Vad gör vi? CVII

[Sel]

Sitter och äter fryst broccoli

Som hittat!
Här har jag lovat mig själv att inte köpa hem snacks så jag nallar skamlöst på hundarnas kalla, kokta kyckling, och jalapeños på burk.

 

[Sryoqwe]

Som hittat!
Här har jag lovat mig själv att inte köpa hem snacks så jag nallar skamlöst på hundarnas kalla, kokta kyckling, och jalapeños på burk.

Rekommenderar fryst broccoli, har hört att frysta vindruvor är gott med men inte testat. Det och citronvatten, känner mig som en helt vanlig tonåring

 

[Sel]

Rekommenderar fryst broccoli, har hört att frysta vindruvor är gott med men inte testat. Det och citronvatten, känner mig som en helt vanlig tonåring

Ena hunden gillar frusen broccoli, jag kanske får erbjuda det i utbyte mot kycklingen jag knaprat på? Jag klarar inte av att bita i frusna saker själv men vindruvor/jordgubbar/hallon/blåbär/lime/whatever fungerar mycket bra som ersättare för iskuber om man vill kyla dryck.
Klart du är!

 

[Sryoqwe]

Klart du är!

 

[Sel]

Jag tror att om du frågar runt här på forumet kommer du finna att termen 'helt vanlig tonåring' har ett väldigt brett spektrum.

 

[Tranan]

försöker hitta en snygg jacka stl 60 (8) 3XL
går inte så bra

 

[Sryoqwe]

Jag tror att om du frågar runt här på forumet kommer du finna att termen 'helt vanlig tonåring' har ett väldigt brett spektrum.

Kanske det, men då är många hästmänniskor också

 

[dobbis]

känner mig som en helt vanlig tonåring

Som äter broccoli,ääääääääääääää NÄ!

 

[Tranan]

Jag tror att om du frågar runt här på forumet kommer du finna att termen 'helt vanlig tonåring' har ett väldigt brett spektrum.

Jupp, min 19 åriga dotter är så lugn av sig!

 

[Sel]

Kanske det, men då är många hästmänniskor också

Vadå är hästmänniskor MÄRKLIGA på något sätt menar du? Bah, humbug!

Edit: Och PS, jag har och har haft väldigt, väldigt många kamrater som inte varit hästmänniskor som inte var som de flesta tonåringarna en ser på TV heller. Ehum.

 

[Sryoqwe]

Vadå är hästmänniskor MÄRKLIGA på något sätt menar du? Bah, humbug!

Edit: Och PS, jag har och har haft väldigt, väldigt många kamrater som inte varit hästmänniskor som inte var som de flesta tonåringarna en ser på TV heller. Ehum.

Och jag har nog inte sett någon, men bara träffat folk i skolan. Vet inte hur tonåringar brukar framstå i TV, då jag inte tittar på TV, men de jag träffat har nog varit om möjligt värre... Det satt exempelvis en hög vid ett hörn, tittade på en dator och sjöng så högt de bara kunde, finns en anledning till att jag gpr i skolan på distans.

 

[Sel]

Och jag har nog inte sett någon, men bara träffat folk i skolan. Vet inte hur tonåringar brukar framstå i TV, då jag inte tittar på TV, men de jag träffat har nog varit om möjligt värre... Det satt exempelvis en hög vid ett hörn, tittade på en dator och sjöng så högt de bara kunde, finns en anledning till att jag gpr i skolan på distans.

Jag tror att det jag försöker säga är att de flesta nog är ganska vanliga tonåringar, men att det en egentligen menar när en säger vanlig ofta är 'stereotyp' och det är det inte jättemånga som är när man tittar lite närmare. Folk är folk och folk är olika.
Jag tycker att det låter precis lika normalt med allsång framför datorn som att knapra på frusen broccoli.

 

[MJLee]

INGA MER SNORUNGAR efter maj. Halleluja

 

[Sel]

Sitter och tittar på "come dine with me" och känner skumt nog att det vore så jäkla roligt! Jag älskar att laga mat och älskar att äta den men avskyr att ha folk i huset, tycker ibland att det är intressant att träffa främingar men skulle vara en blöt och äcklig pöl negativitet och ångest efter en hel vecka av umgänge och jag skulle nog inte klara av att stänga bort hundarna ens för en kväll heller. Vette fan hur det skulle gå ihop.

