Kommer inte helt osökt att tänka på Ensamseglaren som har fest ombord efter 250 dagar! Jag antar att det är lite mer likt mitt isolerade liv. (del 30 om tidsmarkeringen inte fungerar.)
Åh, nostalgi! Älskar när han får psykbryt när ransonering av toapapper, t-shirtar och brukravioli havererar.
Som seglare sen födseln och med typ seglarfanatisk pappa så är det så mkt småsaker som är så kul och gör att man relaterar.