Uppdatering och snackistråd 7

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vi har redan två hundar hemma så förstår honom lite att han inte vill ha en till... Mitt argument till det är att de är så små så den kommer knappt märkas :D
Tycker absout inte att det är en tanthund, det är tuffa små hundar som går att använda till mycket :)
Jag tyckte fick uppfattningen att det var en tanthund!! :D Men en hund flr en aktiv tant som vill aktivera sig litegrann med hobbylydnad, spår, promenader och familjemys. Häng med på allt. Dvs, perfekt till mig!

/25-årig tantsjäl.

(sen ska jag ju ha SM-hund också - sen. Men en norfolk kan få bo i min väska och bota all min ångest pga SÖT!)
 
Facetimeat med min mycket vuxna och förnuftiga storasyster nyss, som alltid är med och vrider och vänder på mina livsbeslut. Har fått klarttecken att köpa en Norfolk med motiveringen: "Ååh, jag vill också ha en! [Hennes man] kommer förlåta dig för att du inte vill ha barn om du köper en sån och [hennes dotter] kommer älska dig för evigt!"

Jag har kommit på ytterligare en fördel med Norfolk! Den är så liten att man kan ha den i cykelkorgen :D Hurra!

(de där sparpengarna som ligger i ett långtidssparande för att slutligen gå till ett hästköp kanske får gå till en valp istället..!)
 
Jag tyckte fick uppfattningen att det var en tanthund!! :D Men en hund flr en aktiv tant som vill aktivera sig litegrann med hobbylydnad, spår, promenader och familjemys. Häng med på allt. Dvs, perfekt till mig!

/25-årig tantsjäl.

(sen ska jag ju ha SM-hund också - sen. Men en norfolk kan få bo i min väska och bota all min ångest pga SÖT!)
Jag har bara stött på norfolkterrier på promenadstråk där de har lunkat på i sakta mak bredvid sin rara tant, har aldrig sett dem i ett mer spännande sammanhang än så och har därför kopplat bort dem som ointressanta :o Men en lättsam sällskapshund att prova olika hundsporter med och bara allmänt trivas med, det är just vad jag är ute efter! Så norfolk är inte längre ointressant :idea::love:

Men detta....
Rasbeskrivning skrev:
En fast hand är inte fel, för även om storleken är liten är den ”en demon för sin storlek”, som det tidigare stod i standarden.
...är bara lite avskräckande! :devil::nailbiting::rofl:
 
Men detta [...] är bara lite avskräckande! :devil::nailbiting::rofl:

Ja, jag läste också det. Dock, stod det på samma sida att man måste "visa vem som är flockledaren" och att hunden ska tränas med en fast hand. Tämligen utdaterade formuleringar i mitt tycke. Även läst på uppfödares hemsidor att man måste visa sig som flockledaren och att det alltid ska vara flockledaren som bestämmer när det ska lekas och aktiveras :wtf:
Jag kräks i munnen.

Visst, det är en terrier - men som är avlad för sällskap. Uppfostas den konsekvent med mycket kärlek, belöning och tydliga gränser kan jag knappast se att det är någon svår hund då den också "är en lämplig förstahund", enligt rasbeskrivningen.
 
Ja, jag läste också det. Dock, stod det på samma sida att man måste "visa vem som är flockledaren" och att hunden ska tränas med en fast hand. Tämligen utdaterade formuleringar i mitt tycke. Även läst på uppfödares hemsidor att man måste visa sig som flockledaren och att det alltid ska vara flockledaren som bestämmer när det ska lekas och aktiveras :wtf:
Jag kräks i munnen.

Visst, det är en terrier - men som är avlad för sällskap. Uppfostas den konsekvent med mycket kärlek, belöning och tydliga gränser kan jag knappast se att det är någon svår hund då den också "är en lämplig förstahund", enligt rasbeskrivningen.
Blä :wtf: Utdaterat, minst sagt! Vore ju trist om den "allmänna uppfattningen" inom rasen är att man måste vara en hård och dominerande "flockledare", det är ju inte en filosofi som jag skriver under på :crazy:

Jag har väldigt begränsad (läs: noll) erfarenhet av terrier, så jag har inte så bra koll på hur "tuffa" de egentligen är :D Min erfarenhet av andras terrier är att de inte ger upp vid skarpa situationer och ibland (tyvärr) inte kan ta ett nej (om en annan hund säger "färdiglekt" t. ex.) men jag är inte sämre än att jag kan lära mig mer :up:
 
