Uppdelning av föräldraledighet - för vems skull?

[Manji]

Inte exakt med det var barn födda på 2000-talet.

Nu såg jag att det var en undersökning som kamratposten gjort, trodde det var en vetenskaplig. Det är ändå tragiskt att pappor är så lågt värderade i barnen ögon men det är svårt att se vad det faktiskt beror på när man inte vet något om metadatan.

 

[Badger]

En diskussion med en kollega har gnagt i mig sedan förra veckan.

Manlig kollega och kvinnlig kollega pratar om avtal kring ekonomi för att balansera upp pension osv efter ojämnt uttag av föräldraledighet.
Jag sitter bredvid och säger till manlig kollega "eller så ser du bara till att ni delar lika på FL". Han håller med, han vill dela lika!

Kvinnlig kollega säger då "men det blir ju orättvist mot kvinnan, då får hon bara ta den tråkiga första tiden och mannen får den roligare tiden när barnet är lite större".

Jag: "Det finns ju iofs inget som säger att man måste dela upp tiden på det sättet".

Kvinnlig kollega blir väldigt provocerad och säger på ett ganska aggressivt sätt "ja, jag tänker ju på BARNET!" Och så ngt som jag inte minns ordagrant men som syftade på att jag som feminist har löjliga ideer och tappar barnperspektivet. Hon syftar på amningen.

Jag blir rätt ställd av att hon blir så upprörd men påpekar att det inte finns något stöd för att just amning är bättre för barnet. Hon blir arg, men inser att jag syftar på att pumpa bröstmjölk. Jag säger att alternativet finns att utforska om man vill. Då suckar hon och går från fikarummet.

Det här har verkligen hängt kvar i mig. Inte bara för att min kollega betedde sig märkligt men också för att det blev så tydligt för mig hur man använder vilka argument som helst bara för att hålla kvar den traditionella uppdelningen.

Jag argumenterade inte egentligen. Sa bara några neutrala meningar som ifrågasatte det som togs för givet. När ett argument föll så kom nästa.

Det är ju en sak att göra sitt eget val, men när ska vi kunna prata om ex föräldraledighet utan att det blir så konstigt?
Och för vems skull gör man just sin egen uppdelning?

Som min vän.
Först var det ju uppenbarligen mammaperspektivet. Stackars mamma om hon bara får den första tiden, därför ska hon vara hemma längre så hon också får lite av den senare roliga delen.

Sen AMNINGEN! Att bröstmjölk är bra är ju en sak, men för vems skull blir man upprörd när någon nämner att det finns fler alternativ?

Och det hela i en diskussion där mannen i fråga ville dela lika, men knappt fick komma till tals.

Lite rörig trådstart kanske. Tankar?

Tjaa, dörrvakter? Jag fick höra när jag skulle dela, av kollegor. Att det var min rätt att ha all "ledig tid" att vila på för att jag varit gravid osv.

Jag har också hört argumenten om roligare och tråkigare osv. Lustigt att de dyker upp just i det sammanhanget eftersom bebisar är så mysiga annars

Vi var väl tre med rättigheter och delade upp rättigheterna dem på oss alla tre. Mamma, pappa och barn Och amningen var i 10 månader och det var inga problem med pappan eller mamman eller jobbet eller så.

 

[Fille]

Kom att tänka på en sak som svärmor sa en gång
”Alla säger att små barn är små bekymmer och stora barn är stora bekymmer men jag tycker att alla perioder har ungefär samma ”mängd” bekymmer men att dom är olika beroende på barnets ålder”

Anledningen att jag kom att tänka på det är just att alla perioder är roliga/mysiga/jobbiga på sina sätt så för mig håller inte riktigt argumentet att pappan får roligaste tiden om han är hemma lite senare för det är väldigt mysigt med små bebisar också (för mig)!

 

[MiniLi]

Jag tror att din arbetskamrat kände sig attackerad av dig när du påpekade att amning inte var ett "giltigt skäl" för att mamman är helt föräldraledig i början.

Kanske. Jag tyckte dock inte att jag sa något om att amning inte var giltigt, jag sa bara att det inte är det enda sättet att lösa "problemet" på. Om man nu vill ha en annan lösning.

Hur mycket tror ni att föräldrarnas uppdelning av småbarnstiden spelar roll för barnet i slutändan?

Jag kommer inte ens ihåg den tiden. Jag antar att det var mamma som var föräldraledig för så var det då, men jag vet faktiskt inte. Det är inget som har påverkar min relation till pappa eller mamma, jag har en god relation med båda.

Har det påverkat min samhällssyn? Kanske, men inte på ett sätt som får mig att känna mig begränsad eller begränsande.

Jag kan som inte släppa det här med att staten anser att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är tillför barnet. Jag kan förstå för föräldarnas skull, men när jag ser till mig själv (som barn) har det verkligen inte spelat någon roll.

Det finns en del forskning på detta. Man har sett samband med uttag av FL och senare uppdelning av hushållssysslor och ansvarstagande för barnen. Även samband mellan uttag av FL och hur de känslomässiga banden till föräldrarna ser ut. De flesta forskare inom detta område är klart övertygade om att uttag av FL är starkt kopplat till jämställdhet i stort, och det är därför som ex försäkringskassan rekommenderar åtgärder på samhällsnivå som ska göra att svenska föräldrar delar på FL mer lika. Nu är det ju väldigt ojämnt.
Jag har inte allt i huvudet nu men det finns en hel del artiklar om man är intresserad.

 

[kryddelydd]

Intressant att höra! Då kan jag tycka att det är helt i sin ordning att nyförlösta kvinnor (som planerat föräldraledighet) bedöms klara sig utan sjukskrivning, under förutsättning att hon kan ta hand om barnet såklart.

Jag hade fått för mig att det gällde oavsett om kvinnan planerat att jobba eller att vara föräldraledig. Dvs hade hon planerat jobb men inte fixar det pga förlossningsrelaterade anledningar så hänvisas hon till att istället ta föräldraledigt.

Men hur har du kunnat få för dig att FK skulle gå in och "bestämma" vilken av föräldrarna som ska vara föräldraledig ?!

 

[Manji]

Men hur har du kunnat få för dig att FK skulle gå in och "bestämma" vilken av föräldrarna som ska vara föräldraledig ?!

Ett dumt antagande?!

 

[TinyWiny]

Ett dumt antagande?!

Inte så jättedumt. Jag hittar ingen information om det nu men tidigare var det så att en nybliven mamma fick ta ut x-antal föräldradagar i samband med förlossningen oavsett om hon hade barnet i sin vård eller inte just för att återhämta sig. Innan förlossningen är det idag föräldrapenningdagar man tvingas ta av om man inte kan jobba fram till förlossningen. Så jo @kryddelydd , försäkringskassan har sådana regler.

 

[Pontevecchio]

Inte så jättedumt. Jag hittar ingen information om det nu men tidigare var det så att en nybliven mamma fick ta ut x-antal föräldradagar i samband med förlossningen oavsett om hon hade barnet i sin vård eller inte just för att återhämta sig. Innan förlossningen är det idag föräldrapenningdagar man tvingas ta av om man inte kan jobba fram till förlossningen. Så jo @kryddelydd , försäkringskassan har sådana regler.

Skilj på Föräldrardagar och föräldrarpenning. Det är olika regler för de.

 

[kryddelydd]

Inte så jättedumt. Jag hittar ingen information om det nu men tidigare var det så att en nybliven mamma fick ta ut x-antal föräldradagar i samband med förlossningen oavsett om hon hade barnet i sin vård eller inte just för att återhämta sig. Innan förlossningen är det idag föräldrapenningdagar man tvingas ta av om man inte kan jobba fram till förlossningen. Så jo @kryddelydd , försäkringskassan har sådana regler.

Vad gäller att ta ut föräldradagar innan förlossningen.
Ja, det stämmer.
Efter vecka någonting (36? 38?) då det anses som att barnet egentligen är fullgånget.
Om man inte orkar jobba men inte har någon "annan" sjukdom än graviditet (som ju fortfarande inte är någon sjukdom).

