Vad gör du för att uppmuntra ditt barn att röra på sig?

Jag tror på att försöka uppmuntra ett intresse redan i tidiga år. Jag var tonåring på sena 80-tidiga 90 talet och hängde i stallet så ofta jag kunde, cyklade eller gick/sprang överallt, gillade att simma, träna aerobics etc, trots att mina föräldrar var så ickesportiga som man kan vara, och de jobbade hela tiden och var aldrig hemma och drog därmed inte ut mig på saker.
Min syster, som är rätt mycket yngre, hade aldrig något riktigt intresse utan hängde mest med kompisar. Så är hon forfarande. Än idag ser man verkligen skillnaden i energi och aktivitetsnivå.

Sen är det ju förstås rätt vanligt att tonåringen lägger av med hobbyn den brunnit för i många år, men då är ju grunden redan lagd och några års vila är inte lika påverkande.
Jo exakt, man var ju tvungen att röra sig som tonåring även om man inte rörde sig frivilligt. Cyklade överallt.
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Har också för mig att det är i 15 årsåldern som de stora tävlingsinriktade aktiviteterna, fotboll, ishockey osv börjar bli mer elitsatsande och det blir en skiljelinje där ungdomar hoppar av (blir petade ur bästa laget) eller elitsatsar? Tror jag läste det i någon tidning (själv är jag fotbollsanalfabet). Antar att det är säkrast att i så fall välja aktiviteter som ridning, kampsport osv där man kan fortsätta på motionsnivå upp i 50-årsåldern och ha kul.
Elitsatsandet upplever jag startar mycket tidigare än så. Har hört vänner och deras barn i 7-9 årsåldern som beklagat sig över de sämre spelarna i innebandylaget och hur viktigt det verkar vara att vinna en match. Idioti tycker jag. Att spela match varje helg också, var tog leken vägen?

Sedan har dessa föräldrar och tränare tydligen totalt missat att det är växande kroppar som behöver variation och lugnt få bygga upp sig. Det är ju ingen skillnad i det jämfört med unghundar och hästar. Varför tror ni så många blir skadade innan vuxen ålder. Idioti igen.

Denna idioti sparkar undan benen för de som vill utföra idrott bara för kul, det sparkar undan benen för de som inte är synbar naturbegåvning utan måste kämpa sig till att bli bra =som de flesta av våra mest lyckade elitidrottare. Övriga tröttnar när de helt plötsligt måste börja fokusera för att hålla jämna steg med de andra, något som de med största begåvningen- motivation, fått lära sig från start.

Ursäkta OT.
Men förstår om färre barn vill träna med denna tidiga idiotiska elitsatsande.
För vad? En serievinst för pojkar 9 år?

I övrigt så tror jag största boven är precis som: Barn gör som man gör, inte som man säger.
De vuxna sitter mycket mer nu, de sitter med sina datorer och telefoner. Varför skulle barnen då göra annorlunda?
 
Leka ute är nog svårt med en 15åring ja. Men man kanske kan motivera med annat? Om barnet är intresserat av t.ex. esport kanske man kan peppa dem till att träna fysiskt med genom att berätta att proffsen gymmar för att hålla sig på topp.

Ja det är ju det jag menar. Om barnet då sedan innan redan är intresserad av en idrott eller har ett lag eller har en plats att hålla till på, dvs ett sammanhang, är det antagligen lättare att motivera till ytterligare rörelse.

De barnen som är svåra att få igång är ju de som inte har varit med på olika aktiviteter eller sporter. En 15 åring som inte motionerat regelbundet på en aktivitet är ju otroligt svårtmotiverad! Därför tror jag på aktiviteter! Fast även jag skulle vilja att barn och ungdomar lekte mer och sysselsatte sig mer fysiskt utan aktiviteter. Tyvärr har samhället ändrat sig för mycket för de de senaste 30 åren. Vi får liksom försöka hitta nya vägar nu!