Jag har bara stött på norfolkterrier på promenadstråk där de har lunkat på i sakta mak bredvid sin rara tant, har aldrig sett dem i ett mer spännande sammanhang än så och har därför kopplat bort dem som ointressanta :o Men en lättsam sällskapshund att prova olika hundsporter med och bara allmänt trivas med, det är just vad jag är ute efter! Så norfolk är inte längre ointressant :idea::love:

Ja men jag med, jag har tänkt att cairnterrier är mycket mer rolig och sportig i så fall. Jag tror inte att jag är någon terrierägare, men nu ska även jag surfa på norfolk i dag. :) Eller sa ni norwich. O_o Finns båda, vad är vad?
 
Jag vill också kolla på vallning! Jag bor ju då bortom ära och redighet, eller i alla fall långt ifrån Stockholm och Skåne där allt verkar hända, men eventuellt ges det kurser i grannbyn ute på landet där jag fritidsvistas ibland, ska googla och se om jag kan kontakta någon för att få komma och titta på. Jag är till och med lur på att det bor någon där som tävlar på hyfsat hög nivå (nu vet jag noll om valltävling). Det hade jag inte vågat göra om ni inte skrev om det. :)
 
Blä :wtf: Utdaterat, minst sagt! Vore ju trist om den "allmänna uppfattningen" inom rasen är att man måste vara en hård och dominerande "flockledare", det är ju inte en filosofi som jag skriver under på :crazy:

Jag har väldigt begränsad (läs: noll) erfarenhet av terrier, så jag har inte så bra koll på hur "tuffa" de egentligen är :D Min erfarenhet av andras terrier är att de inte ger upp vid skarpa situationer och ibland (tyvärr) inte kan ta ett nej (om en annan hund säger "färdiglekt" t. ex.) men jag är inte sämre än att jag kan lära mig mer :up:

Enligt hopptränaren igår är de rättså veka, dvs om de får en tillrättavisning så blir de låga. Så att vara dominerande hade nog gett väldigt kuvade hundar (iaf hens hundar, kan ju vara specifikt för dessa två). Hen sa att Norfolk öht inte gick att jämföra med typ en JRT, som är mycket tuffare. Det man säkert får tänka på är att de är råttjägare och förmodligen har lite jakt i sig - iaf på synretning.
Men det är ju bara vad jag tänker efter att ha läst om dem.
 
Ja men jag med, jag har tänkt att cairnterrier är mycket mer rolig och sportig i så fall. Jag tror inte att jag är någon terrierägare, men nu ska även jag surfa på norfolk i dag. :) Eller sa ni norwich. O_o Finns båda, vad är vad?
Det finns två! Men jag förstår det som att det från början var samma ras som sen delats. Norfolk har hängande öron och Norwich har stående. Jag, personligen, tycker Norfolken är sötare!

Jag menar, KOLLA! :love:
b433cdd54d44c319c9ced4fba0ebc050.jpg

(bild tagen från google)
 
@Valptass Den enda terriern jag har någon större erfarenhet av är bedlington.. och det är INTE en svår eller tuff hund. "Lejon i fårakläder" med stort mod och självständighet, sägs det om rasen. Låter ju väldigt skräckinjagande. Medan de jag träffat (ca 6-8 st) har varit bland det mysigaste någonsin. Glada, framåt, pigga och med på allt!
Så bara för att en hund är en terrier behöver den inte vara svår, enligt min uppfattning. Tror terrier har ett ganska oförtjänt dåligt rykte av att alla terriers är ettriga, skälliga små monster (som är min personliga, mycket fördomsfulla, bild av JRT).
 
Ja men jag med, jag har tänkt att cairnterrier är mycket mer rolig och sportig i så fall. Jag tror inte att jag är någon terrierägare, men nu ska även jag surfa på norfolk i dag. :) Eller sa ni norwich. O_o Finns båda, vad är vad?
Jag tänker att det är lite samma som med corgi-raserna, om du är mer bekant med dem? De var samma ras från början men delades sedan upp, med lite utseendemässiga och eventuellt mentala skillnader till följd. Precis som när jag läste på om corgi verkar det dock svårt att få ett vettigt svar på hur raserna skiljer sig temperamentsmässigt... Jag uppfattar hittills Norfolk som lite mildare än Norwich, men så har jag inte läst i mer än 5 minuter :p