Men nej, FK bestämmer inte vem av föräldrarna som är föräldraledig.
Däremot, som sagt, ersätter de ju inte sådana efterdyningar efter förlossning som anses vara "normala" eftersom förlossning inte är en sjukdom.

 

[Imogen]

Vad gäller att ta ut föräldradagar innan förlossningen.
Ja, det stämmer.
Efter vecka någonting (36? 38?) då det anses som att barnet egentligen är fullgånget.
Om man inte orkar jobba men inte har någon "annan" sjukdom än graviditet (som ju fortfarande inte är någon sjukdom).

Men nej, FK bestämmer inte vem av föräldrarna som är föräldraledig.
Däremot, som sagt, ersätter de ju inte sådana efterdyningar efter förlossning som anses vara "normala" eftersom förlossning inte är en sjukdom.

60 dagar innan förlossning, så har inget med fullgånget barn att göra

 

[Imogen]

Skilj på Föräldrardagar och föräldrarpenning. Det är olika regler för de.

Hm..,nu har jag tänkt ett tag utan att fatta vad du menar..

 

[TeamLundVer]

Med sonen delade vi så att jag var ledig 3 dagar och mannen 2. Tyvärr innebar det att mannen fick klämma in 100% jobb på 60% lön och han höll på att gå in i väggen.

Denna gång valde vi istället att vara hemma allihop i 3 månader, sedan kommer jag vara hemma själv i drygt 4 månader, båda 1 månad, jag 3 och slutligen mannen i 4.

 

[Pontevecchio]

Hm..,nu har jag tänkt ett tag utan att fatta vad du menar..

Föräldrarledig får du vara hur fritt som helst (nästan). det är när du kräver ersättning (FP) som FK har åsikter.

 

[Imogen]

Föräldrarledig får du vara hur fritt som helst (nästan). det är när du kräver ersättning (FP) som FK har åsikter.

Jaha, jag tänkte föräldradagar = de dagar du får fp för och inte hela föräldraledigheten. Därför jag inte fick ihop det

 

[Manji]

Inte så jättedumt. Jag hittar ingen information om det nu men tidigare var det så att en nybliven mamma fick ta ut x-antal föräldradagar i samband med förlossningen oavsett om hon hade barnet i sin vård eller inte just för att återhämta sig. Innan förlossningen är det idag föräldrapenningdagar man tvingas ta av om man inte kan jobba fram till förlossningen. Så jo @kryddelydd , försäkringskassan har sådana regler.

Det finns två veckor obligatoriskt ledighet (behöver ej förenas med föräldrapenning) som måste tas direkt före eller eftet förlossning. Föräldraledighet, kompledigt, semester - vilket som men mamman måste vara ledig.

Jag har själv planer på att jobba fram till veckan före beräknad förlossning och sen ta sommarsemester.

Så det känns jättebra att veta att jag, om jag får svåra komplikationer, faktiskt kan avbryta min semester och sjukskrivas istället, precis som alla andra som skadas/blir sjuka under sin semestern

 

[Milosari]

Vi var hemma båda två under mer än hela första året. Pappan är sjukpensionär och jag var föräldraledig. För mig var det en icke-fråga om amningen, att ge ersättning på heltid var inte ett alternativ eftersom det fungerade typ direkt. Barnet har en trygg anknytning till oss båda, där har amningen inte påverkat. Barnet är nu 21 månader och ammas fortfarande när han är med mig.

Jag blev väldigt påverkad av mina hormoner och blev väldigt stressad av att vara utan barnet under de första månaderna. Jag tror inte att jag hade kunnat koncentrera mig på något annat och jag hade mått mycket dåligt psykiskt om jag hade varit tvungen att arbeta. Efter 6 månader ungefär så började det klinga av och vid 8 månader började jag jobba deltid.

MEN att vara förälder är så mycket mer än att mata och byta blöja. Jag upplever att det är projektlederiet som är den största kvinnofällan. Det är mamma som sköter kontakten med BVC och förskola. Mamma sorterar ut kläderna och har koll på när kompisarna har kalas. Mamma packar skötväskan och håller koll så leksakerna inte är gjorda av giftig plast. Så blev det för oss också trots att vi var medvetna om risken (och det är huvudorsaken till att vi separerade).

 

[lil-sis]

Det finns två veckor obligatoriskt ledighet (behöver ej förenas med föräldrapenning) som måste tas direkt före eller eftet förlossning. Föräldraledighet, kompledigt, semester - vilket som men mamman måste vara ledig.

Jag har själv planer på att jobba fram till veckan före beräknad förlossning och sen ta sommarsemester.

Så det känns jättebra att veta att jag, om jag får svåra komplikationer, faktiskt kan avbryta min semester och sjukskrivas istället, precis som alla andra som skadas/blir sjuka under sin semestern

Vem säger att mamman måste vara ledig?

 

[Saril]

Nya rekommendationer är att låta barn från 4 månaders ålder få smaka av mat, om barnet är intresserat.

Skulle bara vilja flika in med en kommentar att enligt Livsmedelsverket ska mat introduceras ”på riktigt” från 6 månader. Om barnet är intresserat kan man låta barnet smaka lite som du säger, men det gäller i storlek slicka lite sås från ett finger typ.

Det finns ett träffande uttryck att ”food before one is just for fun” - alltså före ett års ålder kan man gärna ta det lugnt med matintroduktionen och låta det ske på barnets villkor. För många innebär det att barnet inte äter tillräckligt med mat för att klara sig en hel dag förrän de är runt 8-12 månader. Så det kan ju vara problematiskt om barnet ammar och inte tar flaska.


Från Livsmedelsverket:

”Tidigast från fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Även om du ger små smakprov är det alltså viktigt att fortsätta amma fullt eller ge ersättning som vanligt ända tills barnet är sex månader.

Små smakprov kan ge barnet möjlighet att långsamt pröva på nya smaker och konsistenser. Du kan till exempel ta lite av din egen mat, motsvarande ungefär ett kryddmått, med en sked eller på fingret och låta barnet få lite på tungan. Det är alltså inte fråga om att plocka fram haklapp och tallrik, utan låt smakproven vara just smakprover, inte början till måltider. Det är ingen fara om maten innehåller lite salt, eftersom det handlar om så små mängder. Däremot måste maten förstås ha mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen.

Om barnet inte verkar intresserat behöver du inte ge några smakprover. Bröstmjölken eller modersmjölksersättningen ger all näring barnet behöver under hela första halvåret, utom D-vitamin. Det går därför lika bra att vänta tills barnet är sex månader.”


”Vid cirka sex månader är det dags att börja vänja barnet att äta vanlig mat. Att lära sig äta vanlig mat är en gradvis process. I början handlar det mest om att barnet ska vänja sig vid nya konsistenser, fler smaker, att äta från sked och att lära sig tuggrörelser. Fortsätt att amma eller ge modersmjölksersättning som vanligt under den här perioden. Eftersom bröstmjölk och ersättning innehåller så mycket näring behöver du inte vara orolig om barnet vill gå långsamt fram.”


https://www.livsmedelsverket.se/mat...strad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/spadbarn

 

[Manji]

Vem säger att mamman måste vara ledig?

Det är i alla fall så jag tolkar 4§ föräldraledighetslagen.

En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund skall två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen.

Arbetstagaren har också rätt att vara ledig för att amma barnet.

Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapennning betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10-15 §§. Lag (2000:580).

 

[Madick]

Hur mycket tror ni att föräldrarnas uppdelning av småbarnstiden spelar roll för barnet i slutändan?

Jag kommer inte ens ihåg den tiden. Jag antar att det var mamma som var föräldraledig för så var det då, men jag vet faktiskt inte. Det är inget som har påverkar min relation till pappa eller mamma, jag har en god relation med båda.

Har det påverkat min samhällssyn? Kanske, men inte på ett sätt som får mig att känna mig begränsad eller begränsande.

Jag kan som inte släppa det här med att staten anser att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är tillför barnet. Jag kan förstå för föräldarnas skull, men när jag ser till mig själv (som barn) har det verkligen inte spelat någon roll.

Jag är övertygad om att det gör stor skillnad. Barnets kontakt med båda föräldrarna exempelvis. Har gjort båda (jag tog nästan allt och där pappan tog hälften) och det är STOR skillnad. För barnet alltså.