 

[dobbis]

INGA MER SNORUNGAR efter maj. Halleluja

Tror du ja

 

[MJLee]

Avdelning i-landsproblem: Jag har sett klart båda säsongerna av Titans och jag vill ha den tredje NU.

 

[dobbis]

Kaffe o glassbåt.

 

[Mia_R]

Sitter och tittar på "come dine with me" och känner skumt nog att det vore så jäkla roligt! Jag älskar att laga mat och älskar att äta den men avskyr att ha folk i huset, tycker ibland att det är intressant att träffa främingar men skulle vara en blöt och äcklig pöl negativitet och ångest efter en hel vecka av umgänge och jag skulle nog inte klara av att stänga bort hundarna ens för en kväll heller. Vette fan hur det skulle gå ihop.

Jag älskar Come dine with me, den svenska versionen är så tråkig, inga elaka eller underliga typer som deltar.

 

[godisklubba]

Grattis @godisklubba

Tack!

 

[godisklubba]

Sen snart en och en halv vecka tillbaka har jag (givetvis i samråd med läkare!) fasat ut den antidepressiva medicinen jag haft i över ett år och det går verkligen inte bra. Den fungerade inget bra, utan det blev liksom lite bättre för att sen direkt stanna av men det blev inget "det blir bättre över tid"-effekt (eller vad man säger). Men alltså, att börja med mediciner är inget som helst problem för mig. Men att sluta, oj oj oj säger jag bara

Får alla möjliga konstiga biverkningar av att sluta med mediciner, men absolut ingenting av att börja med mediciner. Okej, möjligen ytte-pytte-lite men det skulle lika väl kunna vara inbillning för att jag letar, dvs helt klart lätt att stå ut med!

Jag har ont överallt i och på hela kroppen, får ont av varje liten grej som rör mig eller ens nuddar, kan inte vara still, har ont i huvudet och magen (ok, det har jag i vanliga fall också - men det är värre nu), är mer nere/nedstämd, mer energilös och trött osv.
Jag. Orkar. Inte.

När ska det här ta slut denna gången då? Tja, inte vet jag. Men läkaren är i alla fall underbar, hen gav oss numret till akut BUP och sa att vi kan ringa dem om det är något. Påskhelgen gjorde att "vanliga" BUP var stängt. Hen sa också att hen ska prata med de på akut BUP och säga att de absolut inte får skicka hem oss innan vi ens varit dit och hänvisa till att kontakta vanliga BUP nästkommande vardag. Det har de nämligen gjort flera gånger... med motivetingen att "man söker inte akut BUP för att man inte orkar försöka själv" och sedan i princip lagt på (man kommer inte in om man inte haft kontakt via telefon i förväg, annars hade vi åkt upp istället!).

På tisdag har vi ett nytt möte där vi ska prata om insättning av en ny medicin. Mamma är lite... förkyld, så pappa får komma med istället. Men alltså, pappa?! Han tycker att jag inte behöver några mediciner alls längre så nu när vi (jag?) ändå fasat ut den "gamla" antidepressiva kan jag lika väl sluta helt. Alltså, han har ju HELT KLART missat något. Läkaren vi pratat med hittills verkar nämligen helt övertygad om att det behövs sättas in en annan antidepressiv medicin. Men det kan ju bli någon annan som kommer möta oss på Tisdag och hen kan resonera annorlunda så om då pappa är emot insättning av ny medicin lär det väl inte bli av heller...

Jag hade gärna också sluppit mediciner. Men nu märker jag ju att jag mådde bättre med medicinen så det är i alla fall värt ett till försök då, känner jag. Typ att det är bättre att ta tag i problemen en gång för alla och lösa de än att skjuta de framför sig i all evighet. Men ok, den som lever får se. Nu ska jag sluta vara negativ.

Dagens bästa var att när vi skulle köpa sushi så var det 45min kö för att få maten! I vanliga fall hade det irriterat mig som satan, jag vill att det ska gå snabbt och har noll tålamod. Men nu var det skönt, det var skönt att se att de hade och göra och inte var helt lämnade för sitt öde liksom. Heja alla restauranger!