Enligt hopptränaren igår är de rättså veka, dvs om de får en tillrättavisning så blir de låga. Så att vara dominerande hade nog gett väldigt kuvade hundar (iaf hens hundar, kan ju vara specifikt för dessa två). Hen sa att Norfolk öht inte gick att jämföra med typ en JRT, som är mycket tuffare. Det man säkert får tänka på är att de är råttjägare och förmodligen har lite jakt i sig - iaf på synretning.
Men det är ju bara vad jag tänker efter att ha läst om dem.
Det låter ju inte alls så "terrierigt" som jag hade befarat :p:D Har aldrig känt mig som en terriermänniska, men det beror kanske på att jag associerar terrier med JRT och JRT med, tja... Ettrighet, envishet och dumdristighet som övergår mitt tålamod :rofl:

@Valptass Den enda terriern jag har någon större erfarenhet av är bedlington.. och det är INTE en svår eller tuff hund. "Lejon i fårakläder" med stort mod och självständighet, sägs det om rasen. Låter ju väldigt skräckinjagande. Medan de jag träffat (ca 6-8 st) har varit bland det mysigaste någonsin. Glada, framåt, pigga och med på allt!
Så bara för att en hund är en terrier behöver den inte vara svår, enligt min uppfattning. Tror terrier har ett ganska oförtjänt dåligt rykte av att alla terriers är ettriga, skälliga små monster (som är min personliga, mycket fördomsfulla, bild av JRT).
Jag har faktiskt träffat en drös bedlisar! De har varit trevliga och enkla, inte alls stereotypiskt "terrieriga", och när jag har funderat på terrierraser så har bedlington känts mest relevant. Jag gillar liksom mjuka, föriga och "enkla" hundar - som du säger har jag nog dragit alla terrier över en kam och räknat bort dem alldeles för lätt!
 
Det finns två! Men jag förstår det som att det från början var samma ras som sen delats. Norfolk har hängande öron och Norwich har stående. Jag, personligen, tycker Norfolken är sötare!

Jag menar, KOLLA! :love:
b433cdd54d44c319c9ced4fba0ebc050.jpg

(bild tagen från google)

Aha, och även @Valptass , då är jag lite mer med och minner mig om att jag nog hört det förut. Jaa, jättesöt! Och ser lite mildare ut.
 
Alltså jag blir så trött på folk ibland. Drömmen att bo långt ute på landet lockar tusenfalt just nu..
Jag har spänningshuvudvärk idag, men tänkte ändå försöka ge hundarna lite aktivering utomhus i form av godisrutor. Gick jättebra! Glada hundar, glad matte.

Men på vägen hem igen så blir det liksom en karusell av det hela. Vid den smala gångvägen vid tåget, där möter vi en lös hund, ett vitt dvärgskägg eller något sånt. Så fort hunden får syn på oss börjar den morra. Kvinnan säger lite halvhjärtat till hunden och manar in den på sin bortre sida. Mina hundar går jättefint i kort koppel på min bortre sida, så långt bort från hunden som möjligt. Desto närmare vi kommer desto högre morrar hunden och kvinnan sätter sig på huk för att hålla tillbaka den, för halsband hade den tydligen inte heller.
När vi går förbi hör jag plötsligt ett morr/argt skall precis bakom oss och kvinnan som utbrister något i stil med "nej, fy!". Vänder mig om på stört och ser att dvärgskägget hugger mot Benjis bak! Kvinnan lyckas få med sig hunden och jag är bara tacksam att Benji är så opåverkbar som han är när det kommer till såna här situationer. Tinja hade inte varit okej med att någon random hund kommer och hugger mot baken på henne, hon hade sagt till på skarpen, vilket hade kunnat eskalera till ett helt onödigt slagsmål. Vad fasen ska kvinnan ha sin olydiga hund lös för??

Men aja, med det avklarat så går vi vidare. En buss släpper av lite folk, inget konstigt. Dock så hör jag helt plötsligt hur någon härmar en katt, vilket såklart får Benji att förvånat stanna och vända sig om. Detta tyckte dessa tonårstjejer tydligen var hur kul som helst för de fortsatte göra en massa höga djurläten bakom oss, för att få Benji att reagera! Han är ju så social av sig, så en grupp tjejer som skäller, jamar och skrattar några meter bakom oss är ju rejält distraherande.

Tror de märkte att jag gav dem onda ögat, för när jag bestämt mig för att "nej nu jäklar skäller jag ut dem om de gör ett ljud till" (och jag är inte en människa som gillar konfrontation), då förblev de tysta.

Ugh, var bara tvungen att skriva av mig. Än är inte den sista idioten född..
 
Alltså jag blir så trött på folk ibland. Drömmen att bo långt ute på landet lockar tusenfalt just nu..
Jag har spänningshuvudvärk idag, men tänkte ändå försöka ge hundarna lite aktivering utomhus i form av godisrutor. Gick jättebra! Glada hundar, glad matte.

Men på vägen hem igen så blir det liksom en karusell av det hela. Vid den smala gångvägen vid tåget, där möter vi en lös hund, ett vitt dvärgskägg eller något sånt. Så fort hunden får syn på oss börjar den morra. Kvinnan säger lite halvhjärtat till hunden och manar in den på sin bortre sida. Mina hundar går jättefint i kort koppel på min bortre sida, så långt bort från hunden som möjligt. Desto närmare vi kommer desto högre morrar hunden och kvinnan sätter sig på huk för att hålla tillbaka den, för halsband hade den tydligen inte heller.
När vi går förbi hör jag plötsligt ett morr/argt skall precis bakom oss och kvinnan som utbrister något i stil med "nej, fy!". Vänder mig om på stört och ser att dvärgskägget hugger mot Benjis bak! Kvinnan lyckas få med sig hunden och jag är bara tacksam att Benji är så opåverkbar som han är när det kommer till såna här situationer. Tinja hade inte varit okej med att någon random hund kommer och hugger mot baken på henne, hon hade sagt till på skarpen, vilket hade kunnat eskalera till ett helt onödigt slagsmål. Vad fasen ska kvinnan ha sin olydiga hund lös för??

Men aja, med det avklarat så går vi vidare. En buss släpper av lite folk, inget konstigt. Dock så hör jag helt plötsligt hur någon härmar en katt, vilket såklart får Benji att förvånat stanna och vända sig om. Detta tyckte dessa tonårstjejer tydligen var hur kul som helst för de fortsatte göra en massa höga djurläten bakom oss, för att få Benji att reagera! Han är ju så social av sig, så en grupp tjejer som skäller, jamar och skrattar några meter bakom oss är ju rejält distraherande.

Tror de märkte att jag gav dem onda ögat, för när jag bestämt mig för att "nej nu jäklar skäller jag ut dem om de gör ett ljud till" (och jag är inte en människa som gillar konfrontation), då förblev de tysta.

Ugh, var bara tvungen att skriva av mig. Än är inte den sista idioten född..

Jag är känd för att vara en surkärring häromkring. Är folk dumma i huvudet och jamar och skäller åt mina hundar då jäklar blir jag förbannad. Eller när folk närmar sig och ska klappa utan att ens fråga. :rage: Jag går typ 2 promenader i veckan i området, annars så lastar jag in hundarna och kör iväg till skogen där det inte finns folk.
 
ÅH vad jag hoppas att jag har fått helt fel uppfattning om en person nu :banghead: :banghead:
En person som kontaktade mig för att få tips om lämplig hund att skaffa. Personen beskrev sin livssituation och önskemål på hunden. Utifrån det lät det lämpligt med en lugn och klok, äldre omplacering utan någon som helst jaktlust, alternativt en "soffpotatis-ras" eller kanske ingen hund alls.

Nu har personen köpt hund. En salukivalp.
En salukivalp är allt annat än lugn, jagar allt den ser och kräver massvis av tid och tålamod för att bli den lugna och trevliga hund som de blir efter ca 2 år.

Så ja.. det var i alla fall en söt hund. Får väl se om den behöver nytt hem om ett tag eller om människan tänker anpassa sig efter vad hen faktiskt köpt :meh:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Gamla tråden full :) tror siffrorna blev rätt? 😁
9 10 11
Svar
216
· Visningar
10 529
Senast: Wingates
·
R
Övr. Hund Istället för och fortsätta i en tråd som handlar om att vara publik på utställning så tänkte jag att det kanske kunde vara bra med en...
Svar
16
· Visningar
1 017
Senast: Myrten
·
Övr. Hund Kort fråga. Går det bra att cykla med en liten hund (tänk 5kg eller nåt) som springer bredvid? Eller är det helt enkelt för farligt? :o...
Svar
16
· Visningar
776
Senast: Fetaost
·
Övr. Hund Det verkar enligt hundstallet som om antalet hemlösa hundar fortsätter att öka: Länk Förra året hade hundstallet en ökning med 50% och...
3 4 5
Svar
96
· Visningar
5 124

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp