigt intresserad av en fast anställning sen i höst. Under tiden kan du kanske kolla runt lite efter andra ifall att det skulle skita sig i höst?

 

[Red_Chili]

Har blivit frisläppt av hunden. Nu kanske jag skulle ta och göra något...

 

[Voeux]

Har inom loppet av en timme fått veta att en nära vän är med barn, en annan har fått barn och allt gått bra, och en tredje har precis fått veta att hennes man har haft en längre affär så nu ska hon kasta ut honom. Känner mig emotionellt.. snurrig

 

[Red_Chili]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

Jag tycker du svarar på det bra själv:
Du kommer inte må bättre förrän du kommer därifrån. Nu har du ett ställe att gå till som verkar bra, där det finns chans till vidare anställning.

Med tanke på att du är utbildad usk så borde det väl dessutom finnas andra jobb, om det nu skulle skita sig med det du hittat?

Säg upp dig, börja på nya stället, prata med dem och var tydlig med att du vill ha fast tjänst så snart som möjligt och precis som @Hoarfrost skriver så kan du ju hålla utkik efter andra jobb också.

Jag själv kollar efter andra jobb nu, har fast anställning och kommer inte tveka att hoppa på tex ett längre vikariat om jag hittar något som låter lockande. Jag kommer inte söka jobb där de vill ha enbart sommarvikarier utan möjlighet till fortsatt tjänst sedan, men så har jag inte heller någon specifik utbildning som gör mig attraktiv på arbetsmarknaden och är pga hundar mycket petig med restider till/från jobb osv. Hade jag inte haft hundarna och tex kunnat jobba var som helst i den här stan istället för på precis rätt sida av stan, då hade även jag kunnat säga upp mig för ett sommarjobb om det tex gav något bra att ha i ett cv som kunde underlätta att få spännande jobb i framtiden.

 

[Soffan74]

Är genomblöt om fötterna. Tur att man har slutat jobba nu

 

[Missel]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

Kör på! Jobb finns det som utbildad undersköterska.

 

[Monimaker]

Fasen också, sjukgymnasten fick tag i mig.

 

[parellikusken]

Herregud vad trött jag blev i benen av att träna. Vi körde en massa benövningar idag, vilket var bra med tanke på hur trött benen blev.

 

[TheRedLightning]

Grattis i efterskott!

Tack i efterskott.

 

[TheRedLightning]

Sitter i ett regnigt Västervik och äter ugnspannkaka. Vädret har minst sagt varit varierande när jag åkte upp.
Snöade lite när jag började köra, hade lagt sig fjuttelite men marken under syntes fortfarande, när jag kom till höglandet var det helt snötäckt å snöade rejält (dock ingen snö på vägen) sen avtog det och övergick till mer regn.
skymtade solen bakom diset vid ett tillfälle och kunde då även ana blå nyanser av himlen.
Får vi se sen hur vädret är när jag ska köra tillbaka.

 

[Cattis_E]

Ena hunden har använt mig som huvudkudde i en halvtimme nu... Jag kan inte städa då

Skicka hit hunden och åk och ta mitt jobb ist. Du kan tom få dagens lön..

 

[tanten]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

Spontant - uska-tjänster finns väl hela tiden? Det är väl ingen större risk att du blir helt utan jobb?
Fast anställning var ju förr normen. Så är det itne längre. väldigt få jobb är fasta tillsvidare. Det fungerar ändå. Jobb är jobb. Oavsett vilken anställningsform det står på kontraktet.

 

[Cattis_E]

Gnällde jag om hur j-kla ont kiro gjorde idag?
Jag hoppas värken lättar typ till imorgon. För just nu känns det besöket som lönlöst. Tydligen massa muskelknutor nu, men det är ju inte kul när de uppkommit av att hon "rätat upp andra saker".
//Hon som inte kan sluta gnälla just nu..

 

[Cattis_E]

Fasen också, sjukgymnasten fick tag i mig.

Varför vill vi inte att sjukgymnasten får tag på dig?

 

[Red_Chili]

Skicka hit hunden och åk och ta mitt jobb ist. Du kan tom få dagens lön..

Haha, gärna! (säger jag helt utan att veta vad du jobbar med )

 

[kolblakkur]

Okej, nästa betydligt större fundering och fråga! . Jag var som sagt på arbetsintervju förra fredagen och har den här veckan att fundera på hur jag vill göra och höra av mig. De verkar vara mycket intresserade av mig som utbildad usk med samma tänk som dem kring vårdtagarna och vill väldigt gärna att jag börjar arbeta hos dem (om nu inte nuvarande chef säger en massa dåligt om mig då vill säga, hon har ju andra åsikter än jag. Jag har berättat på plats att jag är partiellt sjukskriven pga nuvarande jobb). Då är grejen den. De sa från början (vilket jag vet) att de söker semestervikarier med goda chanser för fast anställning i höst. Deras timvikarier går dock mest på schema så är sällan man behöver leva med stressen att alltid räkna med att hoppa in (vilket är skönt för den tiden var såklart mindre kul). Men om jag säger upp mig, säger jag upp mig från en fast anställning vilket i sig är en trygghet! Men. Vad är denna trygghet värd när jag inte mår bra på min arbetsplats? När man tar in vikarier (med kriminellt förflutet, sidoparentes men ändå) som inte gör sitt jobb och när jag tar upp vårdtagarnas missnöje så får jag skit för jag inte ska klaga på dessa "bra" vikarier. Jag är alltså trött på att arbeta på ett ställe där man uppenbarligen inte kan stå för en god omvårdnad rakt igenom. Dessutom är chefen på mig som en hök och ifrågasätter ständigt varför jag inte jobbar "hårdare" (läs: stressar för att hinna!). Jag är även less på att ha ansvar för personer jag förväntas vara kontaktperson till och ändå inte räkna med att i första hand arbeta hos dem när jag är i tjänst utan flänga runt som en vikarie, ja men den känslan. Ta då bort kontaktmanskapet tack! Men icke. Så. Jag kan ju kolla med chefen om hon kan ge mig tjänstledigt så jag får prova på det andra stället men OM hon inte gör det återstår ju egen uppsägning. Och som sagt. Vågar jag säga upp en fast tjänst mot timanställning? Som inte är en anställning eg.....Men jag kommer antagligen inte må bättre förrän jag lämnar den arbetsplatsen....

Ja, du vågar. Undersköterskor får alltid jobb. Är själv utbildad inom två bristyrken så jag känner nästan att a-kassa är en onödigt utgift...

 

[athena_arabians]

Fasen också, sjukgymnasten fick tag i mig.

Som i hoppade fram och högg tag i dig eller?