Mvh Miks
 
Jag jobbar som lärare på en F-6-skola i en liten ort i ett lite finare område med ca 450 elever. På min skola är barnen överlag väldigt aktiva på raster och de flesta utför någon form av fysisk aktivitet på fritiden. På skolan spelar de mycket fotboll, lekar av olika slag, klättrar, leker häst, jagar varandra osv. Jättekul! Men vi försöker att ha mycket material som uppmuntrar till rörelse; hästhinder, cyklar, sparkcyklar, bollar, hopprep osv framme så att barnen verkligen uppmuntras till att röra sig. Vad som också är viktigt är att vi vuxna rör på oss. Drar någon av oss igång en rörelselek så hänger många barn på och tycker att det är jätteroligt! Vi har också en väldigt bra skolgård där det finns klätterträd, stockar och liknande. Trots att vi har en del bänkar väljer inte barnen att sitta där. De flesta av eleverna som jag har jobbat med orkar våra aktiviteter på idrottspassen. Vi har också ett helt fantastiskt föreningsliv runt omkring i orten och barnen får prova på det mesta under skoltiden och lockas därmed att fortsätta även på fritiden. Ibland har även föreningarna gått in och betalat medlemsavgift för de barn vars föräldrar inte har pengar = Beundransvärt!
 
De barnen som är svåra att få igång är ju de som inte har varit med på olika aktiviteter eller sporter. En 15 åring som inte motionerat regelbundet på en aktivitet är ju otroligt svårtmotiverad! Därför tror jag på aktiviteter!
Har du då också svaret på hur man motiverar ett ointresserat barn till aktiviteter?
 
Har du då också svaret på hur man motiverar ett ointresserat barn till aktiviteter?
Den som har det svaret borde få pris :up:

Man kanske får tänka ännu längre än strax utanför boxen för vissa barn och ungdomar? Tycker barnet om att läsa fantasy? Live kanske kan vara något? Då är barnet både aktivt och befinner sig i ett sammanhang. Tycker barnet om musik? Kanske kör eller studioteknik? Sammanhang och man kommer iväg. Spelar barnet mycket spel? Laserdome eller paintball? Extremt fysiskt ansträngande och i ett sammanhang. Är det ett barn som är motorintresserad? Go-cart, motorcross, fyrhjuling, bara mecka? Djurintresse? Agility, kaninhoppning? Bara vill kolla på film? Ta med på filmquiss?

Sen tror jag på tvång (:eek:). Eller ja prestation och belöning. Börja enkelt, 15 minuter aktivitet ger from idag vanlig tid av det barnet annars gör helst. Sen öka på. Eller deltagande i en organiserad aktivitet ger belöning. Det kan även vara enkla grejer som att svär man får man göra 10 armhävningar :D Och då gäller samma regler alla i familjen ;)

Nä det är supersvårt! Hade det funnits en enkel lösning hade det ju inte varit ett problem...

Mvh Miks
 
Den som har det svaret borde få pris :up:

Man kanske får tänka ännu längre än strax utanför boxen för vissa barn och ungdomar? Tycker barnet om att läsa fantasy? Live kanske kan vara något? Då är barnet både aktivt och befinner sig i ett sammanhang. Tycker barnet om musik? Kanske kör eller studioteknik? Sammanhang och man kommer iväg. Spelar barnet mycket spel? Laserdome eller paintball? Extremt fysiskt ansträngande och i ett sammanhang. Är det ett barn som är motorintresserad? Go-cart, motorcross, fyrhjuling, bara mecka? Djurintresse? Agility, kaninhoppning? Bara vill kolla på film? Ta med på filmquiss?

Sen tror jag på tvång (:eek:). Eller ja prestation och belöning. Börja enkelt, 15 minuter aktivitet ger from idag vanlig tid av det barnet annars gör helst. Sen öka på. Eller deltagande i en organiserad aktivitet ger belöning. Det kan även vara enkla grejer som att svär man får man göra 10 armhävningar :D Och då gäller samma regler alla i familjen ;)

Nä det är supersvårt! Hade det funnits en enkel lösning hade det ju inte varit ett problem...

Mvh Miks
Jag är den första att erkänna att vi HAR problem med ett av barnen, som rör sig för lite. Men med en avkomma som är extremt svårmotiverad med både "piska och morot" - VAD gör man?
Hen klipper gräset på somrarna och cyklar en del när det är väder för det. Och kan tänka sig att åka skridskor när det finns möjlighet till det, vilket inte är särskilt ofta. Och hen simmar nån gång då och då. Resten av tiden tillbringar hen läsande i sängen eller möjligen framför datorn. Hen har hittills inte hittat någon aktivitet som lockar tillräckligt mycket för att göra det regelbundet.
 
Elitsatsandet upplever jag startar mycket tidigare än så. Har hört vänner och deras barn i 7-9 årsåldern som beklagat sig över de sämre spelarna i innebandylaget och hur viktigt det verkar vara att vinna en match. Idioti tycker jag. Att spela match varje helg också, var tog leken vägen?

Sedan har dessa föräldrar och tränare tydligen totalt missat att det är växande kroppar som behöver variation och lugnt få bygga upp sig. Det är ju ingen skillnad i det jämfört med unghundar och hästar. Varför tror ni så många blir skadade innan vuxen ålder. Idioti igen.

Denna idioti sparkar undan benen för de som vill utföra idrott bara för kul, det sparkar undan benen för de som inte är synbar naturbegåvning utan måste kämpa sig till att bli bra =som de flesta av våra mest lyckade elitidrottare. Övriga tröttnar när de helt plötsligt måste börja fokusera för att hålla jämna steg med de andra, något som de med största begåvningen- motivation, fått lära sig från start.

Ursäkta OT.
Men förstår om färre barn vill träna med denna tidiga idiotiska elitsatsande.
För vad? En serievinst för pojkar 9 år?

I övrigt så tror jag största boven är precis som: Barn gör som man gör, inte som man säger.
De vuxna sitter mycket mer nu, de sitter med sina datorer och telefoner. Varför skulle barnen då göra annorlunda?
Elitsatsningar är nog ett större problem i större städer, vi bor i en mindre stad/ort och kämpar mest med att ens få barnen att räcka till i föreningarna... I ena laget sonen spelar har vi två barn från särskolan som spelar på samma villkor som de andra, de fyller 11 år i år... Men ja vi får stor stryk när vi möter lag från "storstan" där de har toppat lagen under flera år. :(
 
Jag är den första att erkänna att vi HAR problem med ett av barnen, som rör sig för lite. Men med en avkomma som är extremt svårmotiverad med både "piska och morot" - VAD gör man?
Hen klipper gräset på somrarna och cyklar en del när det är väder för det. Och kan tänka sig att åka skridskor när det finns möjlighet till det, vilket inte är särskilt ofta. Och hen simmar nån gång då och då. Resten av tiden tillbringar hen läsande i sängen eller möjligen framför datorn. Hen har hittills inte hittat någon aktivitet som lockar tillräckligt mycket för att göra det regelbundet.
Men hen läser i sängen! Extrapoäng :D måste vara ett klokt barn. (Säger jag som hängde i sängen läsandes så mycket som möjligt.)

Hen kanske tar sig till skolan varje dag, det är ju kanske motion. Promenad?
 
Elitsatsningar är nog ett större problem i större städer, vi bor i en mindre stad/ort och kämpar mest med att ens få barnen att räcka till i föreningarna... I ena laget sonen spelar har vi två barn från särskolan som spelar på samma villkor som de andra, de fyller 11 år i år... Men ja vi får stor stryk när vi möter lag från "storstan" där de har toppat lagen under flera år. :(
Ja, dessa elitsatsningar och toppade av lag i barnålder, är idioti.
Men tyvärr har jag sett det även på mindre orter, mitt exempel på familj är från liten ort med ett lag i den åldern.:crazy:
Men nog är det värre i staden som du säger.
:(
 
Men hen läser i sängen! Extrapoäng :D måste vara ett klokt barn. (Säger jag som hängde i sängen läsandes så mycket som möjligt.)

Hen kanske tar sig till skolan varje dag, det är ju kanske motion. Promenad?
Jag tänker som du. Jag hade varit stolt över det barnet.

Jag tänkte också på transportsträckor. Kan barnet gå/cykla dit det ska? Kan ni gå/cykla när ni ska någonstans tillsammans? (Det är de motionsformer jag har koncenterat mig på när det gäller mina barn, förutom att de kan simma, åka skridskor och lite sådant som en del i sin allmänbildning.)
 
Men hen läser i sängen! Extrapoäng :D måste vara ett klokt barn. (Säger jag som hängde i sängen läsandes så mycket som möjligt.)

Hen kanske tar sig till skolan varje dag, det är ju kanske motion. Promenad?
Jag tänker som du. Jag hade varit stolt över det barnet.

Jag tänkte också på transportsträckor. Kan barnet gå/cykla dit det ska? Kan ni gå/cykla när ni ska någonstans tillsammans? (Det är de motionsformer jag har koncenterat mig på när det gäller mina barn, förutom att de kan simma, åka skridskor och lite sådant som en del i sin allmänbildning.)
Skolbussen stannar utanför grinden, 10 m från huset. Det är 7 km till skolan. Det händer att de cyklar den varmare delen av året... Det händer också nån gång då och då att maken cyklar med dem till närmaste affär, men det är liksom en mil dit så det är ju också rätt långt.
Vi bor en bit ut på landet, det finns tyvärr inga ställen som är enkelt och naturligt att cykla till. Det finns inte ens några direkta "rundor" i skogen att cykla utan det är bara "bort och hem". Och det blir lite tråkigt i längden.

Och ja, det är bra att hen läser. Men i detta fallet är det på nivån att hen, till skillnad från sina klasskompisar som får läsläxa fortfarande (år 4), har blivit beordrad av sin lärare att vara ute en timme om dagen istället för att ha läxor... För kunskaperna finns.
 
Skolbussen stannar utanför grinden, 10 m från huset. Det är 7 km till skolan. Det händer att de cyklar den varmare delen av året... Det händer också nån gång då och då att maken cyklar med dem till närmaste affär, men det är liksom en mil dit så det är ju också rätt långt.
Vi bor en bit ut på landet, det finns tyvärr inga ställen som är enkelt och naturligt att cykla till. Det finns inte ens några direkta "rundor" i skogen att cykla utan det är bara "bort och hem". Och det blir lite tråkigt i längden.

Och ja, det är bra att hen läser. Men i detta fallet är det på nivån att hen, till skillnad från sina klasskompisar som får läsläxa fortfarande (år 4), har blivit beordrad av sin lärare att vara ute en timme om dagen istället för att ha läxor... För kunskaperna finns.
Ojdå. Vilken lärare! :)

Jag har samma problem vid mitt sommarhus - både för min egen del och på sin tid barnens. Vi har genomgående svårt att få till rimligt mycket vardagsmotion när vi är på landet. Hemma i stan går vi och cyklar.
 
Skolbussen stannar utanför grinden, 10 m från huset. Det är 7 km till skolan. Det händer att de cyklar den varmare delen av året... Det händer också nån gång då och då att maken cyklar med dem till närmaste affär, men det är liksom en mil dit så det är ju också rätt långt.
Vi bor en bit ut på landet, det finns tyvärr inga ställen som är enkelt och naturligt att cykla till. Det finns inte ens några direkta "rundor" i skogen att cykla utan det är bara "bort och hem". Och det blir lite tråkigt i längden.

Och ja, det är bra att hen läser. Men i detta fallet är det på nivån att hen, till skillnad från sina klasskompisar som får läsläxa fortfarande (år 4), har blivit beordrad av sin lärare att vara ute en timme om dagen istället för att ha läxor... För kunskaperna finns.
Rensa ogräs? Jogga? Bågskytte! perfekt, ingen risk att råka skjuta grannarnas katt. Cykla 7 km i alla väder är kanske lite mycket när man är bara 10-11.
Håller med om att det verkar jättesvårt.
 
Jag tror också på det här att själv vara aktiv. Mina föräldrar drog med mig och min lillebror på skidturer, skridskoåkning, svampplockning, fjällvandring etc etc när vi var små. Särskilt min lillebror hade en period i tonåren när han var ganska inaktiv och satt mycket vid datorn, men som vuxna tränar både jag och min bror mycket. Det är liksom naturligt för oss.

När vi var tonåringar cyklade hela min familj ett årligt motionslopp tillsammans, och då behövde det ju tränas inför detta också. Eftersom alla gjorde det så gick det liksom inte att "komma undan". Ett tips kanske till svårmotiverade barn? Gör det ihop, hela familjen!
 
Jag är den första att erkänna att vi HAR problem med ett av barnen, som rör sig för lite. Men med en avkomma som är extremt svårmotiverad med både "piska och morot" - VAD gör man?
Hen klipper gräset på somrarna och cyklar en del när det är väder för det. Och kan tänka sig att åka skridskor när det finns möjlighet till det, vilket inte är särskilt ofta. Och hen simmar nån gång då och då. Resten av tiden tillbringar hen läsande i sängen eller möjligen framför datorn. Hen har hittills inte hittat någon aktivitet som lockar tillräckligt mycket för att göra det regelbundet.

Promenader i skogen? Med annan familjemedlem till sällskap? Som kanske t.o.m. kan bli till lätt joggning så småningom? Studsmatta i trädgården?
 
Jag är den första att erkänna att vi HAR problem med ett av barnen, som rör sig för lite. Men med en avkomma som är extremt svårmotiverad med både "piska och morot" - VAD gör man?
Hen klipper gräset på somrarna och cyklar en del när det är väder för det. Och kan tänka sig att åka skridskor när det finns möjlighet till det, vilket inte är särskilt ofta. Och hen simmar nån gång då och då. Resten av tiden tillbringar hen läsande i sängen eller möjligen framför datorn. Hen har hittills inte hittat någon aktivitet som lockar tillräckligt mycket för att göra det regelbundet.
Jag tyckte denna länk var helt ok att förklara vilka olika motivationsteorier som finns http://firstofapril.se/motivation/
Du har antagligen ett barn där du inte riktigt hittat de rätta knapparna att trycka på vad gäller motivation. Enkla motivationsfaktorer är tex ära och berömmelse, pengar, makt. De är enkla att hitta och de finns även hos vissa små barn. Men det finns andra motivationsfaktorer som kan vara aktuellt för ditt barn. Kanske kunskap, en stillsam tillvaro. Saker som man kanske inte tycker är helt uppenbara. Läs gärna länken. Den förklarar en hel del!

Kanske är det just läsningen som behöver vara motivationsfaktorn? För att få läsa 2 timmar behöver barnet vara ute i 20 minuter.

Hade jag haft plats hemma hade jag byggt en 200m lång hinderbana utomhus tillsammans med barnet. Med olika stationer, säg tio.
Jumping Jacks
Hoppa jämfota över stockar
Gå balansgång
Armhävningar mot en bräda för lättare motstånd
Mountain climber (en upphöjd bräda där man lutar händerna som i armhävning och så sätter man ena foten i armbågshöjd och byter sedan fot)
Situps
Hoppa över staket
Burpees (hoppa upp och sen ner i armhävning)
Hoppa upp på ett räcke och ner igen
Squats (låtsas att man ska sätta sig, spänn rumpan och res upp till stående)

Ett hinder var 20:e meter. Gör barnet den där en gång med säg 5 repetioner på varje station så är det en väldigt bra början! Sen kan man göra längre mellan stationerna eller bara köra varanna på ditvägen och nästa varannan på tillbakavägen.

Om ditt barn går i fyran tycker jag att du kan börja prata om vad som händer i kroppen när man äter, rör på sig, blir stillasittande, sjukdomar till följd. Du verkar ha ett klokt barn som tillgodoser sig information på ett bra sätt (annars hade läraren aldrig sagt att hen kan byta ut läsning mot motion) så är du tillräckligt teoretisk så tror jag du kan komma långt. Frågor barnet har som du inte kan svara på kanske ni kan googla på tillsammans.

Jag är inte ute efter att skapa vikthets eller skuldbelägga. Jag tror på att lära barn (alla barn) att det som åker in behöver komma ut :)

Mvh Miks
 
Promenader i skogen? Med annan familjemedlem till sällskap? Som kanske t.o.m. kan bli till lätt joggning så småningom? Studsmatta i trädgården?
Jogging kommer aldrig vara det barnets sätt att röra sig. Och promenader kan hen möjligen tänka sig att masa sig med på under tvång, men aldrig av fri vilja. Och det finns skäl att avstå studsmatta.

Jag tyckte denna länk var helt ok att förklara vilka olika motivationsteorier som finns http://firstofapril.se/motivation/
Du har antagligen ett barn där du inte riktigt hittat de rätta knapparna att trycka på vad gäller motivation. Enkla motivationsfaktorer är tex ära och berömmelse, pengar, makt. De är enkla att hitta och de finns även hos vissa små barn. Men det finns andra motivationsfaktorer som kan vara aktuellt för ditt barn. Kanske kunskap, en stillsam tillvaro. Saker som man kanske inte tycker är helt uppenbara. Läs gärna länken. Den förklarar en hel del!

Kanske är det just läsningen som behöver vara motivationsfaktorn? För att få läsa 2 timmar behöver barnet vara ute i 20 minuter.
Tro mig, vi har provat alla tänkbara varianter av både piska (tvång) och morötter (motivation) med just det här barnet - både hemma och i skolan. Det var inga direkta nyheter för mig i länken ifråga.
Barnet ifråga är, som jag inledde med, extremt svårmotiverat eftersom det inte går att varken locka med morötter eller tvinga med piska. Det enda som motiverar henom är intresse. Det hen är intresserad av, kan hen sysselsätta sig med i timmar om hen inte blir avbruten. Det är bara synd att hens intressen inte inkluderar aktiviteter där man rör på sig.
Sen finns det vissa andra komplikationer i sammanhanget också, men det behöver jag inte gå in på nu.
Jag hoppas det blir bättre nu när solen och värmen kommer, så det blir lättare att åtminstone ge sig ut och cykla igen.
 
Jogging kommer aldrig vara det barnets sätt att röra sig. Och promenader kan hen möjligen tänka sig att masa sig med på under tvång, men aldrig av fri vilja. Och det finns skäl att avstå studsmatta.


Tro mig, vi har provat alla tänkbara varianter av både piska (tvång) och morötter (motivation) med just det här barnet - både hemma och i skolan. Det var inga direkta nyheter för mig i länken ifråga.
Barnet ifråga är, som jag inledde med, extremt svårmotiverat eftersom det inte går att varken locka med morötter eller tvinga med piska. Det enda som motiverar henom är intresse. Det hen är intresserad av, kan hen sysselsätta sig med i timmar om hen inte blir avbruten. Det är bara synd att hens intressen inte inkluderar aktiviteter där man rör på sig.
Sen finns det vissa andra komplikationer i sammanhanget också, men det behöver jag inte gå in på nu.
Jag hoppas det blir bättre nu när solen och värmen kommer, så det blir lättare att åtminstone ge sig ut och cykla igen.
Attans då!

Det går inte med lite fantasi göra barnets intresse mer rörelseaktigt då? Eller att det barnet intresserar sig för befinner sig på en plats så att barnet måste ta sig till och från? Kanske blir svårt om ni bor otillgängligt.

Har ni trappor inomhus? Placera barnets intresseaktivitet och resten av barnets vanliga vistelseplats så långt ifrån varandra som möjligt. Då kanske ni ökar på tex gående i trappor.

Pausklocka? Som gör att barnet behöver lägga sig på golvet och ställa sig upp 10 ggr varje kvart. Inledningsvis kan klockan innefatta tex även dig. Då har barnet en partner att röra sig med.

Sjukt svårt med svårmotiverade barn!

Mvh Miks
 
Jogging kommer aldrig vara det barnets sätt att röra sig. Och promenader kan hen möjligen tänka sig att masa sig med på under tvång, men aldrig av fri vilja. Och det finns skäl att avstå studsmatta.


Tro mig, vi har provat alla tänkbara varianter av både piska (tvång) och morötter (motivation) med just det här barnet - både hemma och i skolan. Det var inga direkta nyheter för mig i länken ifråga.
Barnet ifråga är, som jag inledde med, extremt svårmotiverat eftersom det inte går att varken locka med morötter eller tvinga med piska. Det enda som motiverar henom är intresse. Det hen är intresserad av, kan hen sysselsätta sig med i timmar om hen inte blir avbruten. Det är bara synd att hens intressen inte inkluderar aktiviteter där man rör på sig.
Sen finns det vissa andra komplikationer i sammanhanget också, men det behöver jag inte gå in på nu.
Jag hoppas det blir bättre nu när solen och värmen kommer, så det blir lättare att åtminstone ge sig ut och cykla igen.
Jag tror fortfarande på bågskytte. Ni har trädgård och långt till grannar, ett bågskyttemål, börja med en billig båge från XXL och 3-6 pilar. Sätt målet mot en ladugårdsvägg som det är ok om den blir som en schweizerost eller mot en backe, annars hittar ni aldrig pilarna igen. (Att få lektioner på en klubb vore väl såklart bäst som start, men det finns säkert ingen nära.) Det är fantastiskt meditativt att skjuta 3 pilar, gå och hämta, skjuta 3 pilar, gå och hämta. Lite beroendeframkallande. Luftgevär är ju inte lika bra eftersom man inte måste gå och hämta pilarna :p Det passar väldigt bra med bokläsande tillvaro, en klar individsport som har stora likheter med ridning -hjärnan hamnar på samma plats i alla fall för mig. Inga jobbiga lagkamrater som har åsikter om man var bra. (När vi var små sköt vi glasfiberbåge mot darttavla som hängde på vedbodväggen. Men en någotsånär vettig båge kräver ett halmmål i alla fall, så finns instruktioner om hur man bygger själv billigt också om intresset skulle fastna.)

Annan individsport är tex väggklättring inomhus, det är också meditativ, strategisk, koncentrationssport utan lagkamrater. Kampsport som Ju-jutsu är också i liknande kategori. Just springa runt i grupp och jaga en boll har aldrig lockat mig heller så jag förstår henom. Inte bara ishockey och orientering är sporter.

Om barnet dessutom läser fantasy så är ju pilbåge som present helt givet :D.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 817
Senast: Anonymisten
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
12 900
Senast: Nixehen
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 128
Senast: lundsbo
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 324

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp